Karta

Övergripande information för staden

Visa alla kartor från Stockholms stad

Platser markerade på kartan

  1. 100 år gammal reklam

    Bevarad fasadmålning
    Den här butiksskylten målades på fasaden någon gång under 1900-talets första år. Målningen har bevarats under plattor med nya skyltar på.
    Konserverad
    För några år sedan hittades den målade reklamskylten av husets entusiastiska ägare som tog fram skylten och lät målerikonservatorer konservera den.
    Västerlånggatan 32 kvarteret Ulysses 5
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 29" Lon E 18º 4' 10"
    RT90 X 6580408 Y 1628900
  2. 1600-talets skrytbyggen

    Sverige som stormakt
    Dekorativt utformad 1600-talsportal i sandsten som pryds av vaktande lejon och vapensköldar. De flesta av Gamla Stans sandstensportaler är från 1600-talets mitt, Sveriges storhetstid i Europa.
    Krigsbyten skapade rikedomar
    Stora förmögenheter växte fram hos dem som tjänstgjorde i bland annat 30-åriga kriget. En del av rikedomarna kom Gamla Stans bebyggelse till del i form av nya smyckade fasader när de nyadlade krigsveteranerna återvände hem.
    Svartmangatan 6 kvarteret Ceres 13
    Foto: Hanna Gårdstedt/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 28" Lon E 18º 4' 16"
    RT90 X 6580395 Y 1629004
  3. 1700-talsputs i original

    Hållbar kalkputs
    I princip alla fasader i Gamla Stan är kalkputsade. En kalkputsad fasad kan hålla i flera sekel. Ytskiktet, kalkfärgen, behöver däremot förnyas oftare. På den här fasaden sitter en spritputs som suttit sedan 1700-talets slut.
    Kalkfärg och järnvitriol
    Fasaden avfärgades senast på 1970-talet med traditionell kalkfärg och järnvitriol.
    Österlånggatan 37 kvarteret Callisto 3
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 26" Lon E 18º 4' 25"
    RT90 X 6580339 Y 1629151
  4. 400 år gammal takmålning

    Motiv från flora och fauna
    Rikt dekorerat bjälktak från mitten av 1600-talet. Taket pryds av såväl vin- och blomsterrankor som ankor och andra mer fantasifulla djurmotiv. Taket finns i Stadsmissionens butikslokal och syns genom fönstren mot både Stortorget och Svartmangatan.
    Stortorget 5 kvarteret Cepheus 1
    Foto: Hanna Gårdstedt/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 29" Lon E 18º 4' 16"
    RT90 X 6580429 Y 1628999
  5. Butik med fönsterluckor från 1863 med fruktmotiv.

    Genomförd dekor
    Både fönsterluckor, fasadens dekor och fönsterbröstningen med listverk är från 1863.
    Stora Nygatan 25 kvarteret Pandora 2
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 27" Lon E 18º 4' 9"
    RT90 X 6580344 Y 1628893
  6. Butiksfasad med gjutjärnskolonner från sent 1800-tal

    Stora skyltfönster
    Butiksfasader från 1800-talets andra hälft får ofta stora skyltfönster. Gjutjärnskolonner istället för murverk möjliggör smäckrare konstruktioner och därmed mer glasyta.
    Stora Nygatan 33 kvarteret Cybele 13
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 25" Lon E 18º 4' 11"
    RT90 X 6580299 Y 1628933
  7. En medeltida dörröppning

    Spetsbåge i gotik
    En medeltida spetsbågig dörröppning syns i tegelfasaden. Spetsbågen är en gotisk form som användes i bland annat kyrkobyggnader söder ut i Europa från och med 1100-tal och från 1200-talet i Norden. Denna port är sedan länge igenmurad.
    Stora Gråmunkegränd 5 kvarteret Pyreneus 2
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 31" Lon E 18º 4' 5"
    RT90 X 6580470 Y 1628821
  8. Färgstark järnvitriol

    Svensk produkt
    Järnvitriol var en inhemsk biprodukt från gruvindustrin som började användas på 1740-talet för att färga putsade fasader gula.
    Kulören förändras
    Fasaden vid Brända Tomten avfärgades med järnvitriol 1976. En fasad färgad med järnvitriol mörknar över tid och kan med åren, som här, få en djup orange kulör..
    Brända Tomten kvarteret Cassiopea 7
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 29" Lon E 18º 4' 21"
    RT90 X 6580409 Y 1629081
  9. Fönsterluckor och dörrar från 1800-talets andra hälft

    Svartmangatan 27 kvarteret Cupido
    Foto: Ingrid Johansson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 24" Lon E 18º 4' 23"
    RT90 X 6580279 Y 1629111
  10. Gula putsade hus

    Gula nyanser av ockra
    Längst Prästgatan ligger fasader avfärgade i olika gula kalkkulörer. Det finns flera pigment att använda för att få en gul kalkputsad fasad. Det äldre sättet från början av 1700-talet är att tillsätta pigmentet ljusockra eller guldockra till kalkfärgen.
    Järnvitriol
    Från och med 1740-talet började man även använda järnvitriol för att göra kalkfärgen gul. Denna var betydligt billigare än de importerade ockrorna. Se även Brända tomten.
    Prästgatan kvarteren Morpheus och Latona
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 26" Lon E 18º 4' 15"
    RT90 X 6580330 Y 1628984
  11. Medeltida murar och mönstermurning

    Många tidslager
    En kalkslammad fasad med murverk från 1400-, 1500- och 1600-tal. Olika typer av ankarslut (järn som håller bjälklag på plats) är ett sätt att datera en mur.
    Ankarslutar
    De nedre ankarslutet på fasaden är ett helt järn vilket indikerar att det är äldre än 1500-tal. Ankarslutar högre upp på fasaden har ”omtag”, en ögla i järn som omsluter järnet från cirka 1500 eller senare.
    1500-talsdekorationer
    I fasaden finns även dekorationer i teglet. Den horisontella linjen är ett sågskift. Det avslutas med blinderingar i form av kors. Båda dekorationerna är 1500-tal eller äldre
    Tyska skolgränd 3, hörnet Själagårdsgatan kvarteret Cygnus 4
    Foto: Hanna Gårdstedt/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 26" Lon E 18º 4' 21"
    RT90 X 6580334 Y 1629090
  12. Ny fasad på gammalt sätt

    Ljusockra
    En nyrenoverad fasad strax intill Storkyrkan som har avfärgats i gult med traditionell kalkfärg pigmenterad med ljusockra.
    Trångsund 6 kvarteret Hippomenes 1
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 31" Lon E 18º 4' 11"
    RT90 X 6580481 Y 1628920
  13. Praktportal från 1600-talet

    Sandstensportal
    En rikt utformad 1600-talsportal i sandsten. Det finns många skulpterade portaler i Gamla Stan. De flesta är från 1600-talets mitt och huggna i kalk- eller sandsten. Många gånger finns som i denna fasad även andra dekorativa stendetaljer, girlanger etc.
    Målade portaler
    Från början var portaler och detaljer i sten vanligen målade med oljefärg för att få ett enhetligt utseende
    Lilla Nygatan 2 kvarteret Aurora 1
    Foto: Hanna Gårdstedt/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 28" Lon E 18º 4' 2"
    RT90 X 6580369 Y 1628786
  14. Spritputs med kimrök

    Sprutad puts
    Grillska huset på Stortorget fasadrenoverades i början av 2000-talet. Då lagades spritputsen och fasaden avfärgades i grått med pigmentet kimrök. Ordet sprit i spritputs kommer från tyskans ”spritzen”, spruta. Det betyder att putsen sprutas på fasaden.
    Naturgrus
    Putsbruket innehåller naturgrus. En gammal spritputs skiljer sig från en modern genom att gruset har naturligt runda former och inte den kantighet som uppstår i en stenkross.
    Stortorget 3 kvarteret Cepheus 1
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Byggnadsvård i Gamla Stan
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 30" Lon E 18º 4' 16"
    RT90 X 6580438 Y 1629004
  15. Biologiska muséet - läs mer här

    Hazeliusporten 2, Djurgården

    Bakgrund
    Biologiska museet invigdes 1893 och är uppfört i nationalromantisk stil, med norska stavkyrkor som förebild. Arkitekt var Agi Lindegren, grundare var konservator Gustaf Kolthoff.
    Dioramateknik
    För första gången användes dioramatekniken i Sverige - en sorts ekologisk teater. I stor skala återskapades naturmiljöer i montrar med uppstoppade djur som skildrar djurlivet i sin naturliga miljö. I utställningen används endast dagsljus.
    Kända konstnärer
    De två dioramorna i bottenvåningen har bakgrundsmålningar utförda av Kjell Kolthoff. Bakgrunderna i museets naturmiljöer målades av konstnärerna Bruno Liljefors och Gustav Fjaestad.
    Buss 44 eller Djurgårdslinjens spårvagn, hållplats Hazeliusporten.
    Foto: Annika Jägerholm/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 34" Lon E 18º 5' 56"
    RT90 X 6580621 Y 1630582
  16. Blackebergs tunnelbanestation

    Unik tunnelbanestation
    Blackebergs tunnelbanehall från 1952-55 är placerad i norra delen av Blackebergsplan och har en entré mot torget och en mot Ibsengatan. Stationen har ett välvt tak av armerad betong spänt över biljetthallen, i en då för Sverige ny teknik.
    Peter Celsing arkitekt
    Stationsbyggnaden, uppförd med ett kupolskal, skiljer sig från övriga förortsstationer och ritades av Peter Celsing. Invigningen ägde rum 1956. Byggnaden bevarar trots vissa förändringar sin ursprungliga arkitektur.
    Spektakulär t-banehall
    Tunnelbanehallens interiör har ett stort upplevelsevärde och byggnaden är en symbolbyggnad för tunnelbanestadsdelen Blackeberg.
    T-bana Blackeberg
    Foto: Mauro Rongione/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 20' 53" Lon E 17º 53' 1"
    RT90 X 6582658 Y 1618247
  17. Carl Eldhs ateljé

    Lögebodavägen 10

    Arkitektritad ateljé
    Ateljén uppfördes 1918-19 för skulptören Carl Eldh, som använde den till sin död 1954. Arkitekt var Ragnar Östberg.
    Museum sedan 1963
    Museet öppnade för allmänheten 1963. Byggnaden och dess inredning är bevarade i stort sett intakt från Carl Eldhs tid och är en av Europas mest välbevarade konstnärsateljéer .
    Skulpturträdgård
    I trädgården finns skulturer av Eldh, liksom utanför staketet nära Paschens Malmgård.
    T-bana Odenplan, buss 2, 40, 53 och 59
    Foto: Carl Eldhs ateljemuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 21' 10" Lon E 18º 3' 5"
    RT90 X 6583496 Y 1627776
  18. Enskedeparken

    Enskede Gårdsväg 25

    Herrgård från 1800-talet
    Enskede Gårds välbevarade herrgårdsanläggning fick sin nuvarande utseende under 1800-talet. Huvudbyggnaden uppfördes 1805 och ritades av murmästare G M Kolmodin. Öster om huvudbyggnaden ligger Magasinsgården från 1830-talet.
    Park och trädgård
    Norr och öster om herrgården finns rester av en engelsk park som anlades på 1840-talet, medan trädgården (nuvarande kolonilotter) ligger väster om den allé av lindar som leder upp till gårdsplanen.
    Mönstergård
    Under 1800-talet ägdes gården av Axel Odelberg d.y. En livlig byggnadsverksamhet och stora odlingsföretag gjorde gården till en av de bäst skötta och mest inkomstbringande i landet. Gården blev en mönstergård som det talades om även ute i Europa.
    T-bana Enskede Gård
    Foto: Johan Stigholt/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 17' 19" Lon E 18º 3' 59"
    RT90 X 6576382 Y 1628864
  19. Fredhällsbadet

    Snoilskyvägen 34, Fredhäll

    Klippbad i Mälaren
    Fredhällsbadet är ett klippbad i Mälaren nära Tranebergsbron i stadsdelen Fredhäll. Det invigdes som ett av Stockholms första solbad i början av 1900-talet och då med två avdelningar, en för damer och en för herrar.
    Nordiska simtävlingar
    Fredhällsbadet hette från början Tranebergsbadet och invigdes 1922 med nordiska simtävlingar. Från början planerades på denna plats en stor badanläggning med hotell och restaurang, men bara ett provisorium kom till 1922.
    Rivningshotat
    Anläggningen skulle rivas 1946, men då övertog Fredhälls Badklubb driften och räddade badet. Under sommarmånaderna är badet öppet för allmänheten, resten av året är det reserverat för föreningens medlemmar.
    T-bana Kristineberg, buss 62
    Foto: Fotograf okänd
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 50" Lon E 17º 59' 49"
    RT90 X 6580916 Y 1624761
  20. Fructus

    Ulvsundavägen 108-112

    Pommac
    Essencefabriken Fructus startades 1919 och producerade kemisk-tekniska produkter som Lazarol. Fabrikschefen A Svensson komponerade tillsammans med fabrikör Lindahl företagets mest välkända produkt, Pommac. Receptet är fortfarande hemligt.
    Stilren funkis
    I slutet av 1930-talet blev lokalerna på Riddargatan otillräckliga och en ny fabrik byggdes i Ulvsunda industriområde. Den stilrena funkisbyggnaden uppfördes 1939. Arkitekt var Ture Wennerholm, som även ritade LM Ericssonfabriken i Midsommarkransen.
    Låg bebyggelse
    Byggnaden har en låg och utsträckt form eftersom närheten till Bromma flygplats föreskrev en låg bebyggelse. Idag har tillverkningen flyttats och annan verksamhet har flyttat in.
    T-bana Brommplan eller Abrahamsberg
    Foto: Josefine Bolander/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 20' 47" Lon E 17º 57' 31"
    RT90 X 6582622 Y 1622517
  21. Galärvarvskyrkogården är från 1742. Här begravdes personal från marinen, såsom timmermän, skeppare, blockmakare, meniga och befäl. Även arkitekten Fredrik Blom (1771-1853) är begravd här.

    Galärkyrkogården/ Estoniamonumentet

    Sjömännens kyrkogård
    Galärkyrkogården är från 1742. Här begravdes personal från marinen, såsom timmermän, skeppare, blockmakare, meniga och befäl. Även arkitekten Fredrik Blom (1771-1853) är begravd här.
    Gemensamhetsgravar
    Här finns två gemensamhetsgravar. Den ena är för de 30 skelett som hittades i samband med regalskeppet Vasas bärgning 1961. Den andra är för de 33 män som omkom då tre jagare exploderade vid Hårsfjärden i Stockholms skärgård 1941.
    Estoniamonumentet
    Den 28 september 1994 förliste fartyget Estonia på Östersjön. För att hedra de döda restes 1997 ett minnesmonument av konstnären Miroslaw Balka invid Galärvarvskyrkogården. De omkomnas namn är inblästrade i monumentets grå granit.
    Buss 44 eller Djurgårdslinjens spårväg
    Foto: Annika Jägerholm/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 39" Lon E 18º 5' 42"
    RT90 X 6580762 Y 1630354
  22. Gasverket i Värtan

    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms stadsmuseum

    Gasverket i Värtan
    Värta gasverk byggdes för att möta det allt större behovet av gas i staden. Gasen användes för att försörja hemmen med belysning och på 1880-talet introducerades även gasspisen.
    Ferdinand Boberg arkitekt
    Läget var idealiskt då det fanns expansionsmöjligheter, bra hamnförhållanden och goda järnvägsmöjligheter. Arkitekt för gasverksområdet blev Ferdinand Boberg och den första byggnadsetappen, bestående av 13 byggnader, invigdes år 1893.
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 21' 24" Lon E 18º 5' 17"
    RT90 X 6584007 Y 1629843
  23. Gubbkärrets fritidshusområde

    foto: Josefin Bolander/Stockholms Stadsmuseum

    Sommarstugor från sekelskiftet 1900
    Sommarstugeområdet ”Gubbkärret”, beläget i utkanten av Nockebyhov, består av stugor och villor uppförda kring sekelskiftet 1900. I början av 1950-talet bodde här sex familjer året runt och femton sommargästande familjer.
    Lysgubbar
    Området har fått sitt namn från ett kärr som låg mellan Tyska bottens väg och Gubbkärrsvägen. När metangas bubblade upp från kärret kunde det ibland lysa till som eldflammor, s k ”lysgubbar”.
    T-bana Ängbyplan
    Promenad från t-banan över Ängbybadet, eller från Nockebybron längs med vattnet.
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 20' 6" Lon E 17º 54' 3"
    RT90 X 6581262 Y 1619272
  24. Björkhagsplan 3-9

    Höghuset i Björkhagen

    Björkhagens skyskrapa
    Det 16 våningar höga och endast 14 meter breda huset är synligt på långt håll och markerar stadsdelens centrum. Byggnaden är ett viktigt inslag i stadsbilden och var när det byggdes 1954 ett av stadens högsta hus. Arkitekt Georg Varhelyi.
    Från vaggan till graven
    Huset innehöll medborgarhus, daghem, ungdomshotell, familjebostäder, ateljéer och pensionärsbostäder. I bottenvåningen fanns restaurang och under huset ett garage med en bensinstation.
    T-bana Björkhagen
    Foto: Mauro Rongione/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 17' 28" Lon E 18º 7' 0"
    RT90 X 6576758 Y 1631726
  25. Hötorgscity

    Sveavägen 1-17

    Bakgrund
    Planen för området presenterades av arkitekterna Sven Markelius och David Halldén 1946. Många kritiker ansåg att husen var för höga. I slutförslaget lades dock ytterligare två våningar till och resultatet blev de fem höghus om 19 våningar vi ser idag.
    Kända arkitekter
    Husens höjd skulle, som trumpetstötar, markera Stockholms city. Arkitekterna bakom höghusen är David Helldén, Anders Tengbom , Sven Markelius, Lars-Erik Lallerstedt och Backström & Reinius. För utsmyckning anlitades konstnärer som Olle Baertling.
    Genomtänkt färgsättning-varierade fasader
    Huset närmast Hötorget har en mörkare fasad, och husen blir sedan ljusare ju närmare Sergels torg de ligger. Även fönstersättning, struktur och material varierar. Hötorgsskraporna stod färdiga i början av 1960-talet.
    T-bana Hötorget eller T-centralen.
    Foto: Ingemar Gram/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 20' 3" Lon E 18º 3' 51"
    RT90 X 6581460 Y 1628562
  26. Kolerakyrkogården och dödgrävarbostället vid Skansbacken

    Olaus Magnus väg

    Ödekyrkogård
    Även kallad ”Lantvärnskyrkogården”. Anlades på order av Gustav IV Adolf under 1808-1809 års krig. Många av de soldater som dog i det som då kallades för ”Lantvärnssjukan” (troligen dysenteri) begravdes här.
    Kolerans offer
    Under 1834 års koleraepidemi fördes de döda från främst Södermalm till kyrkogården under natten. De döda begravdes i massgravar, utan gravstenar.
    Dödgrävarboställe
    Den rödmålade byggnaden på platsen uppfördes 1831 som dödgrävarboställe. Under slutet av 1800-talet användes området som vanlig begravningsplats. Den sista begravningen ägde rum 1901. Platsen är skyddad som fornminne.
    T-bana och tvärbana Gullmarsplan
    foto: Per Skoglund, Utrednings- och statistikkontoret,1997
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 17' 55" Lon E 18º 4' 59"
    RT90 X 6577525 Y 1629780
  27. Kristalltorget i Solberga

    Rektangulär platsbildning
    Kristalltorget, anlades 1950-51 och utformades av Erik Glemme vid Stockholms Gatu- och fastighetskontors parkavdelning. De två lamellhusen i tre våningar, som inrammar platsen, ritades av arkitekterna Backström och Reinius.
    Smågatssten med rundlar
    Det svagt sluttande torget är belagt med smågatsten. På torget finns flera cirkelformade rundlar i olika storlekar som inrymmer blomsterplanteringar, gräs, träd, buskar samt en damm med fontän.
    Buss 142 från Älvsjö station eller T-bana Telefonplan.
    Foto: Johan Stigholt/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 17' 24" Lon E 17º 59' 55"
    RT90 X 6576406 Y 1624997
  28. Blackebergsbacken 53, Bromma

    Ljunglöfska slottet/Blackebergs gård

    Blackebergsbacken 53, Bromma

    Snuskungens slott
    Snuskungen Knut Ljunglöf köpte Blackebergs gård 1861, Råcksta gård och Lilla Ängby 1878. Även Vällingby och Beckomberga kom att ingå i Ljunglöfs gods.
    Ett Drottningholm i miniatyr
    Blackebergs gård revs och ett nytt hus, ritat av arkitekt Agi Lindegren, stod klart 1883. En trädgård, inspirerad av parken på Drottningholm, skapades.
    Dagens användning
    Idag används Ljunglöfska slottet som festlokal och konferensanläggning. Café finns också.
    T-bana Islandstorget, buss 113 mot Blackebergs gård
    Foto: Johan Stigholt/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 20' 27" Lon E 17º 52' 38"
    RT90 X 6581849 Y 1617903
  29. Loheskatten

    Loheskatten visas upp på fyndplatsen. Foto: Stockholms Stadsmuseum 1937

    Sensationellt skattfynd i Gamla Stan!
    I oktober 1937 hittade byggnadsarbetare en silverskatt i en före detta potatisaffär på Lilla Nygatan 5. Huset skulle renoveras och under ett gammalt stengolv hittades skattgömman.Det glimrade under sanden -18 000 silvermynt kom i dagen.
    Ett mysterium
    Allt låg gömt i tre kopparkärl, nedgrävda för länge sedan. Föremålen var aldrig använda. De yngsta mynten var från år 1741. Någon gång därefter gömdes skatten. Men av vem? Och varför?
    Dalkarlarnas uppror
    1743 bodde de åldrade syskonen Tobias och Johanna Lohe i huset på Lilla Nygatan 5. Det var oroliga tider i Stockholm och en av deras bröder hade blivit rånmördad. Nu stod 5000 upproriska dalkarlar på Gustav Adolfs torg. Var det då skatten gömdes?
    Se skatten på Stockholms Stadsmuseum.
    Läs mer på Stockholmskällan!
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 27" Lon E 18º 4' 4"
    RT90 X 6580358 Y 1628808
  30. Lumafabriken i Hammarby sjöstad

    Lumafabriken i Hammarby sjöstad

    Luma glödlampsfabrik
    Fabriken uppfördes av Kooperativa förbundet med början 1929. Arkitekt var bland andra Arthur von Schmalensee. Under 1940-talets stora expansion byggdes fabriken ut .
    Kärv funkis - "ett genombrott för den estetiskt medvetna sakligheten"
    Konstruktionen består av en stomme av järn och ytterväggar av betong. Arkitekturen introducerade den funktionalistiska industristilen med kubisk form och raka linjer. I lamptornet provades ytterbelysning.
    Nya verksamheter och ny användning
    1977 hade glödlampstillverkningen flyttat ut och ett industrihotell etablerades istället. Husen har numera byggts om till bostäder.
    Tvärbanan station Luma
    Foto: Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 18' 20" Lon E 18º 5' 43"
    RT90 X 6578338 Y 1630445
  31. Lyran

    Ålgrytevägen 90

    Sommarvilla
    Villa Lyran uppfördes 1867 som sommarbostad, och var under 1800-talets andra hälft en välkänd skådeplats för litterära och musikaliska evenemang med många svenska och norska kulturpersonligheter.
    Populärt utflyktsmål
    Villan uppfördes efter mönsterritningar av arkitekt Georg Theodor von Chiewitz. Den är en ovanligt välbevarad representant för 1800-talets borgerliga sommarbostäder. År 1961 inköptes villan av Stockholms stad och är idag ett populärt utflyktsmål.
    Från T-Bredäng buss 135, från Alvsjö buss 163
    Foto:Per Olgarsson/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 18' 4" Lon E 17º 56' 10"
    RT90 X 6577535 Y 1621402
  32. Lysande skylt 2012 - Dagens Nyheter/Expressen

    Dagens Nyheter/Expressens skylt
    Dagens Nyheter/Expressens bokstavsmix i Marieberg ljuskröner sedan mer än 50 år sitt Kungsholmen och Stockholm med stilig typografi. Lika snyggt idag som 1961.
    Stockholms stadsmuseum
    Foto: Ingrid Johansson
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 37" Lon E 18º 0' 54"
    RT90 X 6580556 Y 1625806
  33. Lysande skylt 2012 - Drick Ramlösa

    Drick Ramlösa-skylten
    Drick Ramlösa är som en typografisk smekning mot Centralpalatset vid Tegelbacken. Neonskylten är skickligt placerad på fasaden och med sin klassiska uppmaning en omistlig ljuspunkt i staden. Skylten kom på plats i början av 1930-talet.
    Stockholms stadsmuseum
    Foto: Ingrid Johansson
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 42" Lon E 18º 3' 46"
    RT90 X 6580808 Y 1628515
  34. Lysande skylt 2012 - NK-klockan

    NK-klockan
    NK-klockan drar med alltid uppdaterad neontid allas blickar till sig. Den är ett sakta snurrande smycke i grönt och rött. Sedan 1939 går NK-klockan i takt med tiden.
    Stockholms Stadsmuseum
    foto: Göran Fredriksson
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 58" Lon E 18º 4' 9"
    RT90 X 6581306 Y 1628862
  35. Lysande skylt 2012 - Råcksta centrum

    Råcksta centrum-skylten
    Råcksta Centrum i neon lyser både kaxigt och lågmält. Skylten stiger mot natthimlen i en elegant kombination
    Stockholms stadsmuseum
    Foto: Göran Fredriksson
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 21' 25" Lon E 17º 53' 7"
    RT90 X 6583668 Y 1618307
  36. 1700-talshus på Södermalm

    Mäster Pers gränd 1

    1700-talshus på Södermalm

    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 18' 46" Lon E 18º 5' 13"
    RT90 X 6579109 Y 1629954
  37. Parkadens parkeringshus

    Regeringsgatan 55

    Innovativ arkitektur
    Hans Asplund, son till Gunnar Asplund, ritade Parkaden tillsammans med en amerikansk expert på parkeringshus. Resultatet blev det första i Sverige med lutande, pelarlösa plan som gav en stor kapacitet och snedparkering som underlättade parkeringen.
    Lekfull betongfasad
    Parkaden har ett starkt arkitektoniskt uttryck. Fasadens betongelement har siffror som motsvarar våningsplanet, vilka hjälper bilisten komma ihåg var bilen står parkerad. Parkaden invigdes 1965.
    T-bana T-centralen
    Foto: Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 59" Lon E 18º 4' 3"
    RT90 X 6581332 Y 1628770
  38. Radhusen vid Riksrådsvägen

    1950-talsarkitektur
    Radhusområdet Riksrådsvägen är ett exempel på modernistisk arkitektur från 1950-talet, ritade av de schweiziska arkitekterna Léonie och Charles Geisendorf. Husen är anpassade efter den kuperade terrängen och har en enhetlig utformning.
    Mönsterområde
    Planeringen av området utgick från den statliga radhusutredningen från 1953. Upplåtelseform (hyresrätter), planlösning, rummens funktion, insynsskyddade uteplatser med mera var ett resultat av den.
    K-märkta radhus
    Trädgårdsarkitekt Nils Oréntos stod för planeringen av marken. Befintliga tallar behölls och björkar planterades. Området är blåklassat av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att det kulturhistoriska värdet motsvarar fordringarna för byggnadsminnen.
    T-bana Bagarmossen eller Skogskyrkogården
    Foto: Ingrid Johansson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 16' 25" Lon E 18º 7' 13"
    RT90 X 6574839 Y 1631996
  39. S:t Görans gymnasium

    Sankt Göransgatan 95

    Gymnasium i skyskrapa
    Skolan ritades av arkitekterna Leonie och Charles Edouard Geisendorf och stod färdig 1959. Den är mycket arkitekturhistoriskt intressant med genomtänkta och påkostade materalval.
    Hushållsskola
    Byggnaden uppfördes ursprungligen som en yrkesskola för sömnad och husligt arbete, och fungerade tills nyligen som gymnasium med inriktning mot design inom bild, blommor, mat och mode m.m
    T-bana Fridshemsplan
    Foto: Ingrid Wilkens/Stockholms Stadsmuseum 1991
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 20' 2" Lon E 18º 1' 33"
    RT90 X 6581344 Y 1626395
  40. Skansberget

    På bilden kusken Gustaf och trotjänarinnan Lotta Karlsson

    Skomakarbostad...
    Huset öster om Skansbacken var i mitten på 1800-talet bostad åt familjen Reis. Erik Lorentz var skoarbetare och bodde här med hustrun Helena Christina, fyra döttrar och en fosterson. Huset delade de med arbetskarlen Anders Dahlqvist med hustru och dotter
    ...blir slaktarbod
    Huset ägdes av en tygtryckare, J L Grebener som bedrev kattunstryckeri på Fredriksdal, alldeles intill. Såsmåningom övergick anläggningen till att fungera som slaktargård. Här finns fortfarande en slaktarbod med takkrokar för slaktdjur bevarad.
    Oförändrat sedan 1890-talet
    På 1890-talet förlängdes bostadshuset och byggdes ihop med bodar, lider, stall och ladugård, till det utseende som bevarats ända till idag.
    T-bana Gullmarsplan
    Foto:Stockholms stadsmuseum år 1900
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 18' 4" Lon E 18º 4' 55"
    RT90 X 6577799 Y 1629703
  41. Skärholmens gård

    Skärholmens gårdsväg 30

    1700-talsgård
    Skärholmens gård består av huvudbyggnad och två flyglar från 1700-talets mitt. Byggnaderna har byggts till under senare epoker och renoverades utvändigt på 1970-talet, men särskilt flyglarna har en väl bibehållen 1700-talskaraktär.
    1800-talshus vid Mälaren
    I väster leder en intakt allé ned mot två 1800-talsbyggnader vid stranden som används av Mälarhöjdens sjöscoutkår. Sjövillan från 1840-talet fungerar som klubblokal för Fiskarfjärdens Båtklubb. Där ligger även Café Sjöstugan.
    Sommarnöje
    Grosshandlaren Anders Reimers, som givit Reimersholme sitt nuvarande namn, nyttjade Skärholmen som sommarnöje i slutet av 1700-talet. Funktionen som sommarboende för välbärgade stockholmare bibehöll gården till 1944 då den köptes av Stockholms stad.
    T-bana Skärholmen eller Vårberg. Buss 135
    Foto: Ingrid Johansson/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 16' 58" Lon E 17º 53' 21"
    RT90 X 6575414 Y 1618798
  42. Terrasshuset i Sköndal

    Dalbobranten 28-32

    Anpassning till topografin
    Kvarteret Predikanten 2, det stora terrasshuset i Sköndal, utgör ett nytänkande exempel på hur en brant tomt kan bebyggas genom att placera entréerna inne i byggnaderna. Utmed tre genomgående korridorer ligger 32 lägenheter om fyra rum och kök.
    Ateljéer
    De fem lägenheterna som är högst belägna har dessutom ateljé. Varje lägenhet är utrustad med terrass.
    Uppfört mellan 1959 och 1965
    Anläggningen byggdes efter ritningar av den kända arkitekten Axel Kandell som tillsammans med Stockholms stad även utarbetade stadsplanen för den södra delen av Sköndal.
    T-bana Farsta
    Foto: Johan Stigholt/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 15' 6" Lon E 18º 6' 43"
    RT90 X 6572366 Y 1631602
  43. Tidens väg

    Tidens väg -en vandring i historien
    ...mellan Akalla by och Granholmstopppen
    Dåtid och nutid på Järvafältet
    Upplev tusentals år på två kilometer
    T-bana Akalla
    Foto: Stockholms stad
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 24' 33" Lon E 17º 53' 50"
    RT90 X 6589507 Y 1618811
  44. Van der Nootska palatset

    Sankt Paulsgatan 21, Södermalm

    1600-talspalats
    Palatset är uppfört i holländsk palladianism (italiensk 1600-talsstil) 1671-1672. Arkitekt var Mathias Spieler. Huset byggdes för den holländske översten Thomas van der Noot och användes först som bostad åt olika holländska ministrar.
    Hotad och räddad
    I slutet av 1800-talet var palatset i dåligt skick och hotades av rivning. Det räddades dock av Jean Jahnson som byggde om det till bostad. Arkitekter vid om- och tillbyggnaden 1903-1910 var I G Clason och Agi Lindegren.
    Dagens användning
    Sedan 1988 används palatset för konferenser och som festvåning och restaurang. Ägare är Stockholms Stad.
    T-bana Mariatorget
    Foto: Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 19' 4" Lon E 18º 3' 58"
    RT90 X 6579636 Y 1628742
  45. Västertorps skulpturpark

    Eric Grates Trädet, i brons vid Torget

    Stockholms största skulpturutställning
    I Västertorps centrum finns drygt 20 skulpturer. Det gör skulpturparken till Stockholms största skulpturutställning. De placerades ut av Hägerstensåsens kulturella förening 1955 och invigdes av Gustav VI Adolf och drottning Louise.
    Trädet i brons av Eric Grate
    Vid torget står skulpturen Trädet. Kvinnofiguren sträcker sig 4 meter hög mot skyn. I folkmun kallas skulpturen ”Bokhandlarflickan”, då en bokhandel tidigare låg bredvid.
    Från ovilja till symbol för Västertorp
    Skulpturen väckte stor bestörtning då den invigdes, men så småningom har de boende och affärsinnehavare tagit Trädet till sig.
    T-bana Västertorp
    Foto: Göran Fredriksson/Stockholms stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 17' 33" Lon E 17º 58' 8"
    RT90 X 6576624 Y 1623294
  46. Foto: Ingrid Johansson/Stockholms Stadsmuseum

    Årsta Centrum

    Grannskapscentrum
    Stadsdelen Årsta planerades på 1940-talet och stod klart i början av 1950-talet. Svenska Riksbyggens chef, arkitekten Uno Åhrén, ville bygga landets första Grannskapscentrum. Runt torget uppfördes butiker, teater, biograf, bibliotek, dagis, skola m.m.
    Nyskapande arkitektur
    Arkitekterna Erik och Thore Ahlsén anlitades och arkitekturen kom att bli mycket djärv med tidstypiskt konkretistiskt måleri - experimenterande med geometri, färg och djup - på torgfasaderna som främsta utropstecken.
    Riksintresse
    Byggnaderna är välbevarade och Årsta Centrum är riksintresse för kulturmiljövården.
    Tvärbanan till Årsta torg
    Foto: Ingrid Johansson/Stockholms Stadsmuseum
    Lager
    Stadsmuseet tipsar - Stockholm med nya ögon
    Nyttolänkar
    Visa endast denna position
    Centrera kartan på denna position
    Position
    Lat N 59º 17' 50" Lon E 18º 3' 5"
    RT90 X 6577311 Y 1627982

Karthjälp

Kartan på stockholm.se används för att visa olika platser som relaterar till stadens verksamheter. Här kan du t.ex. se var en förskola ligger, alla kulturevenemang i en stadsdel eller var alla bibliotek ligger.

Du kan i kartan röra dig relativt fritt i sid- och höjdled samt ändra inzoomningsgrad efter behov.

Om du använder en gammal webbläsare är kartans navigeringsfunktioner begränsade.

Om du surfar med Java Script avslaget presenteras en särskild version av kartan. Vi rekommenderar en modern webbläsare med Java Script aktiverat för att bäst kunna utnyttja all funktionalitet.