Foton: trafikkontoret samt trafik- och arbetsmarknadsroteln
Denna vecka planteras ytterligare tjugofem nya Gingkoträd för att öka trivseln och förbättra miljön på Hornsgatan. Insatsen är en del av den miljöupprustning av gatan som kommer att pågå fram till och med år 2014.
Strax innan jul planterade Stockholms stad de första tjugo Gingko bilobaträden på Hornsgatans södra sida, mellan Ringvägen och Rosenlundsgatan. Denna vecka får de sällskap av ytterligare tjugofem träd på norra sidan, mellan Varvsgatan och Ansgariegatan. Insatsen är en del av den miljöupprustning som kommer pågå fram till och med år 2014. Totalt kommer cirka 175 Gingkoträd så småningom att kanta den 2 kilometer långa gatan.
Varför Gingko?
Gingko biloba passar bra som gatuträd. Det är tolerant mot luftföroreningar, robust och långlivat, men har inte använts i Sverige så mycket.
Det finns dock enstaka Gingko i en del av Stockholms parker och på 1950-talet planterades en allé i Trelleborg. I USA, till exempel i New York, är Gingkon vanlig som gatuträd. Den har ett lummigt och elegant växtsätt som kommer att passa bra i Hornsgatans stadsmiljö utan att breda ut sig för mycket eller göra gatan mörk.
En Gingkoallé på Nygatan i Trelleborg. Foto: Bengt Oberger.
Det mest naturliga valet hade annars varit den traditionella linden. 80 till 90 procent av stadens gatuträd består av lindar. Om en sjukdom jämförelsebar med almsjukan skulle angripa linden skulle det slå mycket hårt mot gatuplanteringarna. Därför har staden börjat introducera andra passande trädarter i Stockholms gatuflora.
Om Gingko biloba
Trädet växer i zon 1-2 (Stockholms innerstad hör till zon 1) och blir cirka 15 meter högt. De solfjäderformade ljust gröna bladen (som egentligen botaniskt räknas som barr) blir vackert gula eller gulorange på hösten innan de ramlar av. Ginkon är mycket gammal och härstammar från Kina. Några träd som planterats vid tempel tros vara mer än 1500 år gamla. I Europa började trädet odlas under 1700-talet.
Unga Gingkoträd i höstskrud. Foto: trafikkontoret.
