Att bryta ner organiskt avfall till jord är naturens eget påfund och en del av det ekologiska kretsloppet. I den egna komposten hjälper du naturen på traven genom att skapa så bra förhållanden som möjligt för nedbrytningen.
Jord i stället för sopor
Det du behöver är kunskap, rätt material och lite tålamod. Du som komposterar får en näringsrik gödning och jordförbättrare till din trädgård. Dessutom får du tillfredsställelsen att veta att du hjälper till att minska sopberget.
Spar pengar
Du som bor i en- eller tvåfamiljshus i Stockholm kan också spara pengar på kompostering genom möjligheten att dra ner på hämtning av sopor. Vi vill med denna guide ge dig tips om hur du skapar en lyckad kompost.
Ibland behöver du ett tillstånd
Om du ska kompostera köks- eller latrinavfall, glöm då inte att ansöka om tillstånd hos miljöförvaltningen.
-
Så här funkar en kompost
-
Allt dött material i naturen bryts så småningom ner och förvandlas till jord. Det kallas förmultning. Maskar, kvalster, gråsuggor, tusenfotingar och andra kryp utför grovarbetet när de äter och tuggar det grövre materialet. Men sedan svarar syrekrävande bakterier och svampar – mikroorganismer – för slutfasen i förmultningsprocessen. De ger sig på de grundämnen som finns i allt biologiskt avfall.
Följ våra tips för en perfekt kompost
Detta kan du dra nytta av hemma i din egen trädgård med hjälp av en kompost. Det är tyvärr inte så enkelt som att bara lägga i avfallet för att sedan plocka ut färdig jord. Det krävs en liten insats från din sida om komposten ska fungera tillfredsställande. Men följer du de anvisningar och tips som finns här så kan du få en perfekt fungerande luktfri kompost.
Blandade hushållsrester
Det är vanligt att ha en kompost för enbart trädgårdsavfall men här koncentrerar vi oss på en blandad hushållskompost. I den kan du lägga nästan allt från växt- och djurriket, till och med kaffefilter och tepåsar. Men se till att ta bort metall och snören först. Du minskar dina hushållssopor med minst en tredjedel och får nytta av mycket hushållsavfall som annars skulle hamna på soptippen.
Svaret uppdaterat 14 feb 2008
-
Det här behöver du
-
Teoretiskt sett kan du slänga ditt avfall i en hög på marken och vänta in den naturliga förmultningen. I Stockholm säger dock den lokala renhållningsordningen att du måste använda en skadedjurssäker och värmeisolerad kompostbehållare. Med den skapar du en mycket bättre arbetsmiljö för mikroorganismerna. Den ger dig många fördelar:
- Effektivare och snabbare förmultning.
- Du slipper ovälkomna gäster som till exempel råttor och fåglar.
- Det är lättare att lägga i avfall och ta ut kompostjorden.
- Det är mer hygieniskt, du slipper obehaglig lukt.
Olika modeller
Kompostbehållare finns i olika utföranden och storlekar. Det är en fördel om den har två fack som kan användas växelvis. Du kan också ha två komposter.
Strö skyndar på
Strömaterial används för inblandning och täckning av avfallet. Strömaterial suger åt sig vatten, förbättrar luftigheten och tillför kol till komposten. Det gör förmultningen effektivare samt förhindrar dålig lukt och flugor. Det brukar gå åt cirka 10-15 liter strö i månaden per hushåll.
Som strömaterial kan du använda:
- torra löv (undvik ek och bok)
- flisat trädgårdsavfall
- hackad halm
- sågspån
Grep och hink
Andra tillbehör som är bra att ha är en grep att röra om med och en plasthink med lock i köket för avfallet.
Svaret uppdaterat 14 feb 2008
-
Rätt balans i komposten
-
Syre
Mikroorganismerna behöver syre för att fungera. Om syret tar slut börjar avfallet ruttna och lukta illa. Du måste laltså få in luft i komposten. Därför får kompostmaterialet inte bli för kompakt. Rör om i komposten då och då för att undvika syrebrist.
Näring
Det gäller att hitta en perfekt balans mellan kol och kväve i komposten. Kol ger mikroorganismerna energi, och kväve är ett viktigt byggnadsmaterial. Blanda kväverikt matavfall med kolrikt trädgårdsavfall (eller strömaterial) för att "hålla balansen" i komposten.
Fukt
Mikroorganismerna behöver också lagom fuktighet för att fungera. Med lagom menas att komposten ska kännas som en urkramad svamp. Med för mycket vatten trängs syre bort med risk för förruttnelse. Med för lite vatten i komposten avstannar förmultningen.
Värme
En fungerande kompost blir varm, ibland ända upp till 70 grader (men helst bör temperaturen inte gå över 40 grader). Det är kroppsvärmen från flera miljarder hårt arbetande mikroorganismer som höjer temperaturen. När så komposten börjar bli färdig sjunker temperaturen.
Det är dock inte bra om komposten blir för varm, då kan den steka sig själv till döds. Man ser det på att mitten av komposten blivit alldeles vit medan ytterdelarna är dåligt nedbrutna. Det är ett tecken på en för luftigt lagd och därför för näringsrik kompost. En för varm kompost medför också kväveförlust. Rör om och tillsätt gammal kompostjord.
Svaret uppdaterat 14 feb 2008
-
Vad kan man kompostera?
-
Detta går att kompostera:
- Trädgårdsavfall
- Frukt och grönsaksrester
- Övrigt finfördelat matavfall
- Fiskrens, kött och vissa skaldjur
- Hushållspapper och filter i liten mängd
- Kaffesump, ägg och skal
Detta går inte att kompostera:
- Kemikalier, metall, plast och glas
- Läder, konstfiber och gummi
- Fimpar
- Städdamm
Aska (fin, grå) kan blandas i färdig kompostjord. Kol ruttnar aldrig.
Svaret uppdaterat 14 feb 2008
-
Så här gör du
-
Mycket sol ger förstås nedbrytningsprocessen fart, men komposten mår ändå bäst av att stå i ett skuggigt hörn på plan mark i trädgården. Fråga gärna grannen först om du tänker ställa den nära tomtgränsen. Naturligtvis är det bra om den är så lättåtkomlig som möjligt - även när det är vinter och mörkt.
Ris i botten
Börja med att lägga lite ris eller kvistar i botten på komposten så att luft kan komma in underifrån. Sedan grundar men med lite gammal kompostjord eller löv och sedan är det bara att sätta igång.
Tips
- Lägg hellre i ofta och lite än sällan och mycket.
- Rör om i komposten varje gång du är där.
- Varva med olika sorters avfall.
- Fördela materialet i mindre bitar, det gäller speciellt kött, fisk och skaldjur.
- Tillsätt strömaterial varje gång köksavfall läggs i komposten.
- Du lär dig snabbt hur mycket strö som behövs. En del strö på tre delar avfall brukar vara lagom.
- Häng en hink på vardera dörren under diskbänken så blir det lättare att sortera.
Svaret uppdaterat 14 feb 2008
-
Om det ändå blir fel
-
Det luktar illa!
Det beror på syrebrist för att komposten blivit för kompakt, för blöt eller för att kvävehalten har blivit för hög. Sågspån och torv suger upp vätan bäst, grenar och annat grovt material luckrar upp. Rör om.
Det händer ju ingenting!
- Det kan bero på flera saker: För kallt: Isolera komposten. Fyll på med avfall ofta. Temperaturen bör hålla 20–40 grader i mitten av komposten.
För lite avfall: Fyll på med mer (till exempel från trädgården) och gammal kompost.
- Dålig ventilation: Tillsätt grövre strö, vattna och blanda om. Se till att luft kommer in i behållaren.
- För lite kväve: Tillsätt kväverikt avfall, till exempel färskt gräs eller matavfall.
- Komposten börjar bli färdig: speciellt i kombination med sjunkande temperatur.
Jag har fått insekter i komposten!
- Myror: Komposten är för torr. Vattna försiktigt och rör om.
- Flugor: Täck ytskiktet bättre med strö.
Svaret uppdaterat 2 feb 2008
-
När jorden är färdig
-
Det tar upp till två år för en kompost att bli färdig beroende på typ av kompostbehållare, kompostmaterialet och hur komposten skötts. En färdig kompost har mörkbrun färg och jordliknande konsistens. Den luktar också jord och har samma temperatur som omgivningen.
Eftermogna på skyddad plats
En färdig kompost bör först sållas innan den läggs på en skyddad plats för att eftermogna. Helst ska den eftermogna lika länge som den legat i behållaren. Under eftermognaden förvandlar svampar och jordbakterier komposten till färdig mull.
Provså med krasse
Kompostjord som inte är färdig tar kväve från växterna för fortsatt nedbrytning. Växterna kan dö. Gör därför en provsådd i en grund skål med till exempel krassefrön. Kommer växterna är jorden färdig att använda.
Kraftpulver för växter
Den färdiga kompostjorden kan – rätt använd – ersätta blomjord, konstgödsel, bekämpningsmedel, täckmaterial med mera. Den är sprängfylld med näring och är rena kraftpulvret för dina växter.
Blanda ut med trädgårdsjord
Blanda cirka en del kompostjord med cirka tre delar trädgårdsjord. Sprid blandningen på gräsmattan eller runt buskarna. Blanda ut den med ännu mer trädgårdsjord och du får en utmärkt planteringsjord (ren kompost är alldeles för stark att användas som såjord).
Motståndskraftiga växter
Det har också visat sig att kompostjord gör växterna mer motståndskraftiga mot alla möjliga sorters sjukdomar och angrepp.
Svaret uppdaterat 2 feb 2008
-
Olika sorters komposter
-
Öppen behållare
Duger gott om du enbart tänkt kompostera trädgårdsavfall. Vattna om komposten blir för torr och täck vid mycket regn.
Sluten behållare
Det vill säga skadedjurssäker och isolerad behållare, finns i varierande priser och storlekar. Krävs då köksavfall ska komposteras. Isoleringen gör att komposteringsprocessen hålls igång även vintertid. Vill du slippa röra om i komposten kan du lägga pengar på en roterande behållare som fungerar som en tombola! Du vevar runt den ett varv varje gång du lägger i avfall.
Maskkompost
Passar som inomhuskompost för matavfall. Köp gärna en med två kammare som maskarna kan vandra mellan. Maskarna kan du köpa på en maskfarm, de lever cirka tre år men på den tiden har de förökat sig flera gånger om komposten skötts rätt. I en maskkompost är det extra viktigt att hålla jämn fuktighet och att finfördela matavfallet ordentligt.
Svaret uppdaterat 2 feb 2008
