Övergripande information för staden

• Lyssna
• RSS

Altan/terrass – behövs bygglov?

En altan är ett däck på stöd i mark. Om altanen fästs i en byggnad och golvet placeras mellan 0,6 och 1,8 meter över omgivande mark betraktas den som en bygglovspliktig fasadändring. Vidbyggda altaner vars golv är placerat mer än 1,8 meter över mark betraktas som tillbyggnad och kräver bygglov och bygganmälan samt att det finns byggrätt (se detta begrepp) för dess yta. Kontakta stadsbyggnadskontoret om du är osäker.

Om altanen förses med ett tätt räcke betraktas det som ett bygglovs- och bygganmälanspliktigt plank om räckets överkant överstiger 1,1 meter över omgivande mark.

Att anlägga en terrass som en hårdgjord yta direkt på mark fordrar inte bygglov. Man måste dock kontrollera att den placeras innanför tomtgräns. Om marken sluttar och du vill bygga en stödmur högre än 0,5 meter behövs bygglov och bygganmälan. Ändras marknivån mer än 0,5 meter fordras marklov.

Att bygga tak över en altan är bygglovs- och bygganmälanspliktigt. Undantag från lovplikt finns för en- och tvåbostadshus, läs mer under Bygglov, Friggebodregler.

Att glasa in en altan är alltid bygglovs- och bygganmälanspliktigt och fordrar att det finns byggrätt för dess yta.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Avgift - när ska den betalas?

Du kommer att få en faktura efter det att beslut fattats i ärendet. Avgift tas ut för bygglov, bygganmälan, godkännande av kvalitetsansvarig och i vissa fall även för detalj- och/eller fastighetsplan. Om åtgärden strider mot detaljplanen eller avviker från gällande planbestämmelser tillkommer en kostnad för kungörelse och/eller grannehörande.

Som sökande är du ansvarig för att avgiften betalas. Avgift tas ut även för ärenden som avslås, återkallas av den sökande eller avvisas av en handläggare för att fullständiga handlingar inte inlämnats, trots uppmaning om komplettering.

Kontakta våra debiterare för närmare information om just ditt ärende, tfn 08-508 260 00.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Avstyckning av tomt – var hittar jag information?

Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun hanterar frågor om fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar, servitut mm.

Läs mer på stadens hemsida  Kartor, Lantmäteri samt på Lantmäteriets hemsida.

Svaret uppdaterat 18 januari 2010

Balkonger – får man bygga nya balkonger på gamla hus?

Många faktorer påverkar svaret. Av betydelse är om byggnaden har kulturhistoriskt värde och var den är placerad.  I vissa lägen kan bygglov ej beviljas, då balkongerna kan förvanska byggnaden och påverka stadsbilden negativt. En ändring av befintlig byggnad ska alltid ske med varsamhet. Om balkonger kan beviljas prövas i det enskilda ärendet.

Läs mer under Byggnadsvård, varsamhet och Råd och riktlinjer, Balkonger på flerbostadshus och En- och tvåbostadshus.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Bergvärme – behövs bygglov?

Nej, däremot krävs tillstånd från Miljöförvaltningen. Karta för ansökan kan beställas genom stadsbyggnadskontorets kartbutik.

Läs mer under Bygg & Bo, Värmepumpar.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Boarea och biarea – vad är det?

Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Arean delas därför upp i boarea och biarea, där biarea oftast utgörs av bostadskomplement.

I broschyren ”Så här mäter du din bostad” kan du läsa mer (pdf-fil)

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Bostad – vilka krav ställs på en lägenhet?

I byggnadsverkslagen, BVL (1994:847), byggnadsverksförordningen, BVF (1994:1215) och Boverkets byggregler, BBR ställs tekniska egenskapskrav på byggnadsverk. Det är samhällets minimikrav på byggnader vad gäller utformning, tillgänglighet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. Reglerna ska uppfyllas oavsett om bygglov eller bygganmälan behövs eller inte. BBR, som innehåller mer detaljerade krav gäller endast vid nybyggnad och tillbyggnad.

Bygglov för ändrad användning av lokal till bostad kräver inte alltid bygganmälan och måste ibland beviljas utan att det är säkerställt att bostaden uppfyller samhällets krav. Byggherren, d v s den som låter utföra byggnadsarbeten ansvarar för att lagarna följs. Om byggnadens tekniska egenskaper påverkas ska en bygganmälan inlämnas och en kvalitetsansvarig anmälas.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Braskamin – behövs bygglov och bygganmälan?

För braskamin, öppen spis eller kakelugn ska bygganmälan inlämnas. Bygglov behövs bara om man planerar att uppföra en ny skorsten som väsentligt ändrar byggnadens utseende.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Buller

Om du störs av buller ska du i första hand vända dig till Miljöförvaltningen. Gäller det buller från en byggarbetsplats kan man kontakta stadsbyggnadskontoret, som i möjligaste mån framför klagomålen direkt till den som bygger.

Läs mer under Råd & Riktlinjer, Buller i bostäder

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Bygga till mitt hus – vilka regler finns?

Plan- och bygglagen reglerar byggandet, bl a vad som är bygglovs- och bygganmälanspliktigt. För de flesta fastigheter finns en gällande detaljplan som reglerar byggrätten, d v s avgör vilka utbyggnadsmöjligheter som finns. För att se den detaljplan som gäller för din fastighet kan du söka under länken ”Gällande planer”. På stadsbyggnadsexpeditionen kan du studera (eller köpa) en kopia av detaljplanen och dess bestämmelser. 

Stadsbyggnadsexpeditionen kan också ge dig uppgift om ditt hus har ett kulturhistoriskt värde, vilket i så fall kan påverka hur en eventuell tillbyggnad bör se ut. Här finns möjlighet att få kortare rådgivning av en bygglovshandläggare.

Vid ett rådgivningsbesök är det värdefullt för handläggaren om du kan ta med ett eller flera fotografier över det befintliga huset med omgivningar. Därigenom blir det lättare för handläggaren att bedöma hur tillbyggnaden bäst anpassas till det befintliga huset med omgivning.

Bygganmälan ska alltid göras vid tillbyggnad. Den innebär bland annat en redovisning av tekniska frågor som grundläggning, stommens utförande, installationer, tillgänglighet, planlösning och hur kontrollen utförs. En kvalitetsansvarig måste alltid finnas.
Läs mer under Byggnadsvård, varsamhet samt Råd och riktlinjer, En- och tvåbostadshus samt Friggebodregler
Länk till ”Gällande detaljplan”, och

 

Läs mer under Byggnadsvård, varsamhet samt Råd och riktlinjer, En- och tvåbostadshus samt Friggebodregler

Gällande detaljplan
Stadsbyggnadsexpeditionens öppettider

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Bygga utan bygglov – vad händer?

Stadsbyggnadskontoret har skyldighet att ta upp frågan om påföljd eller ingripande om det kommer till kontorets kännedom att något olovligt skett. Den som uppför något som fordrar bygglov utan att lov beviljats, kan få föreläggande om att riva.

Om lov kan beviljas i efterhand tillkommer utöver kostnaden för bygglov, dessutom en byggnadsavgift som är fyra gånger bygglovskostnaden, eventuell tilläggsavgift om 500 kronor/kvm samt kostnaden för bygganmälan och godkännande av kvalitetsansvarig.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Bygganmälan – kan den bli underkänd?

BygganmälanBygganmälan ska vara skriftlig och inlämnas till stadsbyggnadskontoret senast tre veckor före planerad byggstart. Till den ska bifogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Byggherren, d v s den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, ska även anmäla en kvalitetsansvarig samt lämna in ett förslag till kontrollplan.

Bygganmälan är en underrättelse som inte leder till något beslut om tillstånd. Om något saknas uppmanas du att komplettera handlingarna, samtidigt som du får besked om byggsamråd behövs.

Vid samrådet sker en genomgång av arbetenas planering, åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som behövs för att säkerställa att byggnationen ska uppfylla lagens krav. Stadsbyggnadsnämnden ska godkänna den kvalitetsansvarige om denne inte har riksbehörighet och fatta beslut om kontrollplan. När byggherren uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen och stadsbyggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa mot bygget, ska nämnden utfärda slutbevis.

Om det utförda i efterhand visar sig inte uppfylla samhällskraven kan användningsförbud utfärdas.

Läs mer under Bygganmälan

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Byggarbetsplats – vem har ansvar för säkerheten?

Byggherren, d v s den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten ansvarar för att arbetena utförs enligt gällande lagar och föreskrifter. Enligt Plan- och bygglagen 9 kap 1 § ska byggherren även se till arbetena planeras och utföras med aktsamhet, så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår.

Stadsbyggnadsnämnden får stoppa bygget bl a om det visar sig att arbetena strider mot lagen eller beslut fattade med stöd därav, som t ex beslut om kontrollplan eller om arbetena äventyrar en byggnads hållfasthet eller innebär fara för människors liv och hälsa.

Svaret uppdaterat 13 oktober 2009

Byggherre – vem är det?

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Om du ska bygga om din villa är det alltså du som är byggherre. Byggherren ska se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen och enligt föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen, t ex bygglov och beslut om kontrollplan. Till sin hjälp ska byggherren utse en kvalitetsansvarig som ska vara riksbehörig eller godkännas av stadsbyggnadsnämnden, se Kvalitetsansvarig nedan.

Byggherren ansvarar för att kontroller och provningar utförs i tillräcklig omfattning. Han ska också se till att arbetena planeras och utförs försiktigt så att personer och egendom inte skadas och att minsta möjliga obehag uppstår.

Läs mer under Bygganmälan

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Byggnadsarea – vad är det?

Byggnadsarea är den area som en byggnad upptar på marken inklusive utstickande byggnadsdelar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark. Takfot räknas inte in om den är mindre än 0,5 meter djup. Trappa eller ett litet skärmtak över entré inräknas inte.

Carport liksom anslutande altaner, vars höjd överstiger 1,8 meter, räknas in i byggnadsarean.

Detaljer kring mätning kan du hitta i standarden ”Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler” SS 21054:2009. Den ges ut av SIS, Swedish Standards institute, www.sis.se och finns som referensexemplar på Stadsbyggnadsexpeditionen och Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen 73

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Byggnadshöjd – hur mäter man?

Byggnadshöjd beräknas i regel från markens medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska beräkningen dock i allmänhet utgå från den allmänna platsens medelnivå framför huset.

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

För att ta reda på byggnadshöjden på en befintlig byggnad behövs vanligen både skalenliga ritningar (fasader och sektioner) samt foton, där marknivån vid byggnadens fasader framgår.

För detaljer se Boverkets Boken om lov, tillsyn och kontroll (pdf), se bilaga 3, Beräkning av byggnadshöjd och våningsantal m m.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Byggrätt – vad är det?

Med en fastighets byggrätt menas hur stor byggnad som får uppföras, var den får placeras och hur den får användas. Byggrätten definieras av den detaljplan med bestämmelser som gäller för fastigheten.

I bestämmelserna framgår vad fastigheten ska användas till och hur den får bebyggas. Där kan t ex anges högsta tillåtna våningsantal, byggnadshöjd, byggnadsarea samt minsta tillåtna avstånd till tomtgräns och mellan byggnader. De kan även innehålla bestämmelser om krav på marklov för trädfällning, varsamhetsbestämmelser, m m.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Byggstart - när får jag börja?

För att få börja bygga ska:
- bygglov vara beviljat
- bygganmälan vara inlämnad (senast tre veckor innan byggstart)
- kvalitetsansvarig vara godkänd
- byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd (om sådana försäkringar krävs) vara tecknade och bevis ha uppvisats för stadsbyggnadskontoret

dessutom bör:
- grannar ha informerats och överklagandetiden ha passerats
- kontrollplan och övriga begärda handlingar vara inlämnade
- byggsamråd ha hållits och beslut i bygganmälan ha meddelats

Läs mer under Ett byggärendes gång

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Container – behövs bygglov?

Bygglov krävs  inte om man vill ställa upp en container för sin verksamhet på en industritomt. Att ställa upp en container på en villatomt/flerbostadshus under pågående renovering är också bygglovsbefriad, men står den under längre tid räknas den som lovpliktigt upplag.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Dagvattenhantering – var hittar jag information?

I Stockholm tillämpas LOD, vilket står för "lokalt omhändertagande av dagvatten" och innebär i korthet att varje fastighetsägare har en skyldighet att ansvara för att dagvattnet på tomten omhändertas. Finns ingen praktisk möjlighet att på egen hand lösa dagvattenhanteringen kan man mot avgift ta del av Stockholm Vattens dagvattenhantering.

Läs mer under blå fliken Klimat & miljö, Vatten samt Stockholm Vattens hemsida.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Detaljplan – vad är det?

Nästan hela Stockholms stad är detaljplanerad, d v s för de flesta fastigheter finns en gällande plan med bestämmelser. Staden täcks av tusentals detaljplaner och gamla stadsplaner. En detaljplan gäller till dess den ändras eller ersätts av en ny. Den gällande detaljplanen reglerar markanvändning och bebyggelse inom ett visst område och kan t ex ange var hus får placeras, hur höga de får vara och vad de får användas till, d v s byggrättens storlek och innehåll.

En detaljplan är juridiskt bindande och styr bygglovgivning och eventuell fastighetsbildning. Tillämpningen av en gällande plan kan påverkas av andra faktorer som tillkommit efter att planen antogs. Som exempel på sådana faktorer kan nämnas bullerzonen runt Bromma flygfält, riskzoner utmed vägar och järnvägar, kulturhistoriska värden, riksintressen, strandskydd, fastighetsplaner mm.

För att se den detaljplan som gäller för din fastighet kan du söka under länken ”Gällande planer”

Kontakta stadsbyggnadskontoret för hjälp med plantolkning.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Dränera runt sin villa – behövs tillstånd?

Nej, vanligtvis krävs det inget tillstånd/bygganmälan för att dränera kring en villa, under förutsättning att dagvattnet omhändertas lokalt. Om åtgärden väsentligt påverkar tekniska installationer ska bygganmälan göras. För flerbostadshus kan bygganmälan behövas, då det kan behöva utredas ifall det finns befintliga ledningar som kan påverkas, samt om dagvattnet behöver anslutas till Stockholm Vatten. 

Länk till Dagvattenstrategi

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Fackmannamässiga bygglovshandlingar – vad innebär det?

Det innebär att handlingarna är skalenliga, kompletta och entydiga samt redovisade med svarta streck på vitt papper. Mått och text ska vara i läsbar storlek och varje ritning ska vara försedd med skalstock. Ritningsformat bör om möjligt vara i A3 eller A4, då samtliga inkommande handlingar scannas till kontorets digitala arkiv. Två omgångar av alla ritningar ska inlämnas med ansökan. Om ritningarna är i större format (A1, A2) ska de vikas ned till A4 och kompletteras med en omgång förminskade ritningar.

Den föreslagna åtgärden ska vara måttsatt och lägesbestämd. Det betyder att man anger yttermåtten samt placeringen. Vid nybyggnad ska måttsättning och lägesbestämning göras på nybyggnadskarta vinkelrätt från två tomtgränser med föreslagen sockelhöjd. Måttsättning och lägesbestämning för en tillbyggnad görs i förhållande till den befintliga byggnaden på utdrag ur stadens baskarta.

Om de bygglovshandlingar som skickats in bedöms som ofullständiga får du möjlighet att komplettera dem inom viss tid. Följden blir dock att handläggningstiden fördröjs. Om kompletta handlingar inte inlämnats trots påminnelser kan stadsbyggnadskontoret avvisa ansökan.

Du som ansöker om bygglov ansvarar för riktigheten i handlingarna, d v s att befintlig byggnad överensstämmer med verkligheten och att förslaget visar hur du har tänkt dig att det ska se ut när lov beviljats och åtgärden utförts. För att underlätta handläggningen vid tillbyggnad eller annan ändring är det bra om du bifogar bilder på hur det ser ut idag.

Läs mer under Bygglov, Vilka handlingar krävs?

Svaret uppdaterat 3 februari 2010

Fasadmaterial – behövs bygglov för att byta?

Yttre ändring av byggnad kräver bygglov inom detaljplanelagt område om den avsevärt påverkar dess utseende. Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Vid byte av fasadmaterial, t ex från puts till tegel fodras alltid bygglov. Tänk på möjligheten att renovera befintlig fasad för att bevara kulturhistoriskt intressanta byggnader.

Undantag från bygglovplikt för fasadändringar finns för en- och tvåbostadshus, s k Friggebodregler. 

Läs mer under Byggnadsvård, Varsam ändring, Friggebodregler

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Flytta köket till nytt läge – vad gäller?

Om du vill flytta köket eller till exempel inreda ett nytt duschrum och det krävs nya avloppsinstallationer och/eller nya ventilationsinstallationer, måste en bygganmälan inlämnas. Tänk på risken för ljudstörningar till grannen och kravet på varsamhet vid ändringar. Kontrollera därför om byggnaden är kulturhistorikt intressant, då det förekommer att befintlig inredning är värdefull och ej får förvanskas.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Friggebod – hur stor får den vara?

Läs under Bygglov, Friggebodsregler

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Fönsterbyte – behövs bygglov?

Yttre ändring av byggnad kräver bygglov inom detaljplanelagt område om den avsevärt påverkar dess utseende. Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Vid fönsterbyten där material, kulör, dimensioner och spröjsindelning är lika de tidigare fönstren behövs inte bygglov. Vid byte av material, t ex från trä till aluminium fodras alltid bygglov. Tänk på möjligheten att renovera fönstren för att bevara kulturhistoriskt intressanta byggnader.

Undantag från bygglovplikt för fasadändringar finns för en- och tvåbostadshus, s k Friggebodregler

Läs mer under Byggnadsvård, Varsam ändring, Friggebodregler

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Förhandsbesked – vad är det?

I ett förhandsbesked svarar stadsbyggnadsnämnden på frågan om en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på avsedd plats. Det kan sökas på enklare handlingar än ett bygglov. När nämnden meddelar ett förhandsbesked knyter man de villkor som behövs till beslutet. Ett förhandsbesked är bindande i 2 år. Om man får ett positivt förhandsbesked kan man därefter alltså gå vidare och söka bygglov i enlighet med villkoren i förhandsbeskedet. Förutsättningen för att få bygga är alltså ett beviljat bygglov efter att förhandsbesked har beslutats.

Nästan hela Stockholm har detaljplan som reglerar vilka åtgärder som kan tillåtas, varför sådana ärenden är ovanliga här. Ibland kan det ändå bli aktuellt, exempelvis när det gäller styckning av svårbebyggda tomter eller styckning av tomter under bullerzonen kring Bromma flygplats. I förhandsbeskedet tar man då inte ställning till själva styckningen, utan till om bygglov kan påräknas för den föreslagna byggnaden efter styckning.

Ett förhandsbesked debiteras enligt taxa, och går inte fortare än ett bygglov utan tvärtom. Det kan inte beslutas på delegation av en handläggare, utan måste gå till stadsbyggnadsnämnden.

Läs mer under Bygglov, Förhandsbesked

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Giltighetstid för bygglov – hur lång är den?

Bygglovet gäller i fem år under förutsättning att åtgärderna påbörjas inom två år från det att lovet har beviljats. Har man inte påbörjat byggnationen inom två år förfaller lovet. Det går att ansöka om förnyelse av bygglovet, men då måste ansökan inkomma innan giltighetstiden gått ut. Om ett beslut om bygglov överklagas gäller giltighetstiden från den dagen överprövande instans beslut/dom vunnit laga kraft. Observera att den som påbörjar byggnation av ett överklagat ärende bygger på egen risk, eftersom ett bygglov inte vinner laga kraft utan kan överklagas utan definitiv tidsgräns.

Om du under projektets gång vill göra ändringar i förhållande till beviljat bygglov måste ni inkomma med nya ritningar. Om avvikelsen är ringa kan vi fatta beslut om ändring i det gamla bygglovet.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Gällande plan – vad är det?

Nästan hela Stockholms stad är detaljplanerad, d v s för de flesta fastigheter finns en gällande plan med bestämmelser. Staden täcks av tusentals detaljplaner och gamla stadsplaner. En detaljplan gäller till dess den ändras eller ersätts av en ny. Den gällande detaljplanen reglerar markanvändning och bebyggelse inom ett visst område och kan t ex ange var hus får placeras, hur höga de får vara och vad de får användas till, d v s byggrättens storlek och innehåll.

En detaljplan är juridiskt bindande och styr bygglovgivning och eventuell fastighetsbildning. Tillämpningen av en gällande plan kan påverkas av andra faktorer som tillkommit efter att planen antogs. Som exempel på sådana faktorer kan nämnas bullergränserna runt Bromma flygfält, riskzoner utmed vägar och järnvägar, kulturhistoriska värden, riksintressen, strandskydd, fastighetsplaner mm.

För att se den detaljplan som gäller för din fastighet kan du söka under länken ”Gällande planer”

Kontakta stadsbyggnadskontoret för hjälp med plantolkning.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Handläggare – vem handlägger mitt ärende?

Du kan själv ta reda på vem som handlägger ditt ärende genom att söka under länken Registrerade ärenden (tidigare Diarium)

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Handläggningstid – hur lång tid tar det innan jag får besked om bygglov?

Handläggningstiden för en komplett ansökan som följer detaljplanen är vanligen 3 - 5 veckor från det att handläggaren har påbörjat ärendet. Längre handläggningstid beror ofta på att ansökan strider mot detaljplanen, varför den kan behöva skickas på remiss, kungöras eller grannehöras.

Om beslut inte kan tas av handläggaren på delegation ska ärendet behandlas vid sammanträde i byggnadsnämnden, vilket innebär att det tar längre tid.
Den vanligaste orsaken till längre handläggningstider är att handlingar saknas, inte är skalenliga, läsbara eller har motstridiga uppgifter. Du kan själv påverka handläggningstiden genom att kontrollera handlingarna, bifoga foton på befintlig byggnad vid tillbyggnad och vara ute i god tid.

Under våren och sommaren inkommer en stor del av årets ansökningar om bygglov. Handläggningstiderna blir ofta längre än normalt, eftersom handläggarna samtidigt ska ha semester och inte ersätts av vikarier.
Du kan följa ditt ärendes gång genom att söka under länken Registrerade ärenden.

Läs mer om handläggningsprocessen under rubrikerna: Ett byggärendes gång, Bygglov respektive Bygganmälan.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Häckar – trafikfara?

Häckar fungerar både ljuddämpande och som ett bra alternativ till insynsskydd.

Tänk dock på att inte plantera häcken precis i tomtgräns så att den växer in på grannens tomt eller ut över gatumark när den etablerat sig. Höga häckar kan bli en trafikfara och vara till olägenhet. De bör därför vara högst 70 cm höga vid gatukorsningar och utfarter.

Länk till Trafikkontoret

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Jalusier – krävs bygglov?

Yttre ändring av byggnad kräver bygglov inom detaljplanelagt område om den avsevärt påverkar dess utseende. Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Täta och delvis genomsiktliga jalusier är bygglovspliktiga, medan genomsiktliga galler kan sättas upp utan bygglov. Tänk på att jalusier kan vara olämpliga i vissa miljöer. Byggnader i Stockholms innerstad samt kulturhistoriskt intressanta byggnader bör inte förses med jalusier mot gata eller allmänna platser. Stöldskydd bör istället anordnas i lokalen, bakom glaset. 

Läs mer under Råd och riktlinjer, Stöldskyddsåtgärder

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Kostnad för bygglov - kan man räkna ut det själv?

Det är många faktorer som påverkar kostnaden för ditt bygglov, och det är därför svårt att ange ett prisintervall. Kontakta stadsbyggnadskontorets debiterare för närmare information om just ditt ärende, tfn 08-508 260 00.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Kvalitetsansvarig – vad har han för uppgift?

För åtgärder som kräver bygg- eller rivningsanmälan måste det finnas en kvalitetsansvarig som hjälper byggherren med att se till att gällande byggregler följs. Den kvalitetsansvarige kan bistå med att upprätta en kontrollplan, närvara vid byggsamråd och se till att kontroller utförs under arbetets gång. Efter avslutat bygge inlämnar den kvalitetsansvarige intyg på att alla kontroller och besiktningar som beslutats om i kontrollplanen har utförts.

Den kvalitetsansvarige ska ha riksbehörighet eller godkännas av stadsbyggnadsnämnden i Stockholm. Vid enklare ärenden kan byggherren, d v s den som låter uppföra något anmälningspliktigt, vara kvalitetsansvarig.

Handläggaren bedömer om byggherren kan godkännas i det specifika ärendet.

Länk till Boverket och Kvalitetsansvarigas Riksförening www.karf.se

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Laga kraft – vad betyder det?

Ett beslut har vunnit laga kraft då det inte går att överklaga.

Bygglov vinner inte laga kraft. Ett bygglovsbeslut kan komma att överklagas efter lång tid av någon som anser sig berörd.

En detaljplan gäller när den är antagen och vinner laga kraft om den inte överklagats inom viss tid eller överklaganden avslås i de högre instanserna.

Detaljplanen är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Luftvärmepump/ventilationsaggregat – behövs bygglov?

Inom detaljplanelagt område krävs bygglov för ändring av fasad om den avsevärt påverkar byggnadens utseende.

Luftvärmeväxlare, ventilationsaggregat och liknande anses vanligtvis inte som bygglovpliktig åtgärd om dess mått underskrider 50 x 60 x 30 cm och de placeras på byggnader som saknar kulturhistoriskt värde och i lägen så att de inte stör stadsbilden. Mindre aggregat som placeras på mark fristående från byggnad kräver inte bygglov. Bygganmälan behövs inte vid ett litet aggregat.

Kontakta stadsbyggnadskontoret för bedömning.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Markis – behöver jag söka bygglov?

Yttre ändring av en byggnad kräver bygglov inom detaljplanelagt område om den avsevärt påverkar dess utseende. Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Kulturhistoriskt intressanta byggnader i Stockholms innerstad bör därför inte förses med markiser mot gatan. En liten fällbar markis som solavskärmning behöver vanligtvis inte bygglov. Om det finns reklam på markisen kan den bedömas som bygglovspliktig skylt. Kåpa på fasad över rullbar markis bör ha samma färg som byggnaden har. Stor kåpa kan avsevärt påverka fasaden och blir därmed bygglovspliktig.

Läs mer under Byggnadsvård, Varsam ändring samt Skyltlov, Skyltprogrammet (pdf, sid 27)

Svaret uppdaterat 28 januari 2010

Måla om eller byta fasad på flerbostadshus, villa eller radhus – behövs bygglov?

För att måla om eller byta fasad- eller takmaterial på flerbostadshus krävs bygglov inom detaljplanelagt område. Byte av material på fönstersnickerier, t ex från trä till aluminium, är också lovpliktigt.

För egen villa, en- eller tvåbostadshus, finns undantag från bygglovsplikten. Det är bygglovsfritt att måla om och byta fasad-, fönster- eller takmaterial, om inte byggnadens eller områdets karaktär därmed ändras väsentligt. Ring stadsbyggnadskontoret för information om du känner dig osäker.

Radhus kan vara flerbostadshus eller enbostadshus beroende på fastighetsbildning. Friköpta radhus på egen tomt är enbostadshus, medan en bostadsrättsförening bestående av en eller flera radhuslängor på en fastighet är flerbostadshus. Tänk på att karaktären på en radhuslänga kan påverkas starkt av en förändring på ett av radhusen i längan.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Nybyggnadskarta – vad är det?

Nybyggnadskarta är ett underlag för den situationsplan som ska bifogas till ansökan om bygglov vid nybyggnad och större tillbyggnader. Den innehåller en samlad redovisning av förhållandena på marken och anslutningspunkter för vatten och avlopp samt projekterade gatuhöjder. Den redovisar exakt tomtens gränser och byggrätten enligt den gällande detaljplanen. Fastighetsrättsliga förhållanden och anläggningstekniska uppgifter finns i bifogade beskrivningar.

Läs mer under Bygglov, Nybyggnadskarta

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Parabol – behövs bygglov?

För parabol med diameter mindre än 1,1 meter behövs inte bygglov, under förutsättning att det inte finns reklam på den. För större parabol krävs både bygglov och bygganmälan inom detaljplanelagt område. 

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Pelletspanna - krävs det bygganmälan?

Ja. Redovisa placeringen av pannan samt pelletsförrådet på en planritning samt bifoga en typredovisning för pelletspannan. Om pelletsförråd behöver uppföras på tomten bör du kontakta stadsbyggnadskontoret för att ta reda på om det finns byggrätt, innan du söker bygglov. 

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Pergola - behövs bygglov?

Nej, för en öppen pergola eller spaljé behöver du inte söka bygglov. Det kan vara lämpligt att informera din granne om den ska placeras i eller nära tomtgräns. Är du osäker på var gränsen går, kan du vända dig till stadsmätningsavdelningen på stadsbyggnadskontoret för att beställa utstakning av gräns.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Plank – behövs bygglov och bygganmälan?

Plank med högre höjd från mark än 110 cm kräver bygglov och bygganmälan. Plank är vanligen täta och inte genomsiktliga, det vill säga består till mindre än hälften av luft. Glasskärmar, t ex som bullerskydd fordrar dock bygglov.

Plank är bygglovsfritt upp till en höjd från mark på 110 cm. Fri överliggare eller spaljé räknas inte in i höjden. Undantag från bygglovsplikt finns för plank vid uteplats för en- och tvåbostadshus.

Läs mer under Bygglov, Friggebodsregler

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Pool – behövs bygglov/bygganmälan?

För en nedgrävd pool som inte innebär markförändringar mer än +/- 0,5 meter på den omgivande marken behövs varken bygglov eller bygganmälan. Om större markförändringar görs behövs marklov. Om du vill sätta upp plank eller göra mur i anslutning till poolen kan det behövas bygglov och bygganmälan. Du är också ansvarig för att din pool blir en säker anläggning mot drunknings- och fallolyckor.  

Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Solfångare – behövs bygglov och bygganmälan?

Solfångare eller solpaneler på tak eller vägg påverkar avsevärt byggnaders yttre utseende och är därför bygglovspliktiga inom detaljplanelagt område. Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Solfångare på marken eller på bygglovsfri byggnad, till exempel friggebod, är däremot bygglovsfri. Du måste dock vara observant på om byggnadshöjden på den bygglovbefriade byggnadens påverkas av den nya konstruktionen. Om nockhöjden överskrider tre meter från medelmarknivå kring huset räknas inte längre byggnaden som en bygglovbefriad byggnad.

Om installationen av solfångare påverkar en byggnads bärande konstruktion, krävs även bygganmälan.

Läs mer under Råd och riktlinjer, Solfångare och solpaneler

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Staket i tomtgräns – kan jag sätta upp det utan bygglov?

Staket behöver varken bygglov eller bygganmälan. Ett staket ska till minst 50 procent vara genombrutet med luft och om brädorna är tjocka eller tvärställda ska det finnas 2/3 luft. Ett traditionellt spjälstaket eller ett gunnebostängsel är alltså inte lovpliktiga.

Plank är i stort sett täta och inte genomsiktliga, det vill säga de består till mindre än hälften av luft. Plank är bygglovsfritt upp till en höjd från mark på 110 cm. Fri överliggare eller gles spaljé räknas inte in i höjden. Plank med högre höjd från mark än 110 cm kräver bygglov och bygganmälan.

Även om inte bygglov krävs bör ändå berörd granne informeras. Kontrollera att staket placeras inom egen fastighet. Om du är osäker på var gränsen går kan du vända dig till stadsmätningsavdelningen på stadsbyggnadskontoret för att få hjälp med utstakning av gränserna.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Stambyte – behövs bygganmälan?

Ja, i de flesta fall om avloppsstammarnas läge, dimension eller material ändras och arbetet är av väsentlig omfattning.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Strandskydd – vad är det?

Strandskydd finns vid vattendrag för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda villkor för djur- och växtliv.

Skyddsområdet omfattar normalt land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen men kan utvidgas till högst 300 meter. Inom strandskyddsområdet är det förbjudet att uppföra byggnader samt anläggningar eller vidta andra åtgärder som hindrar allmänhetens tillgång till stranden eller väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- och växter. Skyddsformen regleras av miljöbalkens sjunde kapitel.

Strandskydd omfattar i huvudsak stränder som saknar detaljplan.

Läs mer om strandskydd i Stockholm under fliken Klimat och Miljö, Natur och parker, Skydd av natur, Strandskydd

Läs mer om strandskydd på Länsstyrelsens hemsida

Svaret uppdaterat 19 januari 2010

Ta bort en vägg eller göra ny öppning – vad gäller?

Om väggen är bärande och man väsentligt ändrar bostadens planlösning, fordras bygganmälan. Bygglov behövs inte för att ändra invändiga väggar, under förutsättning att ny lägenhet eller lokal därigenom inte skapas.

Du bör anlita en konstruktör för att göra en bedömning av om väggen är bärande.

På stadsbyggnadsexpeditionen kan du få hjälp att ta fram arkivritningar som kan vara underlag för bedömning. Ett platsbesök brukar vara nödvändigt, eftersom man inte helt kan lita på att byggnaden är uppförd enligt ritningen.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Tilläggsisolering – behövs bygglov?

Bygglov behövs om en byggnads yttre utseende ändras väsentligt. Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Vanligtvis innebär tilläggsisolering av fasad en bygglovspliktig  förändring. Vid tjockare tilläggsisolering  bör fönstren flyttas ut och takfot och vindskiva ökas så att byggnadens karaktär bevaras. Kulturhistoriskt intressanta byggnader är känsliga för förändringar, varför man bör undvika utvändig tilläggsisolering. 

Läs mer under Byggnadsvård, Varsam ändring

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Trädfällning – behövs bygglov?

Inom område med detaljplan kan det förekomma att trädfällning kräver lov. Södra Ängby är ett exempel på område där det krävs marklov  för trädfällning av större stamträd.

Kontakta bygglovsavdelningen för att ta reda på om lov krävs för en aktuell fastighet.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Uteplats vid en- eller tvåbostadshus

Skyddad uteplats med mur eller plank får anordnas inom 3,6 meter från bostadshus. Muren eller planket får inte vara högre än 1,8 meter från marken. Avstånd till tomtgräns ska vara minst 4,5 meter, men avståndet kan minskas om grannen ger sitt medgivande.

Läs mer under Bygglov, Friggebodregler

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Uteservering – kräver det bygglov?

Bygglovspliktiga åtgärder är t ex att sätta upp reklam, bygga altangolv 0,6 meter eller högre över mark, uppföra plank eller tätt räcke mer än 1,1 meter över mark, bygga skärmtak eller glasa in en uteservering.

Oftast är det allmän mark som tas i anspråk för uteserveringar. Det innebär att det vanligtvis inte är möjligt att få permanent bygglov om du skulle vilja göra någon bygglovspliktig åtgärd.

Tidsbegränsat bygglov kan eventuellt ges om markupplåtaren och stadsbyggnadskontoret bedömer det lämpligt.

Trafikkontorets upplåtelseenhet ansvarar för markupplåtelser. De har tagit fram riktlinjer för placering och utformning av uteserveringar.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Utfart - behövs bygglov för att ändra läget på min utfart?

Tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska ha en lämpligt belägen utfart. Om det t ex vid om- eller tillbyggnad blir aktuellt att ändra läget på utfarten från fastigheten ska det nya läget markeras på situationsplanen. Kontakta Trafikkontoret i god tid angående tillstånd och kostnader för ändrad kantsten och flyttning av belysningsstolpar om det blir aktuellt.

Läs mer på stadens hemsida Belysning

Om gatuadressen ska ändras kontaktar du Harry Olsson, tfn 508 28 274, på stadsmätningsavdelningen för att få ny adress.

Svaret uppdaterat 11 mars 2010

Vindsinredning – var kan jag hitta information?

Läs under Råd och riktlinjer, Vindsinredning

Svaret uppdaterat 27 augusti 2009

Ändring av bygglov – hur gör jag?

Om du under projektets gång vill göra ändringar i förhållande till beviljat bygglov ska du kontakta handläggaren. Om du skickar in nya ritningar kan handläggaren bedöma om förändringen är så liten att beslut om ändring kan göras i det gamla bygglovet.

Är det fråga om en större ändring måste ny ansökan inlämnas.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009

Överklaga – kan grannen överklaga mitt bygglov?

Ja, men genom att informera dina grannar och andra som kan beröras av beslutet kan eventuella invändningar göras kända innan byggnationen påbörjas. Ett bygglovsbeslut kan dock komma att överklagas efter lång tid av någon som anser sig berörd. 

Om din ansökan innebär en åtgärd som strider mot detaljplanen skickar stadsbyggnadskontoret ut ansökan till berörda grannar, för att ge dem tillfälle att yttra sig över förslaget. Om någon granne har haft invändningar, kommer denne att delges beslutet och ges möjlighet att överklaga inom tre veckor från mottagandet.

Ett överklagande ska sändas till stadsbyggnadsnämnden, men ställs till länstyrelsen.

Svaret uppdaterat 14 oktober 2009