﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <title>Alla nyheter i Stöd &amp; Omsorg</title>
    <link>http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Stod-till-unga/</link>
    <atom:link href="http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Stod-till-unga/?rss=&amp;alla=&amp;nyheter=" rel="self" type="application/rss+xml" />
    <description />
    <pubDate>Mon, 25 Mar 2013 12:20:48 GMT</pubDate>
    <language>sv</language>
    <image>
      <url>http://www.stockholm.se/Web/Core/UI/Skins/standard2/img/logo.png</url>
      <title>Alla nyheter i Stöd &amp; Omsorg</title>
      <link>http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Stod-till-unga/</link>
      <width>185</width>
      <height>63</height>
    </image>
    <lastBuildDate>Fri, 17 May 2013 13:16:00 GMT</lastBuildDate>
    <item>
      <title>Scenarmén - musikal av och med elever</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Scenarmen---musikal-av-och-med-elever/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Scenarmen---musikal-av-och-med-elever/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="Scenarmén i en musikal" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/468789/scenarmen_633.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;Grunden till Scenarmén lades våren 2011 då ett gäng teaternördar på Globala gymnasiet började fundera över varför skolans aktiva föreningsliv inte innehöll någonting i scenkonstväg. &lt;br /&gt;Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet, berättar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi var flera som var intresserade av dans, sång och teater,&amp;nbsp;men som kände oss kreativt understimulerade i skolans strikt vetenskapliga miljöer. Lappar sattes upp över skolan och en grupp elever – många främmande för varandra – samlades.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hårt arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det första halvåret lärde vi oss den hårda vägen hur mycket administrativt arbete som krävs för att få ihop en musikal. Det var först vid julen 2012 som vår första premiär gick av stapeln. Musikalen hette West World Story och manus var helt hemskrivet. På det spåret fortsatte det, och under våren satte vi upp Sänggnisselsånger, även den 100 procent&amp;nbsp;egenhändigt påhittad. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hösten 2012 ändrade vi riktlinjer lite och påbörjade arbetet med en musikal, som förvisso bygger på den välkända historien om Ringaren i Notre Dame, men vars manus ändå är ihopsnickrat av oss scensoldater själva.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vi gör allt själva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det speciella med vårt arbete i Scenarmén jämfört med andra skolmusikaler är att vi i praktiken är helt oberoende från vår hemskola. Medlemmarna går alla på Globala gymnasiet och vi håller till i skolans lokaler, men inga lärare eller övrig skolpersonal är på något sätt inblandade i produktionen. Både administrativt och konstnärligt arbete sköts helt av oss scensoldater. Allt vi lär oss, lär vi oss av varandra.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Fri, 17 May 2013 13:16:00 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Allt fler gymnasieelever nöjda med sin skola</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Allt-fler-gymnasieelever-nojda-med-sin-skola/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Allt-fler-gymnasieelever-nojda-med-sin-skola/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="Gymnasieeleverna är nöjda och glada." src="http://www.stockholm.se/PageFiles/463120/globala_gladastudenter_633x250.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tredje året i rad har Stockholms stad genomfört en brukarundersökning i årskurs 2 på gymnasieskolans nationella program. Undersökningen visar glädjande nog ett bättre resultat på de flesta områdena; trygghet och trivsel, lärande, inflytande, utbildningsval/framtida arbetsliv och helhetsomdöme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler är nöjda med sin skola och kan tänka sig att rekommendera den till andra. När det gäller lärandet så tycker många att utvecklingssamtalen med mentor/handledare känns mer meningsfulla, att undervisningen sker på ett mer varierat sätt och motiverar till att lära sig mera, jämfört med tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fakta undersökningen&lt;br /&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enkätundersökningen går ut till samtliga elever i årskurs 2 på gymnasieskolans nationella program i Stockholms gemensamma gymnasieregion. &lt;br /&gt;Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena: &lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Trygghet och trivsel&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Lärandet &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Inflytande &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Utbildningsval/framtida arbetsliv&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Helhetsomdöme&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 13 May 2013 11:46:49 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Satsning på prat ger resultat</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Satsning-pa-prat-ger-resultat/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Satsning-pa-prat-ger-resultat/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/391336/blomback1229858_fmt1.jpeg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;Det framgångsrika projektet ”Internationella Bekantskaper” med medpratande volontärer i sfi-undervisningen har utökats med en snabbt växande läxhjälp för grundskolebarn i Tensta, Rinkeby och Vällingby.&amp;nbsp;Men också med språkstödjare till nyanlända ungdomar mellan 16 och 20 år på Brännkyrka gymnasium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pelle Friman arbetade som SFI-lärare på SFI Västerort i Tensta men han var bekymrad. Hur överbrygga glappet mellan hans elever och det svenska samhället i stort? Sällan träffade eleverna svenskar och sällan – eller aldrig – hade de anledning att praktisera sitt nya språk. Hur få dem att tala svenska? Hur få de båda grupperna att mötas?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Volontärer i klassrummet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jo, genom att plocka in volontärer i klassrummet. Pelle Friman började med att dammsuga sin bekantskapskrets och oavlönade så kallade medpratare började hitta till SFI-skolan i Tensta. Klassen kunde delas upp i smågrupper, en volontär i varje, och pratet kom igång. Ett bra sätt att också reda upp missförstånd och undringar mellan majoritetssamhället och de utifrånkommande.&lt;br /&gt;Projektet, som snart utökades till andra SFI-lärare i Tensta, fick namnet Internationella Bekantskaper, startade 2007 och fyra år senare fick Pelle Friman Nelson Mandelapriset för sin satsning på integration. Idag ägnar sig Pelle Friman på heltid åt denna verksamhet. Drygt 20 medpratare åker varje vecka till Bussenhusskolan i Tensta där de är knutna till olika SFI-lärare. &lt;br /&gt;Numera finns också volontärer på Åsö vuxengymnasium och i en SFI-skola i Högdalen och snart tillkommer ytterligare SFI-skolor.&amp;nbsp; &lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Läxhjälp och språkstödjare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetet har också utökats med en snabbt växande läxhjälp för grundskolebarn i Tensta, Rinkeby och Vällingby samt så kallade språkstödjare till nyanlända ungdomar mellan 16 och 20 år på Brännkyrka gymnasium. &lt;br /&gt;Projektet har tilldelats pengar från Järvalyftet och volontärer har strömmat till men nya är välkomna, hälsar Pelle Friman, som nås på &lt;a href="mailto://pelle.friman@bekantskaper.se:25"&gt;pelle.friman@bekantskaper.se&lt;/a&gt;. Verksamheten är ett samarbete mellan Internationella Bekantskaper och Arbetsmarknadsförvaltningen.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 06 Mar 2013 14:25:44 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Kungsholmens Västra Gymnasium är invigt</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Kungsholmens-Vastra-Gymnasium-ar-invigt/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Kungsholmens-Vastra-Gymnasium-ar-invigt/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/348727/Lotta3.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;Under festliga folkliga former med mingel och snittar invigdes Kungsholmens västra gymnasium. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skolan finns Samhällsvetenskapliga programmet inriktning Beteendevetenskap och Hantverksprogrammet inriktning Hudvård och Vård- och omsorgscollege. Frågor om framtidens kompetensförsörjning kräver samverkan mellan skola, forskning och arbetsliv. Det utgör kärnan i utbildningarna på skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora behov av utbildad vård- och omsorgspersonal på både kort och lång sikt. Vård- och omsorgscollege är resultatet av ett samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting som drivit på utvecklingen. Röda Korset är ny samarbetspartner och ska bidra till lärandet. Tanken är också att eleverna ska få möjlighet till fortsatta studier på högskola och universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolborgarrådet Lotta Edholm invigningstalade:&lt;br /&gt;-&amp;nbsp;Vårdprogrammet gör det möjligt att ha nära kontakt mellan skola och yrkesliv och därmed också verkligheten. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Rektor på skolan Britta Wikman är nöjd.&lt;br /&gt;-&amp;nbsp;Det här känns riktigt bra. Det är viktigt med en ceremoni och ett avstamp. Det blir tydligt att vi har gjort det här arbetet tillsammans. Vi står nu på egna ben och kan synliggöra oss mot omvärlden, säger hon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rebecka Eliasson går tredje året på Vård- och omsorgsprogrammet och ser ljust på framtiden.&lt;br /&gt;-&amp;nbsp;Det var kul att få se de politiker som haft del i detta och som har koll på vår skola, säger hon. Och arbetssituationen är redan löst när hon går ut:&lt;br /&gt;-&amp;nbsp;Jag har redan tre jobberbjudanden och så ser det ut för de flesta i klassen, säger hon.&lt;br class=" last-child" /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Fri, 25 Jan 2013 13:05:22 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Följ ditt hjärta</title>
      <link>http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Valet-ar-ditt/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Valet-ar-ditt/</guid>
      <description>&lt;p&gt;Stockholm stads gymnasieskolor erbjuder&amp;nbsp;många program med olika inriktningar och profiler. Välj något som känns rätt för dig. Välkommen till Stockholms stads gymnasieskolor!&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 21 Jan 2013 08:15:22 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>God hälsa ger resultat</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/God-halsa-ger-resultat/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/God-halsa-ger-resultat/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/334080/blomback1227687_fmt1.jpeg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;– Vi ser god hälsa som en resurs att öka elevernas förmåga till inlärning och nå sina mål, säger Gunn Östlund, rektor för hälsodiplomerade gymnasiesärskolan Lindeparken i Enskede. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter sju år med hälsoinriktning är resultaten på Lindeparkens gymnasiesärskola entydigt positiva. &lt;br /&gt;– Eleverna är piggare och gladare och tar till sig undervisningen bättre. Hälsosamma vanor påverkar inlärning, självkänsla och även social samvaro, menar rektor Gunn Östlund och skolans&amp;nbsp; hälsocoach Josefina Ström.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Friskare, smartare, gladare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan 2005 startade Lindeparkens gymnasiesärskola projektet: ”Friskare, smartare, gladare”, till följd av att många elever på skolan var överviktiga. Relativt snabbt utökades inriktningen från enbart fysiska aktiviteter till att se hälsa i vidare bemärkelse. &lt;br /&gt;– Vår hälsoprofil omfattar allt och alla här på skolan. Lika självklart som att eleverna ska gå en stärkande 30-minuters promenad varje dag, är att all personal tar sig tid till det, säger Josefina Ström. &lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jobbar mot samma mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lindeparken satsar på kompetensutveckling för all personal, som erbjuds att delta i kurser, föreläsningar och olika externa evenemang som rör hälsofrågor i stort. Josefin Ström understryker att det är tack vare att all personal jobbar mot samma mål, som skolan lyckats så bra.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;Även kulturen är central på skolan. Att prioritera kultursatsningar och resor ger så enormt många ringar på vattnet, menar Gunn Östlund. &lt;br /&gt;– Kan eleverna få med sig goda levnadsvanor redan från skoltiden, lägger vi grunden för ett sunt vuxenliv, konstaterar Gunn Östlund.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 16 Jan 2013 10:34:21 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Fysikpristagarna på Globala gymnasiet </title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Konsten-att-dressera-en-kvantpartikel---fysikpristagarna-pa-Globala-gymnasiet/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Konsten-att-dressera-en-kvantpartikel---fysikpristagarna-pa-Globala-gymnasiet/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/314954/fysik%20p%c3%a5%20globala%20sse.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;Att försöka förklara det som knappt går att förklara var utmaningen Serge Haroche och David J. Wineland, årets Nobelpristagare i fysik, ställdes inför vid sitt besök på Globala gymnasiet onsdagen den 12 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den laddade och förväntansfyllda tystnaden i Globala gymnasiets aula bröts när ett gäng guldpaljettbeströdda elever plötsligt rusade upp på scenen. Till tonerna av Loreens Euphoria framförde de en inte helt formfulländad, men väldigt entusiastisk dans till Nobelpristagarnas, Serge Haroche och David J. Wineland ära.&lt;br /&gt;De två Nobelpristagarna i fysik hade bjudits in till Globala gymnasiet för att berätta om sina upptäckter och erfarenheter av forskningens villkor. &lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Banbrytande experimentella metoder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Priset har de fått för sina ”banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem”.&lt;br /&gt;Jenny Rose, journalist på tidningen Forskning &amp;amp; Framsteg försökte att, på svenska beskriva lite av kvantfysikens historisk och teori.&lt;br /&gt;Det var lättare sagt än gjort och trots att både Serge Haroche och David J. Wineland därefter gjorde sitt bästa för att på olika nivåer förtydliga vad kvantfysiken handlar om, konstaterade många av eleverna efteråt: Jag fattar ingenting!&lt;br /&gt;Nöjda och glada var de ändå och dessutom styrkta av pristagarnas ord om att kvantfysiken är fylld av paradoxer, orimligheter och obegripligheter.&lt;br /&gt;– Våra hjärnor är funtade för att förstå den klassiska fysiken som beskriver det vi ser, som vad som sker när planeterna kretsar kring solen eller när vi tappar någonting, sa Serge Haroche.&lt;br /&gt;Men inför vissa fenomen i naturen står sig den klassiska fysiken slätt.&lt;br /&gt;Det är här kvantfysiken kommer in i bilden. För att förstå och skapa oss en bild av hur det vi inte kan se, alltså de allra minsta beståndsdelarna i vår värld, fungerar har forskarna byggt upp kvantteorin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nyfikenheten – främsta drivkraften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kvantteorin har alltså byggt just på tankar och teorier men nu har franske Serge Haroche och amerikanen David J. Wineland tillsammans med sina respektive forskarlag lyckats konkretisera teorin genom att isolera, styra och mäta enskilda kvantpartiklar. Vad de nya upptäckterna kommer att leda till är för tidigt att säga men David J Wineland, gav supersnabba datorer och mycket precisa klockor som exempel på vad vi kan förvänta oss i en inte alltför avlägsen framtid.&lt;br /&gt;Vid ett avslutande panelsamtal deltog också Per-Olof Hulth från Kungliga Vetenskapsakademien, Annette Granéli från Sveriges unga akademi och Camilla Freitag, doktorand vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Tillsammans enades de om att: nyfikenheten är den främsta drivande kraften för en forskare, misslyckanden är en viktig del i processen, kreativitet kommer ur träning och mognad. Och att matematiken är ett sätt att förstå världen.&lt;br /&gt;– Sådant som är svårt att förklara med ord går lät att förklara med matematiska formler, sa David J Wineland.&lt;br /&gt;Globala gymnasiets elevers nyfikenhet vinlägger sig om att locka experter och forskare till skolan för att skapa en länk mellan skolans undervisning och den verkliga världen utanför. Så mycket närmare det målet, än dagens Nobelpristagarföreläsning, som avslutades med äppelcider, salta pinnar och autografskrivning går väl knappt att komma.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 17 Dec 2012 10:10:00 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Nobelt besök på Kärrtorps gymnasium</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Nobelt-besok-pa-Karrtorps-gymnasium/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Nobelt-besok-pa-Karrtorps-gymnasium/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&amp;nbsp;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/310742/Eleven%20Lana%20Othman%20och%20ekonomipristagaren.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;– Oh, my god, nu kommer han!&lt;br /&gt;Ett unisont jubel bröt ut när Kärrtorps gymnasiums gäst – ingen mindre än Alvin E Roth, en av årets ekonomipristagare till Alfred Nobels minne – steg upp på aulans scen för att föreläsa. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära 500 förväntansfulla åhörare och ett tv-team från Utbildningsradion var på plats i skolans aula när årets pristagare i ekonomi gästade Kärrtorps gymnasium i torsdags förra veckan. Besöket har blivit en återkommande tradition efter förra årets uppskattade evenemang. Lana Othman, som går första året på naturvenskapligt program, har bänkat sig på en av de främre raderna eftersom hon vill ställa frågor. &lt;br /&gt;– Vi har världens bästa lärare i samhällskunskap så vi har redan diskuterat Roths forskning på lektionerna, säger hon. Men jag fattade inte riktigt det där med matchning, algoritmer och byteskedjor så jag letade upp en gammal föreläsning med honom på youtube. Nu fattar jag så den frågan har jag fått svar på. Men jag har fler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Medryckande ekonomipristagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter att Anna Ceder, en av Kärrtorps gymnasiums tre rektorer, högtidligt hälsat alla välkomna ges ordet till professor John Hassler från Stockholm universitet som ger en bakgrund till priset. Under ett stort jubel äntrar så nobelpristagaren själv scenen. Årets pris handlar om att utifrån matematiska metoder ta fram effektiva matchningar för olika marknader, exempelvis hur man kan matcha skolbarn med skolor, läkare med sjukhus och donatorer av organ med patienter i behov av transplantation. Medryckande berättar Alvin E. Roth om sin forskning och ger exempel på hur den kan användas praktisk i vardagen. &lt;br /&gt;Det är en mycket engagerad publik han har framför sig. Under frågestunden vill eleverna veta vad nobelpristagaren har att säga om allt ifrån den ekonomiska världskrisen och organhandel till vad som motiverade honom själv att studera så mycket att det slutligen ledde till ett av världens mest prestigefyllda priser. &lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Att forska är roligt, socialt och kreativt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;– Du får det att låta som att bestiga ett berg. Att forska är roligt, socialt och kreativt, det är fantastiskt att få möjlighet att tillfredsställa sin egen nyfikenhet, svarar Alvin E. Roth leende på den sista frågan.&lt;br /&gt;Joel Råd, Pontus Hellerstedt och Tova Palm som läser samhällsvetenskapligt program och Gustav Wettermark som läser på naturvetenskapligt program är mer än nöjda med dagens evenemang. &lt;br /&gt;– Det var verkligen jättebra. Han tog emot alla frågor vi hade som precis lika viktiga, säger Tova Palm. &lt;br /&gt;Hon liksom de övriga tycker att det är både spännande och betydelsefullt att skolan bjuder in framstående forskare att föreläsa. Det blir ett helt annat, mer ”personligt” lärande, menar de. &lt;br /&gt;– Det är inspirerande att lyssna på personer som lyckats inom sina områden och få höra hur de resonerar, säger Gustav Wettermark. &lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 12 Dec 2012 12:21:32 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Ungdomar diskuterar samhällsfrågor med Stockholmspolitiker </title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Ungdomar-diskuterar-samhallsfragor-med-Stockholmspolitiker-/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Ungdomar-diskuterar-samhallsfragor-med-Stockholmspolitiker-/</guid>
      <description>&lt;p class="preamble"&gt;Den 6 december träffas representanter från Ungdomsparlamentet och ledamöter från Stockholms kommunfullmäktige i ett dialogseminarium. &lt;br /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka 900 elever från tolv gymnasieskolor i Stockholm har under hösten fattat beslut om motioner som de arbetat fram i Ungdomsparlamentet. Under dialogseminariet ska deltagarna komma fram till gemensamma lösningar för Stockholms framtid.&amp;nbsp; &lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;I år behandlas följande frågor&lt;/h4&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Hur kan Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda?&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Hur ska Stockholms stad bli fossilbränslefritt till 2050&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&amp;nbsp;Vad kan Stockholms stad göra för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i staden?&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Vad kan Stockholms stad göra för att minska och motverka alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar?&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;
&lt;h4&gt;Fakta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsparlamentet arrangeras av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Syftet är att öka ungdomars intresse och kunskap om demokratin, det politiska beslutsfattandet och aktuella samhällsfrågor. Ungdomsparlamentet ger ungdomarna en praktisk tillämpning i ett demokratiskt arbetssätt. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Thu, 06 Dec 2012 09:08:50 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Stockholms gymnasieungdomar debatterar i Stadshuset</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Stockholms-gymnasieungdomar-debatterar-i-Stadshuset/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Stockholms-gymnasieungdomar-debatterar-i-Stadshuset/</guid>
      <description>&lt;p class="preamble"&gt;Torsdagen den 29 november fylls Rådssalen i Stockholms stadshus med ungdomar från 12 gymnasieskolor i Stockholm. Under dagen debatterar de och fattar beslut om förslag som de arbetat fram tillsammans. Eleverna deltar i Ungdomsparlamentet som håller sin avslutande plenarsession i kommunfullmäktiges lokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten har ungdomarna i sin undervisning fördjupat sig i samhällsfrågor som de själva anser viktiga. Följande frågor har behandlats:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;• Hur kan Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda?&lt;br /&gt;• Hur ska Stockholms stad bli fossilbränslefritt till 2050?&lt;br /&gt;• Vad kan Stockholms stad göra för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i staden?&lt;br /&gt;• Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?&lt;br /&gt;• Vad kan Stockholms stad göra för att minska och motverka alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Datum: 29 november 2012&lt;br /&gt;Plats: Rådssalen i Stockholms stadshus, Hantverkargatan 1&lt;br /&gt;Tid: 9.00-16.00&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid plenarsessionen den 29 november diskuterar ungdomarna de motioner som deras arbete resulterat i. Genom omröstning fattas sedan beslut om förslagen ska antas eller inte. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid sessionen inledningstalar Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (Fp).&lt;br /&gt;Sessionen kan följas på plats via Rådssalens åhörarplatser. Debatten sänds även i direktsändning via webben på &lt;a href="http://www.ungdomsparlamentet.se/"&gt;www.ungdomsparlamentet.se&lt;/a&gt;. Motionerna som behandlas finns tillgängliga på Ungdomsparlamentets hemsida.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 28 Nov 2012 13:22:04 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Elever får återkoppling genom ny teknik</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Elever-far-aterkoppling-genom-ny-teknik/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Elever-far-aterkoppling-genom-ny-teknik/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/306562/lyckensse.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;Det har talats mycket om Flipped classroom den senaste tiden, där läraren filmar genomgångar och låter eleverna se dem i förväg. Men filmkameran kan även användas i bedömningen. Katarina Lycken, på Östra Real, har filmat sina elevers muntliga presentationer och gett dem återkoppling direkt i filmerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;– För mig blev det bättre kommentarer och för eleverna blev det ett helt annat sätt att förstå vad de gjorde bra och mindre bra, säger Katarina Lycken.&lt;/p&gt;
&lt;p class="youtube"&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&amp;amp;v=aeY9aqNUXy4"&gt;http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&amp;amp;v=aeY9aqNUXy4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hon har använt annoteringsfunktionen i Youtube för att direkt lägga in kommentarerna där de är som mest relevanta. Nervöst och jobbigt att titta på sig själv tyckte eleverna, men samtidigt bra och lärorikt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Katarina blev det både lättare att kommentera och ge mer precis återkoppling när hon kunde titta på framträdanden i lugn och ro i efterhand. Eleverna kan sedan se exakt vad de gör där Katarina kommenterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 05 Nov 2012 12:56:23 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Stockholmslärare finalist till lärarpriset Guldäpplet</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Stockholmslarare-finalist-till-Guldapplet/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Stockholmslarare-finalist-till-Guldapplet/</guid>
      <description>&lt;p class="preamble"&gt;Daniel Barker, lärare i matematik och fysik på Norra Reals gymnasium, är en av tre finalister till lärarpriset Guldäpplet 2012. Pedagog Stockholms, utbildningsförvaltningens webbplats för stockholmslärare,&amp;nbsp;senaste film visar hur han jobbar med det upp- och nedvända klassrummet. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen lyder:&lt;br /&gt;"Daniel har i sin framgångsrika verksamhet flyttat fokus från ”klassisk” undervisning till elevernas lärande. Elever inspireras att förbereda lektioner, bland annat finns Daniels filmade genomgångar tillgängliga på internet. Lektionstid används till ett gemensamt arbete med problemlösning, samtal och laborativt arbete, liksom att i större utsträckning möta varje elev individuellt. Daniel delar sina erfarenheter och reflektioner i blogg och på hemsida. Intresset för hans förhållningssätt är stort både bland kollegor över hela landet." &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Se Pedagog Stockholms film om Daniel Barker.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/p&gt;
&lt;p class="youtube"&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=4VDjmq-hu-U&amp;amp;feature=player_embedded"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=4VDjmq-hu-U&amp;amp;feature=player_embedded&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldäpplet är ett lärarstipendium som delas ut årligen till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och kanske även nationellt verksamhetsfält. Vinnaren presenteras på Skolforum den 30 oktober.&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 25 Sep 2012 07:15:00 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Ny internationell skola i Stockholm   </title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Ny-internationell-skola-i-Stockholm---/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Ny-internationell-skola-i-Stockholm---/</guid>
      <description>&lt;p class="preamble"&gt;– ISSR är svaret på den växande efterfrågan som finns på en internationell utbildning för alla åldrar, säger skolborgarrådet Lotta Edholm med anledning av att Stockholms stad startar en internationell skola för barn och elever i åldrarna 5–19 år. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISSR – International School of the Stockholm Region erbjuder en högkvalitativ internationell utbildning, till barn vars föräldrar är tillfälligt bosatta i Stockholmsregionen. &lt;br /&gt;– Stadens satsning på en internationell skola är ett steg på vägen mot visionen om ett Stockholm i världsklass där företag och deras anställda erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att etablera sig och växa, säger skolborgarrådet Lotta Edholm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;För tillfälligt boende&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;ISSR är avgiftsfri och tillgänglig för barn tillfälligt bosatta i Stockholm och den omgivande regionen. Skolan erbjuder en högkvalitativ internationell utbildning och en trygg inlärningsmiljö med engelska som undervisningsspråk. &lt;br /&gt;– Alla våra elever välkomnas med respekt för deras respektive personliga och kulturella identitet och erbjuds en utbildning som ger dem möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, säger skolans rektor Karin Henrekson Ahlberg. &lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Internationellt erkänd läroplan &lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;ISSR följer den internationellt erkända läroplanen International Baccalaureate (IB) och erbjuder alla tre IB-program: Primary Years Programme (åldrarna 5-10), Middle Years Programme (åldrarna 11-16) och Diploma Programme (åldrar 16-19).&lt;br /&gt;Skolan har under namnet IB School South erbjudit Diploma Programme sedan 1999 med resultat klart över genomsnittet i världen. Utbildningen finns också representerad i ”The Guide of Excellence 2012”, en sammanställning av särskilt högklassiga skolor världen över. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vår atmosfär präglas av intellektuell tillväxt, personlig reflektion och internationellt sinnelag. Målet är att förbereda våra studenter för högre utbildning, men också för livet, säger Karin Henrekson Ahlberg.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Wed, 22 Aug 2012 13:44:15 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Globalt samarbete med indisk skola</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Globalt-samarbete-med-indisk-skola/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Globalt-samarbete-med-indisk-skola/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/292393/globalcitixen.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="image"&gt;De indiska lärarna Sateja Joshi och Hema Mandanna träffade bland andra&amp;nbsp;elever från&amp;nbsp;Blackebergs gymnasium&amp;nbsp;och Ross Tensta gymnasium.&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;Skolledare, lärare och elever i Stockholms stad&amp;nbsp;knyter täta band med företag, universitet, forskare och skolor i Indien. Tillsammans bidrar de till en kunskapsspridning om globaliseringens möjligheter och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under två vårveckor fick gymnasieskolorna Blackeberg, Östra Real och Ross Tensta besök från sin indiska vänskola Mallya Aditi International School, i Bangalore. Besöket, som var en del av Global Citizen programme, var ett svar på den påhälsning indierna fick av svenska lärare och elever förra året.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En dos svensk kultur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Mallya Aditi International School sker all undervisning på engelska och med en tydlig inriktning mot elevernas fortsatta universitetsstudier. &lt;br /&gt;Skolan har vänskolor på flera håll i världen och sedan förra året tillhör också Blackebergs, Östra Reals och Ross Tenstas gymnasieskolor deras vänkrets.&lt;br /&gt;De indiska gästerna hann både få med sig en dos svensk kultur och att delta i några lektioner. Men syftet med Sverigebesöket var framför allt att undersöka framtida möjligheter för de indiska eleverna att efter examen studera vidare i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Globalisering knyter elever samman&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Trots att mycket skiljer Indien och Sverige åt fann de indiska lärarna att mycket också är väldigt lika.&lt;br /&gt;– I och med globaliseringen befinner sig alla ungdomar ungefär på samma nivå. De klär sig likadant, pratar likadant, lyssnar på samma musik. I klassrummen jag besökte var allt också förvånansvärt bekant. Det som hängde på väggarna, böckerna eleverna läste, hur klassrummet var organiserat, jag uppfattade allt som väldigt likt, berättar Hema Mandanna, som undervisar i historia och matematik i middle school, ungefär motsvarande vårt högstadium.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/h3&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 17 Jul 2012 12:17:14 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>EU-projekt i matte med Stockholmselever</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/EU-projekt-i-matte-med-Stockholmselever/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/EU-projekt-i-matte-med-Stockholmselever/</guid>
      <description>&lt;p class="preamble"&gt;Tre gymnasieklasser i Stockholm kommer till hösten att delta i ett EU-projekt i matematik tillsammans med klasser från Tallinn, Mariehamn och Åbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om strukturerade härledningar som innebär att eleverna i förväg skriver ner varje steg de tar när de löser ett matematiskt problem.&lt;br /&gt;– Ett stort problem i matematikundervisningen är att eleverna jobbar alltför snabbt och utan att redogöra för vad de gör. Då blir det ofta fel. Metoden är ett sätt att sakta ner tempot och strukturera tänkandet, berättar Attila Szabo, som arbetar med matematikutvecklingsfrågor på utbildningsförvaltningen. &lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kärrtorp och Södra Latin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Stockholm deltar klasser&amp;nbsp;från Södra Latin och Kärrtops gymnasium.&lt;br /&gt;– Det är en klar fördel att eleverna måste förklara och motivera vad de gör, säger Conny Marstad, matematiklärare på Kärrtorps gymnasium.&lt;br /&gt;Metoden har utvecklats och prövats i Finland under ledning av Ralph Back, professor i datavetenskap vid Åbo akademi. I Finland används den numera också i lärarutbildningen. Avsikten är att så småningom även pröva den på högstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E-math –&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett internetbaserat läromedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har eleverna använt papper och penna till de strukturerade härledningarna, men till projektet utvecklas också ett internetbaserat läromedel, E-math. Därför införs metoden på gymnasieskolans naturvetenskapliga program, där eleverna har stor datorvana.&lt;br /&gt;– Eleverna gör sina uppgifter och skickar dem elektroniskt till läraren som går igenom lösningen, skriver kommentarer och skickar tillbaks till eleven. Både lärare och elever får vara med och utveckla läromedlet, berättar Ralph Back.&lt;br /&gt;I vår har de svensktalande lärare som deltar i projektet gått kurs i läromedlet för Ralph Back. Det blir också ett antal gemensamma seminarier innan projektet avslutas i januari 2014.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Tue, 08 May 2012 14:40:10 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Elever i kommunala skolor nöjdare</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Elever-i-kommunala-skolor-nojdare/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Elever-i-kommunala-skolor-nojdare/</guid>
      <description>&lt;p class="preamble"&gt;Eleverna i kommunala gymnasieskolor är något mer nöjda än elever i fristående och resultaten för gymnasieskolan har förbättrats. Det visar de senaste resultaten i den årliga totalundersökningen för grundskolans årskurser 2, 5 och 8 samt för årskurs 2 på gymnasiet på Stockholms skolor. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten för gymnasieskolan har förbättrats för i stort sett alla frågeområden, tre frågor har samma resultat som förra året och endast en fråga visar ett försämrat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Höga förväntningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen visar även mycket goda värden på den nya frågan ”Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen” i grundskolan. 93 procent av föräldrarna i årskurs två uppger att de är positiva, bland eleverna i årskurs fem är 92 procent positiva och eleverna i årskurs åtta är 84 procent positiva. Det är första gången som eleverna i årskurs två själva svarar på stadens frågor, tidigare har enbart föräldrarna svarat.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 23 Apr 2012 08:59:16 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>IB School South Stockholm i The Guide of Excellence</title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/IB-School-South-Stockholm-i-The-Guide-of-Excellence/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/IB-School-South-Stockholm-i-The-Guide-of-Excellence/</guid>
      <description>&lt;p&gt;Som enda skola i Sverige har IB School South Stockholm kommit med i boken ”The Guide of Excellence 2012”. Boken ges ut av The University of Cambridge och är en sammanställning av särskilt högklassiga skolor världen över, från grundskolor till universitet. &lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationell utbildning i toppklass&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;– Roligt! Och särskilt roligt för eleverna, säger skolans rektor Karin Henrekson Ahlberg. Anledningen till att vi kommit med i boken tror jag är att vi är en liten skola med många nationaliteter, en kommunal verksamhet som står öppen för alla. Trots detta lyckas vi få ett så bra resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I boken presenteras IB School South Stockholm som en skola som erbjuder en internationell utbildning i toppklass på engelska och som ger Stockholmseleverna tillgång till de främsta universiteten i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal skolor från varje land har möjlighet att komma med i boken. Man kan inte anmäla sig för att komma med, utan måste bli rekommenderad för att sedan granskas av universitetet i Cambridge.&lt;br /&gt;–&amp;nbsp; Vem som rekommenderat oss vet vi inte och Cambridgeuniversitet uppger inte det. Det är lite spännande. Det kan vara någon av våra tidigare elever. Vi har studenter som går där nu som gått på vår skola, säger Karin Henrekson Ahlberg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildningens Guide Michelin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att finnas med bland skolorna i boken, en utbildningens Guide Michelin, är heller inte helt fel inför starten av den nya grundskolan i augusti. &lt;br /&gt;– Något att visa för föräldrarna! säger en stolt Karin Henrekson Ahlberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Guide of Excellence kommer att ges ut årligen under ett antal år i samband med att universitet i Cambridge firar sitt 800-årsjubileum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Mon, 16 Apr 2012 08:12:22 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Ny metod för undervisning i yrkesämnen </title>
      <link>http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Ny-metod-for-undervisning-i-yrkesamnen-/</link>
      <guid isPermaLink="true">http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Gymnasieskola/Ny-metod-for-undervisning-i-yrkesamnen-/</guid>
      <description>&lt;p class="image"&gt;&lt;img alt="" src="http://www.stockholm.se/PageFiles/270122/L%c3%a4ra2_2012_ssse.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="preamble"&gt;På Stockholms hotell- och restaurangskola pågår ett projekt som ska hjälpa lärarna att undervisa på ett mer effektivt sätt. Det handlar om så kallad learning study, där undervisningsmoment bland annat filmas för att sedan analyseras och diskuteras i lärarlaget. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– För mig har det blivit en aha-upplevelse, ett helt nytt sätt att se på undervisningen, säger Monica Fahlström Olsson, lärare i matlagningskunskap sedan drygt 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Learning study är en modell för forskning och pedagogisk utveckling med fokus på undervisningen och dess innehåll. Den används framförallt för analyser av hur man bäst lär ut teoretiska ämnen som matematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att använda learning study som metod i yrkesämnena, och inte minst matlagningskunskap är unikt, menar Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, som följer det pågående projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På hotell- och restaurangskolan har man bland annat använt metoden för att bättre kunna lära ut hur man gör en kall emulsionssås, som är grunden för majonnäs, och där eleverna ofta har svårt att lyckas. Genom att bland annat filma lektioner blev det tydligt att eleverna behövde få ökad insikt i vad en emulsion är och hur den uppstår. Då blev det lättare att förstå hur den skulle vispas samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån denna kunskap har vissa moment i undervisningen rensats bort och lärarna kunnat fokusera på att lära ut exakt det som är relevant för att eleverna ska kunna ta till sig kunskapen. Man har helt enkelt arbetet fram en mall för hur man ska lära ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <pubDate>Fri, 16 Mar 2012 12:31:34 GMT</pubDate>
    </item>
  </channel>
</rss>