Övergripande information för staden

• Lyssna
• RSS

När startar höstterminen 2014?

För de kommunala skolorna börjar läsåret mellan 13 och 27 augusti. Vänd dig till skolan för att få reda på exakt datum.

Se datum för lov och terminer

Svaret uppdaterat 22 januari 2014

Kan jag söka till vilken skola jag vill?

Nya samverkansavtal har under 2011 skrivits på mellan alla kommuner i Stockholms län och Håbo kommun. Det innebär att du antas utifrån betyg där du söker, oavsett i vilken av dessa kommuner du bor/är folkbokförd. Det kallas att du är förstahandssökande i alla dessa kommuner. Betyget avgör vem som kommer in. Läs mer om samverkansavtalet på Gymnasieantagningens webbplats:

gyantagningen.se

Du har rätt att söka fristående skola i hela landet. Till fristående skolor konkurrerar alla elever på lika villkor oavsett var man bor.

Svaret uppdaterat 12 juni 2012

Vad är det som avgör antagningen till gymnasiet?

Det är betygen som avgör om du tas in.

Läs mer om behörighet, meritvärde och antagning

Söker du en utbildning utanför din hemkommun kan andra regler gälla. Vanligt är då att du blir mottagen i mån av plats, det vill säga efter det att kommunens egna elever fått en plats.

Svaret uppdaterat 14 juni 2012

Vad gör jag som inte kommit in på något av de alternativ jag sökt?

Räcker inte dina betyg för att tas in till någon av de studievägar du har sökt står du utan plats. Därför är det bra att du garderar dig med flera alternativ.

Efter den första reservintagningen i vecka 30 publiceras de skolor där det finns lediga platser på Gymnasieantagningens webbplats:

gyantagningen.se

För att du ska kunna vara med och konkurrera om dessa platser krävs att du skriftligen anmäler dig som sökande till dessa. Ett brev med alla studievägar rangordnade i intresseordning, namn, personnummer och underskrift ska skickas till gymnasieintagningen.

Om du vill ha kvar de studievägar du önskat tidigare ska de vara med i denna ansökan, annars stryks de. Observera att du inte kan tas in på något utbildningsalternativ du inte har sökt.

Skolslussen

Skolslussen finns till för dig som inte har hittat en plats i gymnasieskolan.

Kontakta Skolslussen

Svaret uppdaterat 19 november 2013

Vad händer om jag kommit in på mitt första utbildningsalternativ och ändrar mig?

Om du lägger till nya studievägar eller vill komma in på en studieväg som du har rangordnat lägre än den du har kommit in på betraktas en sådan ändring som ett sent ändringsval. Det innebär att du, oberoende av betyg, hamnar sist i kön till de studievägarna.

Tänk noga igenom dina utbildningsalternativ och i vilken ordning du vill ha dem redan vid ansökningstillfället i februari.

Svaret uppdaterat 22 februari 2008

Vad händer om jag ändrar mig?

Det går bra att göra ändringar i din ansökan under ändringsvalsperioden - 20 april till 11 maj. Om du därefter lägger till nya studievägar eller vill komma in på en studieväg som du har rangordnat lägre än den du har kommit in på betraktas en sådan ändring som ett sent ändringsval. Det innebär att du, oberoende av betyg, hamnar sist i kön till de studievägarna.

Tänk noga igenom dina utbildningsalternativ och i vilken ordning du vill ha dem redan vid ansökningstillfället i februari och senast till den 11 maj.

Om du ändrar dig under hösten när terminen och gymnasiet startat så hjälper din gymnasieskola dig med att försöka byta program eller skola. Prata i sådana fall med Studie- och yrkesvägledaren på skolan.

Svaret uppdaterat 22 februari 2008

Måste jag gå på gymnasiet?

Nej, gymnasieskolan är en frivillig skolform och vänder sig i första hand till ungdomar som just avslutat sin utbildning i grundskolan. Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och särskolan en gymnasieutbildning. Detta gäller till och med det år du fyller 19 år.

Svaret uppdaterat 2 mars 2012

Kostar det något att gå i gymnasiet?

För elever som är folkbokförda i Stockholms stad får gymnasieskolorna inte ta ut någon avgift för skolmaten.

På vissa program kan det förekomma depositionsavgifter för kläder och annan utrustning samt att du måste stå för egna kläder.

En del fristående gymnasieskolor tar ut vad de kallar en frivillig avgift. Det kan vara bra att kontrollera i förväg om den skola du söker till har några sådana frivilliga avgifter.

Svaret uppdaterat 2 mars 2012

Kan jag få ekonomiskt studiestöd?

Du som går i gymnasieskolan kan få ekonomisk studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år, därefter kan du få studiebidrag. Studiehjälpen beviljas om du:

• ska studera på gymnasieskola,
• ska studera på heltid.

Pengarna kommer automatiskt och du behöver inte ansöka om det.

Svaret uppdaterat 2 mars 2012

Vem kan få inackorderingstillägg?

Om du går i gymnasiet på en annan ort men är folkbokförd i Stockholm kan du få inackorderingstillägg. Det är ett kommunalt bidrag som ska ersätta en del av dina kostnader för hyra av bostad på studieorten och resor mellan studieorten och Stockholm.

Inackorderingstillägget är 1/30 av basbeloppet. För år 2013 motsvarar det 1483 kronor/månad. Om det är mer än 500 km mellan din studieort och Stockholm får du ett tilläggsbelopp på 500 kronor/månad.

Läs mer om vad som gäller för att du ska få inackorderingstillägg genom att följa länken nedan.

Nedan finns också en länk till blanketten för ansökan om inackorderingstillägg. Observera att ansökan inte kan skickas in förrän du har påbörjat utbildningen. Skolan på studieorten ska fylla i en del av blanketten.

Läs mer om inackorderingstillägget

Blankett - ansök om inackorderingstillägg

Svaret uppdaterat 12 mars 2013

När görs intagningsprov till estetiska och de engelskspråkiga utbildningarna?

Proven görs i mars och i maj/juni. Alla som sökt i februari kallas till prov i mars. Elever som gör ändringsval under omvalsperioden april/maj kallas till prov i slutet av maj alternativt i början av juni. De som sökt estetiskt program eller engelskspråkiga utbildningar får ett brev hem där det står vad de ska förbereda sig på inför provet samt tid och plats för provet.

Svaret uppdaterat 22 februari 2008

Vad är det för skillnad på kommunal och fristående skola?

En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. Det finns också så kallade fristående skolor. Dessa skolor kännetecknas av att de har en annan huvudman (ägare) än de skolor som drivs av kommun eller landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående gymnasiesärskolor.

Både kommunala och fristående skolorna är öppna för alla. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående gymnasieskolan har följs i allmänhet Läroplan 2011 samt de nationella kursplanerna. Waldorf- och ib-skolor följer en egen läroplan och har egna kursplaner.

Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut.

Svaret uppdaterat 14 juni 2012

Vem får modersmålsundervisning?

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning får anordnas som språkval, som elevens val, inom ramen för skolans val, eller utanför den garanterade undervisningstiden.

Tala med rektor på skolan om ditt barn kan erbjudas modersmålsundervisning.

Vad gäller för nationella minoriteter?

Ditt barn har rätt till modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk även om språket inte är det dagliga umgängesspråket i hemmet.

Kan man som adopterad få modersmålsundervisning?

Om ditt barn är adopterat och har ett annat modersmål än svenska kan skolan erbjuda modersmålsundervisning, även om språket inte är det dagliga umgängesspråket i hemmet.

Svaret uppdaterat 6 december 2012

Hur vet jag om en skola är bra?

Det bästa sättet att bedöma hur en skola fungerar är att ta kontakt med skolan, göra besök, tala med lärare och elever. Som hjälp för din bedömning kan du ta del av olika uppföljnings- och utvärderingsresultat.

Du kan också läsa skolans kvalitetsredovisning. Vissa kommuner har skolinspektörer vars inspektionsrapporter finns på kommunens webbplatser. På Skolverkets webbplats finns inspektionsrapporter från kommunala och fristående skolor.

Kvalitet i skolan 

Skolinspektioner - Skolverket 

Hitta och jämför gymnasieskolor

Svaret uppdaterat 12 juni 2012

Kan jag påverka skolans verksamhet?

Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger dig som elev rätt till inflytande. I skollagen och i läroplanerna betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening.

För dig som elev är det viktigt att konkret kunna se att ditt inflytande ger resultat i frågor som rör din vardag. Det kan till exempel gälla att ta fram skolans värdegrund, hur antimobbningsarbetet ska ske på skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska se ut. Denna strukturerade elevdemokrati innebär att du kan vara delaktig i till exempel elevråd, skolkonferenser, jämställdhetsgrupp, matråd.

Läs mer om hur du kan vara med och påverka

Ungdomsparlamentet

Svaret uppdaterat 14 juni 2012

Vem bestämmer över skolan?

Regering och riksdag anger mål och riktlinjer för skolan. Kommunerna ansvarar för genomförandet. Skolverket (skolornas myndighet) ser till att målen förverkligas i kommunerna. I kommunerna finns det en förvaltning (till exempel utbildningsförvaltning) som ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av gymnasieskolan i respektive kommun.

Förvaltningen ansvarar också för drift av kommunal verksamhet inom gymnasieskolan.

Rektorn på skolan beslutar i samråd med lärare, elever och föräldrar om hur man ska arbeta för att nå målen.

Svaret uppdaterat 16 november 2011

Vilken ersättning får gymnasieskolan för eleverna?

Ersättningsnivån skiljer sig främst åt mellan olika program, men även i viss mån beroende på om gymnasieskolan är kommunal eller fristående, och om eleven kommer från annan kommun eller inte.

Du kan se de olika ersättningsnivåerna i nedanstående dokument (PDF):

Elevpeng för gymnasieskola gy 94 2013
Elevpeng för gymnasieskola  gy 11 2013
Ersättning fristående gymnasieskola gy 94
Ersättning fristående gymnasieskola gy 11
Interkommunal prislista KSL gy 94 IK
Interkommunal prislista KSL gy 11 IK

Svaret uppdaterat 12 mars 2013

Senast uppdaterad 25 februari 2014