-
Kan jag söka till vilken skola jag vill?
-
För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun i Uppsala län är det möjligt att söka nationellt program vid kommunal gymnasieskola i alla dessa kommuner. Kommunerna har skrivit ett samverkansavtal om samtliga nationella program och bildat ett samverkansområde.
Det innebär att du antas utifrån betyg där du söker, oavsett i vilken av dessa kommuner du bor/är folkbokförd. Det kallas att du är förstahandssökande i alla dessa kommuner. Betyget avgör vem som kommer in. Läs mer om samverkansavtalet på gymnasieantagningens webbplats:
gyantagningen.se
Du har rätt att söka fristående skola i hela landet. Till fristående skolor konkurrerar alla elever på lika villkor oavsett var man bor.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Vad är det som avgör antagningen till gymnasiet?
-
Det är betygen som avgör om du tas in.
Läs mer om behörighet, meritvärde och antagning
Söker du en utbildning utanför samverkansområdet kan andra regler gälla. Vanligt är då att du blir mottagen i mån av plats, det vill säga efter det att kommunens egna elever fått en plats.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Vad gör jag som inte kommit in på något av de alternativ jag sökt?
-
Räcker inte dina betyg för att tas in till någon av de studievägar du har sökt står du utan plats. Därför är det bra att du garderar dig med flera alternativ.
Efter den första reservintagningen i vecka 30 publiceras de skolor där det finns lediga platser på gymnasieantagningens webbplats:
gyantagningen.se
För att du ska kunna vara med och konkurrera om dessa platser krävs att du skriftligen anmäler dig som sökande till dessa. Ett brev med alla studievägar rangordnade i intresseordning, namn, personnummer och underskrift ska skickas till gymnasieintagningen.
Om du vill ha kvar de studievägar du önskat tidigare ska de vara med i denna ansökan, annars stryks de. Observera att du inte kan tas in på något utbildningsalternativ du inte har sökt.
Skolslussen
Skolslussen finns till för dig som inte har hittat en plats i gymnasieskolan.
Kontakta Skolslussen
Svaret uppdaterat 18 augusti 2015
-
Vad händer om jag kommit in på mitt första utbildningsalternativ och ändrar mig?
-
Om du lägger till nya studievägar eller vill komma in på en studieväg som du har rangordnat lägre än den du har kommit in på, betraktas en sådan ändring som ett sent ändringsval. Det innebär att du, oberoende av betyg, hamnar sist i kön till de studievägarna.
Tänk noga igenom dina utbildningsalternativ och i vilken ordning du vill ha dem redan vid ansökningstillfället i februari.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Vad händer om jag ändrar mig?
-
Det går bra att göra ändringar i din ansökan under omvalsperioden (se www.gyantagningen.se för aktuella datum). Om du därefter lägger till nya studievägar eller vill komma in på en studieväg som du har rangordnat lägre än den du har kommit in på betraktas en sådan ändring som ett sent omval. Det innebär att du, oberoende av betyg, hamnar sist i kön till de studievägarna.
Tänk noga igenom dina utbildningsalternativ och i vilken ordning du vill ha dem redan vid ansökningstillfället i februari samt under omvalsperioden.
Om du ändrar dig under hösten när terminen och gymnasiet redan startat så hjälper din gymnasieskola dig med att försöka byta program eller skola. Prata i sådana fall med studie- och yrkesvägledaren på din skola.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Jag har precis flyttat till Stockholm och behöver hjälp med att hitta en gymnasieskola, hur gör jag?
-
Du vänder dig till den kommun du är folkbokförd i. Är du folkbokförd i Stockholms kommun så kontakta: skolslussen@stockholm.se eller 08 – 508 34 802 så bokar vi en tid till dig hos en studievägledare.
Svaret uppdaterat 9 oktober 2014
-
Jag kommer snart att flytta till Stockholm och behöver hjälp att hitta gymnasieskola, hur gör jag?
-
Går du på en skola så börja med att kontakta din studievägledare där. Söker till år 1 på gymnasiet så ska din nuvarande skola hjälpa dig med ansökan. Söker du plats till år 2 eller 3 så vänder du dig direkt till den/de skolor du är intresserad av.
För utbud kring vilka gymnasieskolor som finns i Stockholm kan du hitta utbildningar på Gymnasieantagningens hemsida; www.gyantagningen.se
Svaret uppdaterat 9 oktober 2014
-
Jag vill byta gymnasieskola, kan ni hjälpa mig att hitta ny skola?
-
Går du på en gymnasieskola, vänd dig till din studievägledare eller rektor för vägledning/hjälp hur du ska gå vidare.
Svaret uppdaterat 9 oktober 2014
-
Jag har hoppat av gymnasiet och vill börja om årskurs 1, vad behöver jag göra då?
-
Om du vill söka om till år 1 så vänd dig till gymnasieantagningen; www.gyantagningen.se för att aktivera ditt lösenord för att kunna göra en ansökan till hösten. Sen bokar du en tid hos en vägledare på Skolslussen: skolslussen@stockholm.se eller 08 – 508 34 802
Svaret uppdaterat 9 oktober 2014
-
Jag har hoppat av gymnasiet och vill börja studera igen, hur gör jag?
-
Du vänder dig till den kommun du är folkbokförd i. Är du folkbokförd i Stockholms kommun så kontakta: skolslussen@stockholm.se eller 08 – 508 34 802 så bokar vi en tid till dig hos en studievägledare.
Svaret uppdaterat 9 oktober 2014
-
Måste jag gå på gymnasiet?
-
Nej, gymnasieskolan/gymnasiesärskolan är en frivillig skolform och vänder sig i första hand till ungdomar som just avslutat sin utbildning i grundskolan/grundsärskolan.
Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och grundsärskolan en gymnasieutbildning. Detta gäller till och med det år du fyller 19 år.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Kostar det något att gå i gymnasiet?
-
För elever som är folkbokförda i Stockholms stad får gymnasieskolorna inte ta ut någon avgift för skolmaten.
På vissa program kan det förekomma depositionsavgifter för kläder och annan utrustning samt att du måste stå för egna kläder.
En del fristående gymnasieskolor tar ut vad de kallar en frivillig avgift. Det kan vara bra att kontrollera i förväg om den skola du söker till har några sådana frivilliga avgifter.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Kan jag få ekonomiskt studiestöd?
-
Du som går i gymnasieskolan kan få ekonomisk studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år, därefter kan du få studiebidrag.
Studiehjälpen beviljas om du:
- ska studera på gymnasieskola,
- ska studera på heltid.
Pengarna kommer automatiskt och du behöver inte ansöka om det.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Vem kan få inackorderingstillägg?
-
Om du går i gymnasiet på en annan ort men är folkbokförd i Stockholm kan du få inackorderingstillägg. Det är ett kommunalt bidrag som ska ersätta en del av dina kostnader för hyra av bostad på studieorten och resor mellan studieorten och Stockholm.
Inackorderingstillägget är 1/30 av basbeloppet. Om det är mer än 500 kilometer mellan din studieort och Stockholm får du ett tilläggsbelopp på 500 kronor/månad.
Läs mer om vad som gäller för att du ska få inackorderingstillägg nedan. Här finns också en blankett för ansökan om inackorderingstillägg. Observera att ansökan inte kan skickas in förrän du har påbörjat utbildningen. Skolan på studieorten ska fylla i en del av blanketten.
Läs mer om inackorderingstillägget
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
När görs intagningsprov till estetiska och de engelskspråkiga utbildningarna?
-
Om du har sökt till en skola där färdighetsprov ska göras kallas du till prov i slutet av februari eller i mars.
Om du lägger till val till dessa skolor under omvalsperioden kallas du till prov i slutet av maj eller i början av juni. Skolan ska skicka brev till dig med information om tid och plats för prov samt information om vad som ska förberedas inför provet.
Om du inte får en kallelse av skolan, ta kontakt med skolan för att få information om datum, tid och förberedelser.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Vad är det för skillnad på kommunal och fristående skola?
-
En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. Det finns också så kallade fristående skolor. Dessa skolor kännetecknas av att de har en annan huvudman (ägare) än de skolor som drivs av kommun eller landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående gymnasiesärskolor.
Både kommunala och fristående skolorna är öppna för alla. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående gymnasieskolan har följs i allmänhet Läroplan 2011 samt de nationella kursplanerna. Waldorf- och ib-skolor följer en egen läroplan och har egna kursplaner.
Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Vem får modersmålsundervisning?
-
En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning i det fall att:
- språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
- eleven har grundläggande kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning får anordnas som språkval, som elevens val, inom ramen för skolans val, eller utanför den garanterade undervisningstiden.
Tala med rektor på skolan om ditt barn kan erbjudas modersmålsundervisning.
Vad gäller för nationella minoriteter?
Ditt barn har rätt till modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk även om språket inte är det dagliga umgängesspråket i hemmet.
Kan man som adopterad få modersmålsundervisning?
Om ditt barn är adopterat och har ett annat modersmål än svenska kan skolan erbjuda modersmålsundervisning, även om språket inte är det dagliga umgängesspråket i hemmet.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Hur vet jag om en skola är bra?
-
Det bästa sättet att bedöma hur en skola fungerar är att ta kontakt med skolan, göra besök, tala med lärare och elever. Som hjälp för din bedömning kan du ta del av olika uppföljnings- och utvärderingsresultat.
Du kan också läsa skolans kvalitetsredovisning. Vissa kommuner har skolinspektörer vars inspektionsrapporter finns på kommunens webbplatser. På Skolinspektionens webbplats finns inspektionsrapporter från kommunala och fristående skolor.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014
-
Kan jag påverka skolans verksamhet?
-
Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger dig som elev rätt till inflytande. I skollagen och i läroplanerna betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening.
För dig som elev är det viktigt att konkret kunna se att ditt inflytande ger resultat i frågor som rör din vardag. Det kan till exempel gälla att ta fram skolans värdegrund, hur antimobbningsarbetet ska ske på skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska se ut. Denna strukturerade elevdemokrati innebär att du kan vara delaktig i till exempel elevråd, skolkonferenser, jämställdhetsgrupp, matråd.
Läs mer om hur du kan vara med och påverka
Ungdomsparlamentet
Svaret uppdaterat 21 april 2015
-
Vem bestämmer över skolan?
-
Regering och riksdag anger mål och riktlinjer för skolan. Kommunerna ansvarar för genomförandet. Skolverket (skolornas myndighet) ser till att målen förverkligas i kommunerna. I kommunerna finns det en förvaltning (till exempel utbildningsförvaltning) som ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av gymnasieskolan i respektive kommun.
Förvaltningen ansvarar också för drift av kommunal verksamhet inom gymnasieskolan.
Rektorn på skolan beslutar i samråd med lärare, elever och föräldrar om hur skolan ska arbeta för att nå målen.
Svaret uppdaterat 3 juli 2014