Norra Djurgårdsstaden ska bli ett föredöme för hållbart stadsbyggande. Ett kraftfullt styrmedel för staden att nå miljömålen och samtidigt skapa en levande stadsdel finns i de krav som staden i egenskap av markägare ställer på byggherrarna genom markanvisnings- och exploateringsavtal som politikerna fattar beslut om. 

En målsättning är att utvecklas till en av världens första klimatpositiva stadsdelar. Det planeras uppnås bland annat genom passivhus och plushus, satsning på solceller, energieffektiva transporter och slutna kretslopp för vatten, avfall och energi.

De övergripande målen är en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1.5 ton per person och år till 2020.

Staden har ett nära samarbete kring en uppföljningsmodell med Kungliga Tekniska högskolan, och med Clinton Climate Initiative inom ramen för det globala miljöprogrammet Climate Positive Development Program.

Fokusområden i urval:

1. Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Stadsdelen ska klara ökad nederbörd, ett varmare klimat och högre havsnivåer. Urbana våtmarker anläggs och ekar planteras. Eken är en av de artrikaste miljöerna i landskapet och en gammal ek utgör ett eget ekosystem med stor biologisk mångfald. Våtmarkerna håller på vatten likt en tvättsvamp och jämnar ut vattenflödena. En grönytefaktor tas fram utifrån varje etapps naturliga förutsättningar som vägledning för utformningen av utemiljön. Poäng ges för sociala och ekologiska kvaliteter på gårdarna. Att plantera en ek ger exempelvis högre poäng än att plantera en buske. Om eken dessutom ger skugga till en närliggande lekpark ges ytterligare poäng.

2. Energi
Området ska innehålla energieffektiva byggnader som passiv- och plushus. Energin ska vara förnybar och byggnader utformas för att kunna generera egen sol- och vindenergi. Men förnybar energi som sol- och vindkraft produceras när vädret tillåter, vilket ibland ger mycket och ibland inget alls. Fortum driver, tillsammans med ett antal andra aktörer, ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring ett smart elnät i Norra Djurgårdsstaden, med start i Hjorthagens första etapper. Ett smart elnät kan parera variationerna i konsumtionen och gör det samtidigt enklare för boende och verk­samma att använda elen effektivt och även själva anpassa användningen till aktuella priser. Kravet på egengenerering av el är dubbelriktat och syftar till att både öka mängden producerad förnybar energi och effektivisera energianvänd­ningen i byggnaden. Staden ställer krav som ska leda till minskade utsläpp av koldioxid. Måttet som används gäller för den infrastruktur som staden står för, vilket exkluderar mat och resande.

3. Kretslopp
Det är viktigt med kretslopp som tar bättre vara på avloppsprodukter och minskar mängden näringsämnen som leds till Östersjön och därmed risken för övergödning.Växtnäringen i det källsorterade toalettavfallet är av mycket god kvalitet och har låga halter av tungmetaller och kemikalier som återfinns i vardagsprodukter. Därför ska näringsämnen utvinnas ur avloppsvatten och återföras till jordbruksmark. I Hjorthagen är målet att allt matavfall ska bli till biogas. Matavfallet bidrar till produktionen av biogas, och alla lägenheter kommer att ha hushållskvarnar. Sopsug minskar mängden transporter och bidrar till att kunna sortera och ta hand om avfallet på bästa möjliga sätt. Sopsugen har tre olika nedkast som tar hand om förpackningar, papper och restavfall – det som blir kvar i soppåsen när allt annat har sorterats ut. För att säkerställa goda möjligheter att sortera, återanvända och återvinna avfall kommer det också att finnas källsorteringsutrymmen i alla hus och ett återbrukscentrum i gasverksområdet.

4. Miljöeffektiva transporter
Hur man utformar en stadsdel har stor inverkan på vilka resemönster som skapas, inom såväl som till och från om­rådet. Stockholms översiktsplan fastslår att all planering ska främja de som går och cyklar. Den presenterar strategier för ett tätare och mer sammankopplat Stockholm – en stadsutveckling där avstånd upplevs som kortare oavsett om det är mellan stadsdelar eller till närmaste station eller hållplats för kollektivtrafiken. Stadsdelen ska ha en mångfald av hållbara transporter: utbyggda gång- och cykelbanor, tunnelbana, buss, spårväg, båtar, bilpooler. Det kommer att finnas möjligheter att ladda elbilar i hela området.  Närheten till det mesta, i kombination med e-servicelösningar, minskar förhoppningsvis också transportbehoven.

5. Att bo och arbeta
Fokusområdet handlar om att söka lösningar för att kunna visa på vilka konsekvenser som våra val får, och hur var och en kan göra skillnad för helheten. Alla verksamma i området är en viktig del i hur exempelvis den totala energiförbrukningen slutligen blir. Därför ska det vara enkelt att se hur förbrukning och kostnad ökar eller minskar beroende på den egna användningen. Exempelvis genom användarvänliga installationer som underlättar att själv påverka den dagliga användningen av varmvatten och hushållsel. Delaktighet och engagemang och de val som boende och företagare i området gör spelar en avgörande roll i utvecklingen.  

Några mål och krav

• 2,2 cykelparkeringsplatser per lägenhet
• Fossilbränslefri och klimatpositiv stadsdel
• Passivhus och plushus
• Återföra avloppens näringsinnehåll till jordbruket
• Individuell mätning av hushållens avfall
• Växtbäddar som låter marken hålla på vatten optimalt
• Stadsgrönska som bidrar till klimatanpassning

Miljöprogram

Den 11 oktober 2010 godkände kommunfullmäktige det övergripande programmet för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. Programmet innehåller övergripande och operationella mål samt åtgärder inom olika sektorer. Det ska ses som ett dynamiskt program med delar som utvecklas över tid.

Norra Djurgårdsstaden ska vara ett skyltfönster mot världen för svenska företag. Genom medvetet och integrerat arbete kan ett innovativt område som Norra Djurgårdsstaden också leda till framgång för svenska miljöteknikföretag i andra länder.