Historia
Historia
Lägenheterna var alla genomgående vilket gav ett ljust och luftigt boende. Smalhusen kom att bli endast 7,6 meter breda. För att få ljusare bostäder förlades alla fastigheter i östvästlig riktning. Det innebar att alla fick ett fönster åt söder. Enligt kritikerna skapade smalhusen ett monotont bostadsområde utan gårdsutrymmen eller avgränsningar.
Det nya bostadsområdet i södra delen av Hjorthagen kom att kallas Abessinien. Ursprunget till områdets namn kom av konflikten mellan Italien och Abessinien (dagens Etiopien) under byggåren. Enligt Johan Silvander i boken om Hjorthagen var det husens fyrkantiga och ljusa utformning samt den torftiga enkelheten som fick kritiker att jämföra området med enkel afrikansk bebyggelse.
Text: Stockholms stadsarkiv.
Historia
I Stockholm fanns det ett stort behov av arbetarbostäder under slutet av 1890-talet. Frågan diskuterades under hela decenniet innan man beslöt att bebygga Hjorthagen med bostäder för dem som arbetade vid industrierna och i hamnen. Lägenheterna, ett rum och kök, hade kallt rinnande vatten och kakelugn. Så kom Hjorthagen att bli den första industriförorten till Stockholm. Idag står endast tre kvarter av de äldre bostadshusen kvar i Hjorthagen.
Under 1930-talet gjorde funktionalismen sitt intåg och i Hjorthagen påbörjades två stora bostadsprojekt. Ett av dessa kom senare att kallas ”Abessinien”. Det var ett stort område i södra Hjorthagen som bebyggdes 1934-1937 med så kallade smalhus. Projektet leddes av byggmästare Olle Engkvist och arkitekten Hakon Ahlberg. Området är ett av de bästa exemplen på funktionalistisk bostadsarkitektur. De kom att bli bostadsrätter redan från början vilket också var en nyhet.
Flygfoto: Karl-Olov Arnstberg (red.) 1984 Liber Stockholm.
Text: Stockholms stadsarkiv.
