Dagens miljöbilar är som vanliga bilar. De går ofta att köra på två bränslen och det är sällan föraren märker vilket bränsle bilen faktiskt går på, mer än genom att titta på displayen. De ser ut som vanliga bilar också och räckvidden är i stort sett densamma.

Biogasbilarna har, förstås, fortfarande dubbla tankar, men det blir allt vanligare att tillverkarna placerar tankarna på fiffiga ställen såsom i golvet (t.ex. Opel Astra) eller i baksätet, (t.ex. Volvo och Mercedes E200) så att inte bagageutrymmet ockuperas av biogastankarna. Bränsleflexibla bilar (FFV) är ännu mer lika traditionella bilar, det enda som skiljer är programmeringen som styr motorn. Utan dekaler eller uppmärkning skulle nog de flesta inte alls kunna avgöra om det var en bensin, eller bränsleflexibel modell.