Förslag till fasader på nya bostadshus i Kista gård

Pyramiderna var ett av antikens sju underverk, det enda som överlevt. Sämre förebilder kan man ha när man bygger nytt. Målet med Vision Järva 2030 måste vara att varje nytt tillägg tillför området kvaliteter. Citatet ovan från en boende handlar om förslaget till nya hus ovanpå nya E18 vid Rinkeby och
visar vilken betydelse ett enskilt projekt kan få för bilden av framtidens Järva bland boende och besökare.

Järvas arv från miljonprogrammet är en stark och tydlig struktur med både för- och nackdelar. Det gäller att ta vara på befintliga kvaliteter och samtidigt åtgärda dagens brister. För att låna devisen från bomässan Tensta Bo 06 handlar det om att arbeta med ”förortens utmaningar och miljonprogrammets
möjligheter”.

Järvas struktur bygger i hög grad på uppdelning mellan stadsdelar, mellan trafik av olika slag etc. Att på sina håll koppla samman med nya vägar och stråk, både inom Järva och mot omgivande stadsdelar vore positivt. Förutom förbättrade kommunikationer kan det ge fler lokaler i nya lägen.Flera gatu- och parkmiljöer bör samtidigt rustas upp, liksom många gårdar och andra gemensamma platser.

Blandningen av hustyper kan öka

Området har redan idag en blandning av hus i olika skala, men den blandningen skulle kunna öka ytterligare, med fler småhus och fler udda flerfamiljshus. De nya radhuskvarteren i Tensta och Rinkeby bör få efterföljare. Aktuella förslag i området visar att också flerfamiljshus kan ges en utformning som ökar variationen och stärker profilen. Kompletteringar måste dock ske varsamt och med respekt för att delar av Järva redan har samma befolkningstäthet som innerstaden.

Om hustyperna varierar är det sämre ställt med lägenhetsutbudet. Bland ursprungligen ca 3000 allmännyttiga lägenheter i Tensta fanns endast tio femmor. Det finns ett stort behov av flera stora bostäder för stora hushåll, samtidigt som det är brist på smålägenheter för t ex ungdomar. Här visade Tensta Bo 06 att det går att öka variationen i dagens hus genom ombyggnad.

Fler upplåtelseformer berikar

Variationen i upplåtelseformer bör också öka. Dels genom att vid nybyggande sträva efter fler bostads- och äganderätter, men även genom omvandling till bostadsrätt, där hyresgäster önskar. Att öka antalet aktörer på Järvas hyresmarknad är också en viktig väg mot ökad variation. Mångfald berikar även i detta avseende.

Läs mer om Järvalyftet på Svenska bostäders webbplats

Många brott kan förebyggas med enkla åtgärder. Det arbete Svenska Bostäder inledde i Husby 2007 med en översyn av garagen har på ett år lett till att bilinbrott och bilstölder minskat med hela 74 %. Konkreta åtgärder ger konkreta resultat.

På samma sätt jobbar man vidare kring Järva med åtgärder i lägenheter, trapphus och källare, inventering av otrygga miljöer, stöd till utsatta boende etc. Men också med ”förvaltning i toppklass” där ambitionen är att bli bättre på all den dagliga fastighetsskötsel som bidrar till helhetsbilden.

Fastighetsägare samlas

För att lyfta en stadsdel krävs dock att alla drar åt samma håll. I den nybildade föreningen Fastighetsägare i Järva möts allmännytta, privatvärdar och bostadsrättsföreningar kring gemensamma mål. ”Som fastighetsägare är vi en del av samhället och vill bidra till en positiv utveckling”, säger Thomas Dahl på Wallenstam.

Till tryggheten bidrar också miljön i stort. När husen står inför upprustning är det viktigt att också titta på helhetsmiljön; var bör belysningen bli bättre, vilka ödsliga platser och passager kan byggas bort, vad kan skapa större hemkänsla i stadsdelarna? Men det handlar också om att vårda och underhålla det man har.

Stärkt självkänsla ger stärkt trygghet

Ny bebyggelse kan stärka stadsdelarnas identitet och bidra till självkänsla och stolthet bland de boende. Det bidrar till känslan av trygghet i området. ”De är coola. Fast något måste vara fel. Man brukar inte bygga så fina hus här”, sa Sara Hamid i Rinkeby om ett förslag till nya hus över nya E18. Men just så fina ska de nya husen vara – och de gamla när de rustats. Att stärka hemkänslan är att stärka tryggheten.

Fastighetsägare är inte de enda som måste samarbeta i trygghetsfrågor. Att polisen är med är självklart, både för att finnas till hands när något hänt – och för att arbeta förebyggande ihop med till exempel skolor och föreningar. En annan självklar part är SL. Kollektivtrafiken är en livsnerv i Järva. Om den känns otrygg inskränks människors vardag.

Lika viktig är fritidsverksamheten: i skolor, i idrottshallar, på fritidsgårdar och i föreningslivet. Det är ofta här man bygger nätverk, inte minst bland barn och unga. Nätverk som bidrar till stabilitet och kontinuitet.

Fastighetsägare i Järva

Utbildning är central för såväl personlig som samhällelig utveckling och enligt många studier en av de viktigaste faktorerna för ökad integration. Skolan är ett av stadens viktigaste ansvarsområden – inte minst kring Järva.

Järva har en yngre befolkning än staden i stort och eleverna är fler. Många har utländsk bakgrund och behov av att lära sig ännu ett modersmål. Det sista gäller även många vuxna. För dem är språket nyckeln till den svenska arbetsmarknaden – och till integration i det svenska samhället.

Att undervisa elever med olika bakgrund och varierande förkunskaper är alltid en utmaning. Staden har länge satsat extra resurser på Järvas skolor och flera av dem har visat sig vara både föregångare med nya arbetssätt och mycket framgångsrika resultatmässigt.

Skolor av högsta klass

Samtidigt finns här stora utmaningar. Vision Järva 2030 har som mål att eleverna i området möter skolor av högsta klass, som ser elevens behov och där elevernas resultat är minst lika bra som staden i övrigt. Järvas skolor ska erbjuda en god inre och yttre miljö, läxhjälp och stöd till meningsfull fritid.

Ett exempel är Idrottslyftet, som syftar till ökad idrottsaktivitet bland ungdomar kring Järva i allmänhet och bland tjejer i synnerhet. Hundratals ungdomar har redan nåtts med olika aktiviteter. Tensta gymnasium planerar att utveckla skolan till ett Community Center, med profilerad fritidsverksamhet. Tensta gymnasium kan också bli värd för ett nytt basår för KTH Arkitektur. Förutom möjlighet till ömsesidig utveckling, skulle högskoleutbildning i sig få ett skyltfönster i området. Det skulle kunna stärka både KTH, Tensta gymnasium och Tensta som stadsdel.

Karriärcenter för stärkt samverkan

En annan aktivitet inom Järvalyftet är Järva Karriärcenter. JKC kan minska glappet mellan framför allt gymnasium och arbete och vidare studier genom mentorprogram, företagsbesök, yrkesmässor etc. Fler insatser av liknande slag planeras.

Många av Järvas invånare har sin bakgrund i länder med stor tradition av egen företagsamhet. Detta borde gå att bygga vidare på, både genom inslag i grundskola och gymnasium och genom ökat samarbete mellan skolorna och lokala småföretag.

Kista Galleria har sedan invigningen vuxit till ytterstadens näst största köpcentrum med Sveriges nöjdaste kunder. ”Kista Science City växer så det knakar”, skriver Kista Science City AB och konstaterar att antalet IT-företag ökat med 27% sedan 2004. Kista Science Tower är fullt och under de närmaste åren kompletteras silhuetten med både bostads- och hotelltorn i samma höjd. Kista har, som Stockholm i stort, dragit stor nytta av högkonjunkturen. Genom ett mer blandat näringsliv kan kommande svängningar hanteras bättre.

Nya verksamheter breddar Järva

Just nu etableras helt nya verksamheter, som gör Järva mer mångfacetterat; vid det nya hotellet växer den nya Kistamässan fram, i gallerians utbyggnad blir det nya biblioteket/kulturhuset en av hörnstenarna och fler satsningar med kultur och upplevelseprofil diskuteras.

Allt detta skapar i sin tur positiva effekter inom t ex servicenäringarna i området, vilket också behövs. Medan andelen förvärvsarbetande i staden som helhet ligger runt 75%, ligger den i Järva kring 50%. Här finns plats för förbättringar och potential att lindra den arbetskraftsbrist som väntar.

De många företagen kring Järva efterfrågar varor och tjänster. Genom att köpa dessa lokalt, skulle många jobb tillkomma i området. Svenska Bostäder har drivit ett pilotprojekt bland arbetslösa hyresgäster 2007-2008 och erbjudit dem utbildning och arbete. Resultatet är att över 20 personer gått från arbetslöshet till fast anställning, varav ett par som egna företagare. Nu planeras liknande projekt.

Jobbtorg sänker trösklarna till arbetsmarknaden

Jobbtorgen, som startade kring nyår 2008, är stadens nya satsning för att samla arbetsmarknadens aktörer i ett gemensamt arbetssätt för att sänka trösklarna för arbetssökande med försörjningsstöd att komma i arbete. Organisationen finns över hela staden, med tre kontor kring Järva. Verksamheten har redan fått stor omfattning och börjat visa tydliga resultat.

Att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden är en framtidsinvestering. Ett sätt är att erbjuda feriearbeten och praktik i ökad omfattning.

Läs mer om Jobbtorg Stockholm