Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 oktober 2008 att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut samt

Att i övrigt anföra
Vi ser mycket positivt på att staden arbetar med ett helhetsgrepp och för att ta fram en tydlig långsiktig vision för Järva. Kontinuerlig nära kontakt med berörda aktörer (boende men också andra som verkar för en positiv utveckling av stadsdelarna och själva fältet) är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete.
Vi ser med tillfredställelse att det nu inte längre handlar om kortsiktiga fyraåriga projekt. Bra verksamheter som redan i dag finns i stadsdelarna bör vidareutvecklas och länkas samman i projektet tillsammans med nya bra utgångspunkter som finns i visionen.

Frågan om utomhusbad på Järvafältet har diskuterats i decennier. Det är dags att komma vidare i frågan och vi ser det angeläget att nu ta ett första steg genom att utreda dagens förutsättningarna, vilka önskemål och behov som finns hos befolkningen, vilket läge som bör föreslås samt hur är mark och miljöförutsättningar är.

Det gröna stråk som sträcker sig från Spånga IP mot Hjulsta koloniområde används flitigt för olika former av både organiserad och spontan idrott. Det används också ofta för promenader av stadsdelens invånare både boende i Gamla Spånga och i Tensta. Under sommaren används stråket också som picnic area av många tenstabor. Förslaget om ändrad vägsträckning och bostadsbebyggelse på delar av grönstråket minskar kraftigt förutsättningarna för de aktiviteter som finns där idag varav många är av spontankaraktär.
Tensta centrum och Tenstagångens utformning spelar en avgörande roll för boende och besökares trygghet och trivsel. Inom Järvavisionens ram bör man därför tillsammans med berörda aktörer arbeta vidare med utformning och upprustning. Åtgärder som bör finnas tidigt i en prioriteringsordning är vad som ska hända med parkeringsgaraget, ersättningsbyggnad för förvaltningshuset (utformning och innehåll) samt åtgärder för att ombesörja att de tomma lokaler som idag finns på Tenstagången används till någon form av kommersiell verksamhet. Det finns ett stort behov av lokaler för olika småföretag inom t ex handel och stadens egna bostadsbolag bör vara ett föredöme.

Många barn och ungdomar i Tensta ägnar fritiden åt idrottsaktiviteter. Detta bör stödjas och uppmuntras. Ett problem har varit att hallkapaciteten är alltför låg.
Denna fråga kan tydligare uppmärksammas i visionen.

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 oktober 2008 har i huvudsak följande lydelse.

Spånga-Tensta stadsdelnämnd har tagit del av förslaget till Vision Järva 2030. Nämnden anser att konkretiseringen av den politiska målbilden från 2007 är ett lovvärt och nödvändigt initiativ för det fortsatta arbetet att utveckla Järva.
Nämnden ställer sig mycket positiv till stora delar av förslaget och vill särskilt framhålla den samverkan mellan förvaltningar och bolag som redan lett till mycket goda resultat. Vision Järva 2030 ger goda förutsättningar för att ytterligare fördjupa och bredda en utökad samverkan kring stadsdelarnas framtida utveckling.

Inledningsvis väljer vi att kommentera förhållanden av övergripande natur. Nämnden kan konstatera att visioner och gemensamma målbilder behövs för att flera aktörer ska dra åt samma håll. Trots detta är det i det korta perspektivet centralt att klara Järvas grundfunktioner med avseende på trygghet, ett väl fungerande boende, försörjning och en ren och snygg stadsdel. Betydelsen av de dagsaktuella frågorna och ”driften” av Järvas stadsdelar får alltså inte förminskas eller hamna i skymundan för framtida planer och visioner.
Betydelsen av de gröna kilarna i Järva bör lyftas fram tydligare i förslaget. Nämnden anser att Järva friområde har stora värden för de boende i området avseende friluftsliv, koloniområden och biologisk mångfald. Detta faktum får inte skymmas av de i grunden positiva idéer om byggande som förs fram i förslaget.
En central uppgift i utvecklingen av Järva rör ”mjuka” frågor såsom integration, arbete, attityder och vägar in i det svenska samhället och förslaget behandlar bland annat insatser för språkutveckling och stimulans av nyföretagande. Att skapa arbetstillfällen i området är sannolikt den enskilt mest effektiva åtgärden för att skapa en positiv utveckling. Staden har som stor arbetsgivare en god möjlighet att påverka utbudet av arbetstillfällen, både direkt genom lokalisering av förvaltningar och verksamheter, men även indirekt i kontakt med näringsliv och andra myndigheter. Detta bör tydligare framkomma i förslaget.
Kommunikationen kring Järvalyftet bör förtydligas. Nämnden efterlyser klargörande kring olika aktörers roller och i synnerhet vilka förväntningar och uppdrag som nämnden förväntas genomföra. Nämnden bistår gärna i arbetet då vi har relativt väl upparbetade kanaler och erfarenheter kring hur kommunikationsarbetet bedrivs på ett lämpligt sätt i området.
Vidare vill nämnden mer specifikt kommentera vissa av de nio utvecklingsområden som uppfattas utgöra de egentliga förslag som framställs i Vision Järva 2030.

Aktivera Järva friområde och stärk kopplingen till stadsdelarna
Nämnden anser att en utveckling av Järva friområde är välkommen och bör inriktas på upplevelser inom natur och kultur. Angöring och entréer till området är tydligt eftersatta områden där övergången mellan bostäder och naturmark i många fall är otydlig och otrivsam.

Länka samman stadsdelar
Nämnden anser att en sammanlänkning med närliggande stadsdelar kan vara mycket positiv och att en sammanlänkning över Järva friområde bör utredas. Nämnden vill i detta sammanhang påminna om Spångadalens betydelse för rekreation och idrott varför bostadsbebyggelse av dalgången troligen inte är lämplig. Att utveckla Spångadalen som ett sport- och fritidsområde med t.ex. en ny sporthall ser dock nämnden som önskvärt.

Koppla ihop gatunätet – där det gör nytta
Att koppla ihop gatunätet med intilliggande stadsdelsområden är positivt för bilburna och kan göra det enklare att färdas mellan stadsdelarna. Även navigeringen blir mer logisk och kräver mindre lokalkännedom vilket kan stimulera besöksnäringar. Trots detta ställer sig nämnden frågande till om befintligt gatunät har kapacitet för ökade trafikmängder, i synnerhet i gamla Spånga är kapacitetsbrister uppenbara. Nämnde vill också uppmärksamma på visst problem med olovlig mopedkörning på gångvägar vilket bör byggas bort i samband med utveckling av gatunätet.

Utveckla de centrala stråken
Att utveckla de centrala stråken är mycket positivt, i synnerhet om det innebär att lokala aktörer har möjlighet att etablera verksamheter vilket ger positiva synergieffekter på stadsdelarna. Noggranna marknadsundersökningar bör genomföras innan detta sker för att utröna om det finns underlag, behov och intresse för handel och kommersiella lokaler för att bedriva olika typer av näringsverksamheter.

Respektera och utveckla värden i befintlig bebyggelse
Nämnden ställer sig helt bakom tankarna på att upprusta och utveckla befintlig bebyggelse och särskilt utveckla diversiteten i bostadsbeståndet med avseende på lägenhetsstorlekar, upplåtelseform och utformning. Kraftfulla energieffektiviseringar är givna åtgärder i detta sammanhang vilket leder till lägre driftkostnader.

Bryt trafiksepareringen – där det gör nytta
Nämnden anser i likhet med visionen att den långtgående trafiksepareringen bör ses över i vissa lägen för att underlätta angöring till centrumhandel. Att upphäva trafiksepareringen får dock inte bli ett självändamål då det utgör stora fördelar för många boende i området.

Gör gångvägnätet tydligare
Nämnden anser att tydligheten i områdenas vägnät, gång- och cykelvägar och entréer behöver förstärkas generellt. I samband med det bör även tydligheten förstärkas mellan privata och halvprivata rum för att ”minska” skalan på bebyggelsen och skapa en tydligare hemvist och ett sammanhang kring den egna gården eller liknande.

Använd ny bebyggelse för att stärka stadsdelarnas identitet
Ny bebyggelse kan vara framgångsrika vägar för att skapa uppmärksamhet och en positiv känsla i områden. En tydlig och modern arkitektur kan också vara en väg att locka nya grupper att bosätta sig i Järva. Nya byggnationer måste dock på ett lyhört sätt passas in i, och integreras i, befintlig bebyggelse för att inte skapa en känsla av ”vi och dom” mellan nya och gamla invånare.

Avslutningsvis är det nämndens förhoppning att Järva står inför stora och positiva förändringar som tar sin utgångspunkt i ovan nämnd dokument. Nämnden ser fram mot ett utökat samarbete, och bidrar gärna med sin rika erfarenhet kring området och dess invånare, i takt med att förslagen i Vision Järva 2030 konkretiseras och realiseras.