Bornsjön är Stockholms enda reservvattentäkt av betydelse. Trots ett omfattande skydd har syreförhållandena försämrats och innehållet av näringsämnen, främst fosfor, har ökat.

Ökningen av fosfor orsakas till stor del av intern belastning, dvs frigöring av fosfor från bottnen vid låga syrehalter. I juni 2004 inleddes ett försök att förbättra syreförhållandena och att avlägsna fosfor genom utpumpning av bottenvatten från den djupaste bassängen i Bornsjön.

Försöket pågick till slutet av oktober 2004. Med den pumpade volymen, 40 l/s, kunde syrebrist inte förhindras - syreförhållandena visade i själva verket inga signifikanta skillnader mot tidigare. Utpumpningen medförde dock en avsevärd minskning av fosformängden i det fria vattnet. Under den tid pumpningen pågick avlägsnades 160 kg, huvudsakligen under den senare delen av perioden då fosforhalterna var höga pga låga syrehalter.

Erfarenheterna av försöket var således både positiva och negativa. Genom att utpumpningen, trots den relativt blygsamma volymen, medförde en så kraftig minskning av fosforinnehållet, bör dock metoden i större skala kunna utnyttjas för en mer långtgående förbättring av Bornsjön.

Försöket inleddes innan medel kunde erhållas ut Miljömiljarden. De största kostnaderna har burits av Stockholm Vatten. Av de sökta medlen, 750 000:-, har endast 171 000:- använts.

A64 Slutrapport Minskning av fosfor Bornsjön.pdf (334 kB)
A64 Slutrapport Bilaga 1 fosfor Bornsjön.pdf (804 kB)
A64 Slutrapport Bilaga 2 fosfor Bornsjön.pdf (1 649 kB)

Christer Lännergren, 08-5221 2454, christer.lannergren@stockholmvatten.se

Kräppladiket är efter Norrån det största tillflödet till Magelungen. Tillrinningsområdet omfattar naturmark, bebyggelse och vägar. Vattnet i diket har varit relativt näringsrikt, uppgifter om innehållet av metaller och skadliga organiska ämnen saknas.

2005 erhölls medel från Miljömiljarden för att bygga dammar och åtgärda delar av diket. Syftet var både att rena dikesvattnet och att skapa en attraktiv miljö. Dammarna var klara sommaren 2007.

Mätningar av näringsinnehållet i diket har inte påvisat någon effekt av dammarna. Medel och medianhalten av totalfosfor var 62 resp 51 µg/L 1998-2006 och 73 resp 42 µg/L 2008-2009. Motsvarande värden för totalkväve var 1,4 resp 1,3 mg/L 1998-2006 och 2008-2009. Effekten kan möjligen förbättras efter några år när dammarna stabiliserats.

A66 Slutrapport Kräppla.pdf (2 602 kB)

Christer Lännergren, 08-5221 2454, christer.lannergren@stockholmvatten.se

Salnö insjö har, alltsedan den sänktes 1894, växt igen mer och mer. Stora delar av strandområdet döljs av tjocka vassridåer, vegetationen längs stränderna är tät och snårig och förekomsten av alger under den varma delen av året är mycket stor. Vattenvägen mellan havet och insjön har efter hand växt igen blivit mer eller mindre oframkomlig och idag är mängden vandrande fisk mycket liten. 2001 Startades ett projekt i syfte att minska övergödningen och igenväxningen, samt att förbättra vattenkvalitén och säkerställa vandringsvägarna för fisk.

Projektet är ett samarbete mellan många olika fastighetsägare och Norrtälje kommun. Stiftelsen Barnens Dag såg det som en angelägenhet att delta i ett sådant projekt i synnerhet då Salnö insjö utgör en potentiell färskvattentäkt för Barnens Ö. När Stiftelsen blev ombedd att deltaga var projektet låst i juridska problem, tack vare miljömiljarden kunde dessa knutar lösas. Idag, efter grävarbeten, vassröjning och liten dämma med reastaurerad fiskvandringsled, ses åter vandringsfisk stiga till sjön för lek. Barnen vid kollogården Larsbacken kan leka och fiska i en frisk sjö.

B8 Slutrapport Övergödning Barnens Ö.pdf (413 kB)

Lennart Arrhenius, 070 771 71 77, lennart.arrhenius@stbd.se

Syftet med projektet var att säkerställa och utveckla Olovslundsdammens biologiska mångfald, i första hand med avseende på större och mindre vattensalamander. För att åstadkomma detta upprättades en skötselplan för Olovslundsdammen. Denna skötselplan låg sedan till grund för de olika förslag på initialåtgärder som utreddes och genomfördes. Vidare uppfördes två informationsskyltar för att öka allmänhetens kunskaper om dammen och vad som får göras och inte får göras med groddjuren och deras yngel.

Olovslundsdammen och den omgivande parken är ett välbesökt och värdefullt inslag i naturundervisningen för skolor och förskolor i närheten. Det finns också ett starkt engagemang i omgivande villaområde för dammen, varför det är viktigt med information till de besökande och boende i området.

Målet med projektet var att säkerställa och utveckla populationerna av större och mindre vattensalamander. Det följs upp av regelbundna inventeringar. De senaste inventeringarna visar att populationerna är stabila och att Olovslundsdammen förblir Stockholms individtätaste vattensalamanderlokal, både vad gäller större och mindre vattensalamander.

Projektet uppfyller Stockholms miljöprograms mål som handlar om ekologisk planering och skötsel, i synnerhet delmål 4:1 (Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoper ska ge en ökad biologisk mångfald.), genom att biotopen förbättrats och genom att en skötselplan tagits fram som underlag för ytterligare biotopförbättrande åtgärder. Vidare innebär informationsinsatserna att biotopen inte försämras.

B19 Slutrapport Olovslundsdammen.pdf (2 610 kB)

Lars Steen, 08-508 06 435, lars.steen@bromma.stockholm.se

Syftet med projektet var att återföra dagvatten från Arstafältet till Årstaviken via bäckravinen i Årstaskogen. Eftersom redan renat vattnet fördes bort i tunnlar hade bäckravinen blivit så gott som torrlagt. Målet var att få ett kontinuerligt rinnande vattenflöde, som främjar både flora och fauna i bäckravinen och i våtmarken i Storsjöparken.Vattenflödet skulle öka från tidigare situation med nästan 0 1/s till medelvattenföring över året på ca 7 1/s enligt vår prognos. Variationer i flödet uppstår naturligtvis beroende på årstid och nederbörd.

Målet var dessutom att visa kulturen - platsens historia skulle lyftas fram genom att frilägga och beskriva den gamla kvarnen och bäckravinens forna användning. Målet var också att ge allmänheten ett fint utflyktsmål som också är pedagogiskt för t.ex. förskolor och skolor.

Genomförandet av projektet krävde ett samarbete med Stockholm Vatten, som lade om ledningar och förde vattnet tillbaka till Årstaskogen och dess bäckravin. Projektet skapade även en våtmark i Storsjöparken, som både förhöjde parkens upplevelse och bidrog till en biologisk mångfald med vattenälskande djur och fåglar, t.ex. grodor och änder. Bäckravinen gallrades från en hel del stora träd och buskar, stenbeläggningen längs bäcksidorna togs fram och slyvegetation på sidorna längs parkvägen togs bort. Viss ny vegetation planterades; t.ex ormbunkar som passar in i miljön. Broar restaurerades och en kvarndamm anlades liksom en vattentrappa för fisk. Längst ned öppnades åter bäckens utflöde ut i Årstaviken genom att en vägbro för båtar togs bort och en ny anlades högre upp. Runt den gamla kvarndammen rensades växtlighet bort för att frilägga platsen i samarbete med Stadsmuseet. Nya historiska tavlor har satts upp, som berättar om bl.a. Årstafrun, omgivningen, kvarnen och en skylt om restaureringen hur det såg ut före och efter.

Efter en del intrimningsproblem med läckage via gamla ledningar och liknande oförutsedda problem kan ändå summeras att resultatet har blivit över förväntan bra. Allmänheten har varit mycket uppskattande och följt projektet med intresse.

B57 Slutrapport Valla Å & damm.pdf (524 kB)

Lena Wohlström, 08-50826370, lena.wohlstrom@expl.stockholm.se

Projektet påbörjades hösten 2005 med en narurdokumentation av området och en förstudie - geoteknisk undersökning - för att bedöma möjlighterna att gräva en ny meandrande fåra i syfte att skapa mer varierande strandmiljöer längs Igelbäcken. Den aktuella platsen för meandring var på en 500-600 m lång sträcka väster om Granby /Eggeby. I projektet ingick även en förbättring av Igelbäckens bottensubstrat och en trädplantering för att beskugga bäckfåren. Med dessa åtgärder skulle en förbättrad strand och vattenmiljö uppnås i / runt Igelbäcken.

På den aktuela sträckan gjordes en provfiskning av grönlingen och ett samråd med länstyrelsen avseende behov av milj ödom. Arbetet med projektet har pågått fram till december 2006 och färdiga handlingar för entreprenadarbete har tagits fram.

B58 Slutrapport - Restaurering, Igelbäcken med strandmiljöer.pdf (388 kB)

Ingrid Olsen Sjöström, 08-508 276 00

I Igelbäckens kulturreservat, söder om Igelbäcken, i Skogvaktarkärret har en våtmark byggts som står i förbindelse med Igelbäcken. Dammen består dels av en öppen permanent vattenspegel med omväxlande grundare och djupare vattenområden och dels partier som under vissa perioder av året kommer att vara torra. Totalt upptas en yta på ca 3000 kvm. Våtmarken har ungefar följande dimensioner; vattenyta ca 2900 kvm, vattenvolymen 2200 kubikmeter, medeldjup 0,7 m. Det djupaste stället är 1,2m. Skogvaktarkärret syftar till att skapa en plats för rekreation och en miljö för växter och djur som är beroende av vattenmiljöer för sin existens. Våtmarken är lättillgänlig och nås via parkväg från Kista/Ärvinge resp. Rinkeby. En spång och brygga har byggts så att beökare kan komma ut till våtmarken ( se omslagsbild).Information i form av text och bilder ha placerats på träräcken både vid entrén och på bryggan. Projektet har pågått från 2005 tom november 2009.

År 2005 påbörjades förarbeten i form av dokumentation av området, våtmarkens tillrinningsområde, tidigt samråd med länsstyrelsen med avseende på behov av miljödom. Länsstyrelsen beslöt att miljödom ej behövdes för att anlägga våtmarken. På senhösten 2005 påbörjades projektering och avslutades vid halvårskiftet 2006. Upphandling av entreprenad påbörjades hösten 2006. Själva byggandet av våtmarken påbörjades i februari 2007 och pågick fram till i juni 2007. Våtmarken har skapat nya livsmiljöer för både växt- och djurlivet då speciellt fågellivet. Den biologiska mångfalden har ökat starkt i området, särskilt bland fåglarna och naturligtvis även bland vattenlevande djur och växter.

Många av de arter som har noterats under den uppföljning som gjorts från 2007 t.o.m 2009 är knutna till våtmarksmiljöer. Drygt 20 fågelarter har noterats. Två säkra häckare, smådopping och sothöna har i år (2009) etablerat sig i dammen, där smådopping är anmärkningsvärd eftersom den är relativt sällsynt. En effekt av projektets måluppfyllelse är att många besökare har uttryckt sin stora uppskattning av området. Våtmarken besöks ofta av bla förskolebarn. Den har även uppmärksammats i Miljöakuellts miljörankning (naturvårdsverkets tidning) där Stockholms stad erövrade en silverplats för stadens mångsidiga miljöarbete. Detta föraledde att Skogvaktarkärret uppmärksammades i Tv 4:s lokala nyhetssändning den 29 juni 2009.

B59 Slutrapport Skogsvaktarkärret 2009.pdf (728 kB)

Ingrid Olsen Sjöström

En damm med öppen vattenspegel har skapats i anslutning till dikena söder om Hasta gård. Dammen är anlagd på en plats som har ett svagt spridnings samband för groddjur. Dammen har en pemanent vattenspegel och i den finns en ö, djuphåla l,2 meter djup och grunda våtmarkszoner runt dammen. Totalt upptar anläggningen ca 2000 kvadratmeter. Dammen anlades på jordbruksmark mitt i skärningspunkten av två inkommande diken.(se bilaga 1) Dammen är lättillgänglig och nås via parkväg från Hasta gård. Specifikt för dammen är att den är anpassad till att vara en levnadsplats för groddjur, omväxlande djuphålor och vikar. Groddjuren kan övervintra i djuphålorna. Dammen försörjs med vatten från Fortums kommunikationstunnel, mellan Åkalla och Hjulsta och ca 40 kubikmeter vatten pumpas upp per dygn. Vattnet rinner sedan i dike ned till Igelbäcken. Innan dammen anlades gjordes en dokumentation av området (se bilaga 1).

Projektet har pågått från 2005 tom november 2009. Länsstyrelsen beslöt att miljödom ej behövdes för att anlägga våtmarken. På senhösten 2005 påbörjades projektering och avslutades vid halvårskiftet 2006. Upphandling av entreprenad påbörjades hösten 2006. Själva byggandet av våtmarken påbörjades i februari 2007 och pågick fram till i juni 2007. Våtmarken har skapat nya livsmiljöer för både växt- och djurlivet då speciellt fågellivet, särskilt bland fåglarna och naturligtvis även bland vattenlevande djur och växter. Många av de arter som har noterats under den uppföljning som gjorts från 2007 t.o.m 2009 är knutna till våtmarksmiljöer. Drygt 18 fågelarter har noterats. Den biologiska mångfalden har ökat starkt i området. År 2007 noterades grodyngel i dammen.

Många besökare har uttryckt sin uppskattning av att kuna stanna en stund vid Hasta Groddamm. Den har även uppmärksammats i Miljöaktuellt ( naturvårdsverkets tidning) där Stockholm stad erövrade en silverplats för stadens mångsidiga miljöarbete.

B60 Slutrapport Hästa damm 2009.pdf (797 kB)
B60 Bilaga Slutrapport Hästa slutversion 15september2009.pdf (1 484 kB)

Ingrid Olsen Sjöström

Projektet avsågs utgöra en del av restaureringen av ett synnerligen belastat vattendrag och de limnologiska och ekologiska aspekterna bedöms vara av betydande intresse. Syftet med projektet var att bredda och fördjupa ån, förbättra strandlinjen och göra den mer tillgänglig för allmänheten genom att skapa strandpromenad.

B62 Breddning av Bällstaån vid Annedal

Anna Harladsson, Projektutveckling, Explaoteringskontoret,
anna.haraldsson@expl.stockholm.se 08-508 271 27
Anna Fröberg Flerlage, Tyréns, anna.frobergflerlage@tyrens.se, 08-566 411 32

Syftet med projektet har varit att ta fram en handlingsplan med kostnadseffektiva åtgärder för att minska halterna av fosfor i Magelungen från höga till måttliga höga halter och i Drevviken från mycket höga till höga halter. För Flaten var målsättningen att bibehålla de numera låga fosforhalterna efter den större restaureringsinsatsen år 2000. Handlingsplanen skulle bygga på modellering av tillförseln av fosfor från olika källor inom hela Tyresåns sjösystem. Då de aktuella sjöarna bedömdes vara väl undersökta ingick ingen provtagning i projektet. En förutsättning för projektet var att modelleringen skulle byggas på befintliga data.

Samtliga av projektets kan anses vara uppfyllda. Under projektets gång har en databas över tillgängliga mätdata för de aktuella sjöarna byggts upp. För att identifiera de olika källorna till fosfor har flera kommunövergripande kartor tagits fram som bland annat visar de olika sjöarnas tillrinningsområden samt markanvändning. Mätdata samt kartor finns tillgängliga via ”Watshman – Tyresåns interaktiva karta” på Tyresåsamarbetets hemsida: http://www.tyresan.se/

Utifrån kartmaterialet samt nederbördsdata har en källfördelningsmodell byggts upp. Modelleringen av fosfor visar att enskilda avlopp samt vägar står för en större del av ytavrinningen till Tyresåns sjösystem. Resultaten från källfördelningsmodelleringen finns redovisade i ”Källfördelningsrapport”. IVL, Svenska Miljöinstitutet. 2007.

Erfarenheter från projektet visar att samarbeta över kommungränserna gynnar vattenarbetet, då flertalet sjöar delas med andra kommuner. En stor del av det material som tagits fram inom projektet skulle aldrig tagits fram om inte projektet genomförts. Det kommunala arbetet begränsas ofta av kommungränserna, vattenfrågan blir ofta ett gränsproblem och samarbete över kommungränserna är nödvändigt för att nå resultat.

B94 Verktyg och handlingsplan för kostnadseffektiva åtgärder för att minska övergödning.pdf (733 kB)
B94 Bilaga2_U2076.pdf (5 056 kB)
B94 Bilaga3 AVTAL.pdf (1 119 kB)

Anja Arnerdal,  anja.arnerdal@miljo.stockholm.se

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har beviljats 600 000 kr från miljömiljarden för att genomföra en studie i ett avgränsat koloniområde inom sjön Flatens naturreservat, Listudden. Det är ett stugområde där egna avloppslösningar förekommer trots att det idag inte är tillåtet. Listuddens koloniområde ligger längs Flatendiket och vatten därifrån rinner direkt ut i sjön. Förutsättningar har kartlagts och en enkätundersökning har genomförts som visar kolonisternas syn på avloppsfrågor. Projektet har bedrivits i nära samarbete både med styrelsen för koloniföreningen och engagerade kolonister.

Demonstrationsanläggningar har byggts för att testa förenklad avloppsteknik, tre diskavlopp i enskilda stugor, ett duschavlopp och tre urinseparerande vintertoaletter i ett av föreningens toaletthus. Medel har även beviljats från Stockholms läns landstings miljöanslag som delfinansiering av dessa demonstrationsanläggningar. Mätningar har gjorts på dusch- och diskavloppunder sommaren 2007 för att följa upp att konstruktionerna fungerar. Resultat: Inom projektets ram har det framkommit ett flertal olika möjliga avloppslösningar. De demonstrationsanläggningar som byggts fungerar väl i koloniområden och minskar läckage av övergödande ämnen. Dessa enkla avloppslösningar skulle mycket väl kunna bli tillåtna i större skala. Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkände projektrapporten 2007-12-06 och antog även beslutet att hemställa hos kommunfullmäktige att frågan om enkla avloppslösningar utreds inom staden.

B109 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Rose Marie Lithén, 08-508 15 095, rose-marie.lithen@skarpnack.stockholm.se

Genom att arbeta med tredimensionella digitala flygbilder som bas för kartering av tillrinnig- /deltillrinningsområden i stället för vanliga topografiska kartor kan en stor del av det förberedande karteringsarbetet göras digitalt direkt i kartmaterialet i stället för i fält vilket får ses som kostnadsbesparande.

Ett av de initiala syftena med projektet var att ta fram effektiv teknik för kartering av de områden som ej färdigställdes i samband med tidigare gjord manuell kartering. Ytterligare syfte med projektet förväntas vara att ajourhållning/uppdatering rationaliseras i och med att den nya tekniken införts. Målsättningen har varit att slutresultatet skall göras tillgängligt via Stockholm Vattens GIS –miljö (GIS-objekt).

Slutsats för projektet kan beskrivas som att det är kostnadseffektivt att använda sig av digitala höjdmodeller för kartering av tillrinnig-/deltillrinningsområden, dock bör man beakta kvalite-ten på det digitala underlaget, arbetet med att komplettera data är både tidskrävande och kostnadsdrivande. Omfattningen av kompletteringarna står i proportion till vilken detaljnoggrannhet man har behov av i slutprodukten.

B121 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Carl-Gustaf Leijonhufvud, 08-522 123 30, carl-gustaf.Leijonhufvud@stockholmvatten.se

Syftet med projektet har varit att bygga en anläggning som skall användas för olika försök att begränsa näringsläckage i jordbruksmark. Näringsläckage från jordbruksmark är idag ett av de stora problemen för våra sjöar och vattendrag. Det finns alldeles för lite kunskap om vad man kan göra för att minska jordbrukets tillskott av oönskade näringsämnen.

Möjligheterna för forskning möjliggjordes genom miljömiljardspengar. Vi har idag en färdig anläggning som är representativ för Mälardalens olika jordtyper. Anläggningen som byggts är nu redo för de försök som den är tänkt att användas till. De kunskaper som kommer fram från försöken skall vidarebefordras till lantbrukare och andra intressenter. De studier som genomförs bygger till stor del på upprepningar och är därför tidskrävande. Hösten 2007 genomfördes de första försöken i på provytorna.

I dagsläget har det knutits en doktorandtjänst till projektet. För ytterliggare fördjupning i projektets syfte läs gärna Bilaga 2 och 3.

B125 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Gunnar Schön, 073-914 3950, gusc@stockholmvatten.se

Långsjön är en grund och mycket näringsrik sjö belägen på gränsen mellan Stockholm och Huddinge. Den ligger helt omgiven av äldre villaområden och används främst för bad och fiske. I början av 1900-talet tillfördes sjön stora mängder orenat avloppsvatten, vilket medförde att den redan under 40-talet höll på att växa igen totalt. Sjön har sedan dess varit föremål för många olika vattenvårdsinsatser.

Delvis beroende på ett omfattande utläckage från de näringsrika sedimenten har fosforhalten under många år varit extremt hög. Detta har sommartid medfört omfattande blomningar av potentiellt giftiga blå-grönalger. Syreförhållande vintertid, har länge varit ansträngda - tidigare ofta med fiskdöd som följd. Sedan 2002 tillsätts dricksvatten i sjöns sydöstra ände, för att öka genomströmningen i sjön.

Under 2005 inleddes ett projekt med syfte att hindra fosforläckaget, genom att binda den lättillgängliga fosforn i sedimenten. I projektet, som realiserats med medel från Miljömiljarden, användes en teknik där sedimenten behandlas med polyaluminiumklorid, samma kemikalie som används vid dricksvattenframställningen på våra vattenverk. Metoden i sig är beprövad, men har inte tidigare använts i grunda, termiskt oskiktade, sjöar som Långsjön.

Sedimentbehandlingen genomfördes under hösten 2006. Målen var att:
1. Sänka sjöns fosforhalt från klass 5 - extram höga halter, till klass 3 - höga halter.
2. Förhindra blågrönalgblomningar under badsäsong.
3. Förbättra syreförhållandena vintertid.

Behnadlingen har följts upp med månatliga provtagningar i sjön. Tre år efter behandlingen kan man nu konstatera att:
1. Fosforhalten i sjön har halverats, och som väntat sjunkit från tillståndsklass 5 till klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrader.
2. Blågrönalgerna dominerar fortfarande under badsäsong, men blomningarna är mindre omfattande och algsammansättningen har bytt karaktär. Enligt WHO:s bedömningsgrunder har hälsofaran klassats som försumbar, de senaste åren.
3. Syreförhållandena är fortfarande ansträngda vintertid, men en förbättring kan anas. Denna förbättring beror dock knappast enbart på aluminiumbehandlingen - både väderförhållanden och förbättrad vattenomsättning genom dricksvattentillsättning, spelar in.

B127 Slutrapport Långsjön.pdf (2 900 kB)
B127 Diagram 1-5.pdf (763 kB)

Bo Vämhed, 08-5221246,0 bo.varnhed@Stockholmvatten.se

Trekanten är en liten och relativt grund parksjö i sydvästra Stockholm. Sjöytan är 0,14km 2 och det största djupet 7m.

Vattnet är skiktat under sommaren fram till augusti-september. Syrehalterna i bottenvattnet är låga och fosforhalterna höga. Vid höstomblandningen blir näringshalterna höga i ytvattnet med besvärande planktonblomningar som följd, vilket förvärras av vattnets uppehållstid är lång, ca 3 år.

Sedan början av 80-talet har försök gjorts att förbättra vattenkvaliteten genom olika åtgärder – tillsättning av dricksvatten, utpumpning av bottenvatten, luftning och fällning av fosfor. Medel från miljömiljarden erhölls hösten 2005 för att förändra tillsättningen av dricksvatten, från ytlig spridning till utledning under språngskiktet.

Genom tillsättningen av jämförelsevis kallt dricksvatten byts bottenvattnet ut på ungefär två veckor. Syreinnehållet i dricksvattnet, ca 23 kg/d, bedömdes vara mer än tillräcklig för att upprätthålla höga syrehalter i bottenvattnet och på så sätt förhindra utlösningen av fosfor. Därigenom skulle varken utpumpning av bottenvatten, syrsättning eller fällning vara nödvändiga.

En ofullständig uppföljning gjordes 2006 och en mer fullständig 2007. Resultaten blev inte fullt så bra som beräknat, främst pga att syrehalterna i bottenvattnet inte kunde hållas på den förväntade nivån, och fosforhalterna var förhöjda i samband med höstomblandningen men utan att orsaka omfattande planktonblomningar. Under sommaren var vattenkvaliteten bättre än tidigare år vilket sannolikt berodde på att skiktningen förstärktes av det kalla dricksvattnet.

B130 Slutrapport Trekanten - ändrad tillsättning av dricksvatten.pdf (1 689 kB)

Christer Lännergren, 08-5221 2454, christer.lannergren@stockholmvatten.se

Genom omfattande undersökningar i Årstaviken ökas förståelsen för vad som påverkar vikens miljökvalitet i allmänhet och badvattenkvalitet i synnerhet. Projektets primära syfte är att få vattnet i västra Årstaviken badbart, med avseende på bakterier och andra faktorer.

Det har länge funnits en vilja att anlägga ett strandbad vid Hornstulls Strand, ett område där spontanbadarna är legio, men vattenkvaliteten har inte tillåtit detta. Det är känt sedan länge att bräddningar från spillvattennätet förekommer i området, men samtidigt har man inte funnit något entydigt samband mellan dessa bräddningar och den dåliga (bakteriologiskt) vattenkvaliteten i recipienten.

Vid omfattande provtagningar 2005 och 2006, identifierades ett antal områden med högre grad av bakteriologisk förorening. Från det mest förorenade området - vid Hornstulls Strand - skedde spårande undersökningar uppströms i dagvattensystemet. I Hornstullsområdet fann man så småningom läckande spillvattenrör och andra felaktigheter. Det utläckande, orenade avloppsvattnet, hamnade så småningom i Årstaviken via dagvattennätet.

Stockholm Vatten påbörjade reparationsarbetet 2007, men blev p.g.a. dess omfattning inte klar förrän sensommaren 2008, då de bakteriologiska provtagningarna återupptogs längs Hornstulls Strand.

De bakteriologiska analyserna under 2009, har huvudsakligen gett positiva resultat. Vid några enstaka tillfällen har bakteriehalten dock legat över gränsen för "tjänligt med anmärkning". Kopplingar finns till kraftiga regn med förmodade bräddningar, samt ansamlingar av änder (och badande hundar).

Efter att under flera säsonger ha tagit prov parallellt med Stockholm Vatten, har nu Miljöförvaltningen (kontrollmyndighet vad gäller strandbaden) gjort bedömningen att vattenkvaliteten är tillräckligt bra för att kunna anlägga ett strandbad. Huvudmålet har alltså uppnåtts!

B131 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Bo Värnhed, 08-52212460, bo.varnhed@stockholmvatten.se

I projektet ingår att leda det dagvatten som renats i den befintliga dagvattenanläggningen på Årstafältet i en separat ledning mot Årstaviken.
För detta krävdes att en ca 900m lång ledning byggdes. Genom denna åtgärd kunde renat dagvatten avledas från tunnelsystemet Årstatunneln och den reningsanläggning som byggts i tunneln kunde utformas enbart för det västra tillrinningsområdet som tidigare inte genomgått någon form av rening. Därmed uppnåddes också en bättre reningseffekt för detta vatten.

Projektet kom också att bli ett samarbetsprojekt mellan Stockholm Vatten och Exploateringskontoret. Exploateringskontoret fick pengar ur miljömiljarden för en upprustning av Årsta bäckravin. Stockholm Vatten tillförde genom sitt projekt mera vatten till ravinen.

Ursprungligen avsåg projektet en självfallsledning från Årstafältet till en befintlig dagvattenledning som mynnade i Årsta bäckravin. Detta blev omöjligt att utföra till en rimlig kostnad på grund av att ledningen behövde ligga djupt och korsa flera besvärliga hinder bland annat Södra länken och Tvärbanan.

Lösningen blev istället att lägga ledningen grunt som en tryckledning och pumpa vattnet. Genom detta tillvägagångssätt uppnåddes ytterligare en positiv effekt genom att ledningen kunde mynna i en mindre, av Exploateringskontoret, anlagd damm (våtmark) i Storängsparken innan vattnet leddes ner i dagvattenledningen mot bäckravinen.

B134 Slutrapport Årstaviken omledning av vatten fr Årstafältet.pdf (2 470 kB)

Tommy Henricson, 08-695 1330, tommy.henricson@sweco.se

Avsikten med projektet har varit att avbörda Kyrksjön till Råcksta Träsk. Tidigare har inget riktigt utlopp från Kyrksjön funnits. Avrinningen har skett helt och hållet via avdunstning, infiltration i mark och inläckage till avloppsledningar och tunnlar. Inläckage har i tidigare utredningar konstaterats ske bl a till en spillvattenledning vid Vassvägen samt till avloppstunneln som går under diket bortanför Bällstavägen. Troligtvis har Kyrksjön avvattnats helt eller delvis via sådana inläckage till spillvattenledningar och tunnlar vilket innebär att vattnet från Kyrksjön letts till Bromma reningsverk.

Det har visat sig att det inte är möjligt att föra vatten från Kyrksjön till Råcksta Träsk med självfall, bl a eftersom vattennivån i Råcksta Träsk normalt är högre än i Kyrksjön.

Vidare pågår ett exploateringprojekt "Beckomberga etapp 3" från vilket dagvatten skall avbördas till Råcksta Träsk. Detta kommer att ske via en dagvattenpumpstation som kommer att byggas vid diket vid Beckombergavägen.

Detta miljömiljardsprojekt har möjliggjort en avbördning av Kyrksjön till Råcksta Träsk via denna pumpstation. Befintlig dagvattenledning har renoverats genom strumpinfodring för att kunna leda sjövattnet dit. En omfattande hydraulisk undersökning har utförts för att få kunskap om den befintliga hydrauliska situationen och kunna dimensionera vald åtgärd korrekt.

B138 Slutrapport Kyrksjön.pdf (2 269 kB)

Mats Ohlsson, 08-5221 2219, mats.ohlsson@stockholmvatten.se

Projektet har inneburit att man har tagit fram en hydrologisk datormodell över ån och dess tillrinningsområde. Detta för att kunna göra en samlad bedömning av nuläget och den sammantagna effekten på Bällstaån av exploateringar och åtgärder. Projektet har genomförts under 2005-2009 och innefattat modelluppbyggnad, beräkningar och rapportering.

Omfattande inmätningar och flödesmätningar har genomförts för att bygga upp modellen.

En datormodell är uppbyggd och åtgärdsförslag framtagna. Åtgärdsförslagen består främst av kapacitetshöjande åtgärder, t.ex. rensning av å-fåran, ökad kulvertstorlek och fördjupad botten samt utjämning av flöden genom t.ex. reglering och magasin.

Ett annat av projektets uppsatta mål var att förbättra vattenkvalitén genom att beräkna ett nuläge med datormodellen samt föreslå åtgärder och beräkna effekter av dessa. Två åtgärder för att reducera dagvattenföroreningar till Bällstaån har studerats m.h.a. datormodellen. Dels en konsekvens av en möjlig omvandling av ett industriområde till ett bostadsområde i Bromsten och dels anläggande av en dagvattendamm i industriområdet Lunda.

Den framtagna datormodellen över ån och dess avrinningsområde är ett värdefullt verktyg vid framtida arbete med åns hydraulik och vattenkvalitet och möjliggör att man kan studera konsekvenser vid olika förändringar.

B140 Slutrapport Bällstaån 2009.pdf (753 kB)

Mathias von Scherling, 08-522 122 84, Mathias.vonscherling@stockholmvatten.se

Lillsjön är en liten, grund och övergödd sjö, som  via en kanal står i förbindelse med Ulvsundasjön. Det största djupet i sjön är 3,0 m och det minsta djupet i kanalen ca 1,5 m. På sommaren blir syrehalterna i bottenvattnet låga i samband med tillfälliga skiktningar och stora mängder fosfor löses ut från sedimenten.

Projektet innehöll från början två delar: vertikalomblandning i sjön och fördjupning av kanalen. Efter en studie av förutsättningarna för vertikalomblandning utgick denna del. Fördjupningen av kanalen genomfördes men det avsedda djupet, 1,8-1,9 m, uppnåddes inte på hela sträckan, och det är oklart om fördjupningen har åstadkommit den avsedda förbättringen av utbytet av Lillsjöns bottenvatten.

B141 Slutrapport Lillsjön.pdf (1 904 kB)

Christer Lännergren, 08 5221 2454, christer.lannergren@stockholmvatten.se

Från Stockholm tillförs inte så mycket dagvatten till Igelbäcken. Dagvattnet avleds i stället till Järva dagvattentunnel där det renas genom sedimentering innan det släpps ut i Edsviken. Igelbäcken får för lite vatten under vissa delar av året och dricksvatten får under torrperioder tillföras bäcken.

För att kunna göra en bedömning av åtgärder som skulle förbättra vattenomsättning och vattenkvalitet i Igelbäcken har man tagit fram en hydrologisk datormodell över bäcken och dess tillrinningsområde.

Omfattande inmätningar och flödesmätningar har genomförts för att bygga upp datormodellen.

Ett av projektets uppsatta mål var att säkerställa den hydrauliska funktionen genom att beräkna ett nuläge samt beräkna effekter av exploatering mm och i förekommande fall föreslå åtgärder för förbättrad hydraulisk funktion. Modellberäkningarna har visat på att en förändrad reglering av Säbysjön skulle kunna ge ett jämnare flöde i Igelbäcken utan att man frångår gällande vattendom för Säbysjön.

Ett annat av projektets uppsatta mål var att förbättra vattenkvalitén genom att beräkna ett nuläge samt att föreslå åtgärder och beräkna effekter av dessa. Inga åtgärder har föreslagits men man har genom modellen fått ett verktyg för att identifiera och förstå hur olika källor till föroreningar påverkar vattenkvaliten i bäcken.

Den framtagna datormodellen över ån och dess avrinningsområde är ett värdefullt verktyg vid framtida arbete med bäckens hydraulik och vattenkvalitet och möjliggör att man kan studera konsekvenser vid olika förändringar.

B142 Slutrapport Igelbäcken 2009.pdf (729 kB)

Mathias von Scherling, 08-522 122 84, Mathias.vonscherling@stockholmvatten.se

Med syftet att förbättra syreförhållandena i Brunnsvikens bottenvatten, och därmed minska fosforutlösningen från sedimenten, har Stockholm Vatten under många år (sedan 1982) pumpat ut bottenvattnet till Lilla Värtan. Pumpningen har styrts av syreförhållandena vid de månadsvisa undersökningarna i viken, vilket har inneburit att pumpen ofta (med stora variationer) gått från vårvintern in i oktober månad. I mars 2001 avslutades pumpandet, för utvärdering. Bortsett från en längre period 20072008, har pumpen sedan dess varit avstängd. Detta projekts syfte är att återuppta utpumpningen som har en konstaterat positiv effekt på Brunnsviken på ett kostnadseffektivare sätt, och därmed minska svavelväteutbredningen i viken.

I klartext innebär detta genomförandet av fyra delprojekt:
-Studier av vattenutbytet genom Ålkistekanalen.
-Ombyggnad av befintlig pumpstation, samt byte till en modern pump.
-Byte av trasig trätub på sträckan mellan pumphuset och Ålkistan.
-Installation av stationär mätutrustning i vikens djuphåla.

Uppnådda resultat:
-De hydrologiska undersökningarna påbörjades 2006 och avslutades och rapporterades 2007. Studien ger en ökad förståelse av vattenutbytet genom Ålkistan, samt föreslår lämpliga pumpningsstrategier för att öka effektiviteten och minska driftkostnaderna.
-Trätuben mellan pumpstationen och Ålkistan byttes ut mot en "påseglingstålig" plastledning. Arbetet genomfördes under våren 2009.
-Ombyggnaden av pumpstationen samt bytet av pump, skedde under senare hälften av 2009 och slutbesiktigades i november månad.
-P.g.a leveransförseningar och tekniska felaktigheter hos mätinstrumenten, kom inte dessa på plats förrän slutet av sommaren 2009. Problem med dataöverföringen medförde att syre och salthalterna i viken inte kunde börja rapporteras förrän i mitten av december! Sammanfattningsvis kan konstateras att bytet av projektledare, samt de olika tekniska problemen, har försenat projektet så mycket att utvärderingen inte hinner genomföras inom tidsramen för Miljömiijardsprojektet.

B143 Slutrapport Brunnsviken.pdf (528 kB)
B143 Bil 2 Slutrapport Rapport-Anders Engqvist.pdf (2 690 kB)
B143 Bil 3 Slutrapport Rapport-Petter Stenström.pdf (1 695 kB)

Bo Vämhed, 08-52212460, bo.varnhed@stockholmvatten.se

Projektets syfte var att genom aluminiumbehandling av bottensedimenten binda/inaktivera den fosfor som läcker ut och orsakar Ältasjöns höga fosforhalt. Därigenom skulle man förhindra de återkommande blomningarna av blågröna alger, öka siktdjupet och så småningom också förbättra syreförhållandena i sjön. Ett identiskt projekt planerades samtidigt för Långsjön (Miljömiljardsprojekt B127). Sedimentbehandlingen i detta projekt genomfördes hösten 2006. Uppföljande undersökningar pågår, och utvärdering samt slutrapportering av projektet kommer att ske under 2009. I ändringsanmälan daterad 2006-08-18, framhölls att det av flera skäl är bättre att avvakta resultatet av sedimentbehandlingen i Långsjön, innan projektet i Ältasjön genomföres.

Vissa undersökningar med biologisk inriktning, främst en inventering av undervattensvegetationen, skulle dock genomföras för att klarlägga utgångsläget. Denna inventering genomfördes och rapporterades under 2007.

Då samtliga Miljömiljardsprojekt ska vara avslutade vid 2009 års utgång, konstaterades också att genomförandet av själva aluminiumbehandlingen inte kan hinnas med inom stipulerad tid. De undersökningar som krävs för att belägga utgångsläget vid en eventuell framtida sedimentbehandling är dock klara och skulle bedömningen, efter Långsjöprojektets slutrapportering, vara att behandlingsmetodiken är lämpad, kan projektet återigen tas upp till diskussion.

B147 Slutrapport Ältasjön-reducera intern fosforbelastning.pdf (509 kB)

Bo Vämhed 08-52212460, bo.varnhed@stockholmvatten.se