Avfall

Aktuellt

  

Avfall

A31 Återvinning av sandningssand, Västerort

Sammanfattning

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning har på uppdrag av stadsdelsförvaltningarna i Västerort ansvarat för ett fullskaleförsök med återvinning av uppsamlat halkbekämpningsmaterial från hela Västerort. Det var ca 9 000 ton som behandlades med en metod som tagits fram av SoilTech AB i samarbete med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning.

Verksamheten har utförts av SoilTech AB och Stockholm Entreprenad AB har medverkat med transporter. Utfallet av försöket är mycket gott. 76 % av insamlat material har kunnat återanvändas till halkbekämpning. Där utöver har 6 % kunnat återvinnas som beläggning på motionsstigar och promenadstigar.

Bidrag för att kunna genomföra fullskaleförsöket har erhållits från Miljömiljarden med 2,7 Mkr och användningen av detta bidrag redovisas i denna slutrapport.

Ladda hem dokument
Kontakt

Rune Thurén, 08-511 772 54

A35 Krematorieteknisk utveckling

Sammanfattning

Projektets huvudsakliga syfte har varit att genom anpassad marknadsundersökning få klarhet i om tillämpad teknik fanns att tillgå/anskaffa som kunde ge möjlighet att kontinuerligt mäta och registrera halten totalkvicksilver i rökgaserna från stadens krematorier.Projektets mål var att skapa förutsättningar för en eftersträvansvärd kunskapsuppbyggnad av vital nationell och internationell betydelse för minskning av toxiska och cancerogena miljöbelastningar samt att på sikt kunna styra additivtillsatser i rökgasreningsutrustningarna för att säkerställa konstant låga utsläppsnivåer av  kvicksilver och dioxin.
Projektet har ökat miljömedvetandet hos medarbetarna på krematorierna i Stockholm.
Mätsystemet är mycket avancerat och innovativt och befinner sig dessvärre ännu i ett stadium där vi idag inte kan se att det är färdigutvecklat för kommersiell marknadsföring och nyttjande.
Projektet kan definieras som utvecklingsarbete.

Ladda hem dokument
Kontakt

Christer Knutas, 08-508 301 77,  christer.knutas@kyf.stockholm.se

A49 Minimering av organiskt avfall

Sammanfattning

I kommunens skolkök och övriga storhushåll slängs dagligen stora mängder organiskt avfall; matrester som inte sorteras ut från övrigt hushållsavfall. Denna osorterade fraktion är ofta illaluktande och svårhanterlig ur arbetsmiljösynpunkt. Hushållsavfallet hämtas och transporteras till en förbränningsanläggning där bl.a. en restprodukt i form av slagg bildas.

Detta förfaringssätt är ett dåligt utnyttjande av den resurs som det organiska avfallet utgör. Dessutom innebär sophanteringen för den enskilda skolan normalt stora kostnader. I och med införskaffandet av en biotorkanläggning kan många problem undvikas i samband med hanteringen av biologiska restprodukter på skolan. Kostnaderna skulle minska och avfallet utnyttjas bättre ur miljö- och energisynpunkt.

Intrimning av kompostanläggningen GreenMachine på Knutbyskolan skedde som planerat under vårterminen 2006 och officiell invigning hölls i början av juni. Anläggningen har därefter fungerat tillfredsställande, men av olika orsaker drabbats av ett antal stopp. Den står förnärvarande still. Leverantören har ej gått att få tag i. Kontakt är tagen med Vinstaskolan som har en liknande anläggning och förhoppningsvis kan felet hittas.

Ladda hem dokument
Kontakt

Annica L Walther, Utbildningsförvaltningen, 076-12 41 553

A53 Inventering och märkning av farligt avfall Lövsta

Sammanfattning

Målet med projektet har varit att identifiera, märka samt omhänderta produkter som i samband med rivning av byggnaderna inom Lövstaområdet kommer att bli farligt och miljöskadligt avfall. Resultatet av projektet är att det inför rivning av byggnaderna redan varit klarlagt vilken typ och kvantitet av farligt avfall som finns, vilket legat till underlag för upphandling och anbudsgivning till rivningsentreprenaden. En del av de identifierade produkterna har avlägsnats redan i samband med identifieringen och lämnas till godkända behandlare, övrigt har kunnat omhändertas i rivningsentreprenaden.

Ladda hem dokument
Kontakt

Jonas Dahlöf, 08-508 466 06, jonas.dahllof@tk.stockholm.se

A54 Insamling av farligt avfall via röda boxar

Sammanfattning

Projektet har inneburit möjlighet för ca 370 hushåll att under ett års tid beställa hämtning av farligt avfall och småelektronik vid bostaden. Den provade metoden är ett komplement till befintliga bringsystem. Både boende i en- och flerfamiljshus har ingått i projektet. Röda plastboxar att förvara avfallet i samt informationsmaterial delades ut till hushållen.

Syftet med projektet har varit att minska mängden farligt avfall som hamnar i de vanliga soporna eller i avloppet, för att undvika risker vid hanteringen och för att förhindra att det sprids till miljön. Det farliga avfallet skulle i stället gå till lämplig behandling.
Projektets mål var att de hushåll som omfattas av projektet ska uppleva att de har fått tillräcklig information om farligt avfall och hanteringen av detta, samt att de har goda möjligheter att på ett enkelt sätt bli kvitt det och att andelen farligt avfall som hanteras på rätt sätt av hushållen ska vara högre än innan projektet.

En enkätundersökning har genomförts med de hushåll som ingått i projektet. 88 % av hushållen upplevde enligt undersökningen att informationen i samband med projektet var tillräcklig. Informationsmaterialet innehöll uppgifter om sådant som är viktigt när det gäller hantering av farligt avfall och småelektronik. Projektet har inneburit större möjlighet för berörda hushåll att på ett enkelt sätt bli kvitt avfallet än annars.

Endast 17 % av hushållen har dock valt att använda sig av den möjligheten. 43 personer har uppgett att de före projektet gjorde sig av med farligt avfall och/eller småelektronik genom att lägga det i soppåsen eller hälla ut det i avloppet. Detta kunde vara deras enda sätt att göra sig av med avfallet eller det kunde vara i kombination med ett eller flera andra, korrekta eller i varje fall mindre felaktiga, sätt. Av de personer som inte beställt tömning av boxen under projektet har endast 6 personer uppgett att de i stället valt att hantera avfallet som före projektet. Detta kan innebära att fler av hushållen hanterat avfallet på ett bättre sätt under projektet än innan.

Följande slutsatser kan bl.a. dras av enkätundersökningen: en del farligt avfall och småelektronik hanteras fel och i stället för att hamna i ett insamlingssystem i stället läggs bland hushållsavfallet eller hälls i avloppet. En del boende i mindre lägenheter har uppgett att de tycker att boxen tar för stor plats. Om systemet får en fortsättning framöver är det värt att överväga om boxar ska användas i lägenheter eller om ett system med hämtning av avfallet löst eventuellt kan vara mer lämpligt. Det låga antalet beställda hämtningar var oväntat.

Ladda hem dokument
Kontakt

A57 Lokaler för kvartersnära insamling

Sammanfattning

Projektets syfte har varit att etablera en lokal för kvartersnära insamling av sorterade fraktioner ur hushållsavfallet. De fraktioner som främst var aktuella var förpackningar och returpapper som ingår i producentansvaret, elektronikavfall samt farligt avfall. Projektet skulle även kunna kunna kompletteras med insamling av utsorterat matavfall. Syftet var att etablera en lokal inom ett begränsat geografiskt område, främst i innerstaden, där det på grund av byggnadstekniska forutsättningar saknas möjlighet att etablera lokal för fastighetsnära insamling.

Renhållningsförvaltningen har anlitat konsult för att undersöka förutsättningar för genomförandet av projektet. Resultatet visade att det föreligger svårigheter att erhålla lämpliga lokaler i flerbostadsfastigheter alt. annan fastighet i anslutning till bostadsområde för att etablera insamling av utsorterade fraktioner enligt projektbeskrivningen. Utredning har även genomförts för att klarlägga vilka krav som ska ställas på en lokal för bemannad mottagning av främst farligt avfall från hushållen.

Ladda hem dokument
Kontakt

Anita Tärnström,  anita.tarnstrom@rhf.stockholm.se

A59 Förbehandlat matavfall till biologisk behandling

Sammanfattning

Projektet initierades för att utveckla och öka insamlingen av matavfall från verksamheter i Stockholm. Syftet var att installerade anläggningar skulle fungera som demonstrationsobjekt och tillsammans med erfarenheter från projektet underlätta vid framtida installationer av matavfallskvarnar.

Resultatet för projektet blev att tolv kvarnar från fem olika leverantörer installerades i åtta skolkök, två restauranger, ett sjukhem och en centrumanläggning. Dessutom har en komposteringsanläggning i en skola bekostats av samma projektmedel. Kommunala skolor som deltagit har fått behålla anläggningen om de så önskat när projektet avslutades. Privata verksamheter har fått ta över kvarnanläggningen mot ett restvärde. Alla deltagande verksamheter har valt att behålla sina anläggningar.

Ladda hem dokument
Kontakt

Jonas Hed, Trafikkontoret - avd för avfall 

08 -508 465 20

jonas.hed@stockholm.se

A58 Biologiskt avfall

Sammanfattning

Projektet har genomfört en övergripande utredning avseende möjligheterna att öka Stockholms biogasproduktion genom att i Stockholm Vatten AB:s behandlingsanläggningar biologiskt behandla den ökade mängden insamlat matavfall från storkök, restauranger och utvalda hushåll. Huvudalternativet för behandlingen har varit produktion av biogas till fordonsbränsle vid Henriksdals reningsverk.

Utredningen visar bl.a. följande:
• Den stora tillgången på matavfall från restauranger och behovet av rena och förnybara fordonsbränslen betyder goda förutsättningar för ökad produktion av biogas för användning som fordonsbränsle, vilket ligger helt i linje med ett flertal lokala, regionala och nationella miljömål.
• Genom processförändringar och tekniska anpassningar av Stockholm Vattens reningsverks befintliga rötkammare kan behandlingskapaciteten för förbehandlat lättnedbrytbart biologiskt avfall och produktionen av biogas ökas.
• Lättnedbrytbart biologiskt avfall till behandling i Stockholm Vattens anläggning behöver förbehandlas till pumpbar konsistens. Vem som ska ansvara för en förbehandlingsanläggning behöver utredas närmare.
• Lagstiftning inom bl.a. kommunalrätt, offentlig upphandling, avfallshantering och VA-hantering berör Renhållningsförvaltningens och Stockholm Vattens möjligheter att samarbeta kring insamling och behandling av matavfall. Juridiska möjligheter och hinder för ett utvecklat samarbete liksom möjligheter till alternativa synsätt och tolkningar gällande VA-avgifter behöver klarläggas genom en fördjupad juridisk studie.
• Placeringen av anläggningar i ett storstadsområde kräver särskilda hänsynstaganden. Lokaliseringar som kan vara tänkbara är befintliga reningsverk vid Henriksdal och Bromma, Lövstaområdet samt i befintliga bergrum. Frågan om lokalisering av förbehandling av lättnedbrytbart biologiskt avfall och uppgradering av biogas behöver utredas närmare.

Utredningen framtagen inom detta projekt ligger till grund för en mer ingående förstudie
(Miljömiljardsprojekt nr B99).

Ladda hem dokument
Kontakt

Nils Lundkvist, 08-508 465 60, nils.lundkvist@rhf.stockholm.se

B15 Avveckling av miljöovänlig dieselolja

Sammanfattning

Brandförsvaret ansvarar för sex stycken stora skyddsrum i Stockholm. I två av dessa förvaras sedan 1960-talet ca 160 m3 dieselolja. Dieseloljans svavelhalt är högre än dagens tillåtna halter för förbränning.

Projektets syfte är att minska förekomsten av miljöovänliga produkter och risker för att detta spills ut eller förbränns. Resultatet blir att brandförsvaret inte belastas av lagren och den ålagda kontrollen.

Projektets mål är att ha avvecklat dieseloljan samt att ha rengjort förrådstankarna för att sedan besiktiga dessa. Tankarna skall därefter förbli tomma, därigenom slipper vi framtida kostnader för kontrollbesiktning.

Brandförsvaret handlade upp konsulthjälp av WSP Environmental som har stor erfarenhet inom sanering av miljöovänliga produkter. Med deras hjälp tog vi fram ett lämpligt förfrågningsunderlag och därefter bjöd vi in till anbudslämning. En miljöcertifierad entreprenör upphandlades, denna har utfört arbetet enligt uppställt mål.

Ladda hem dokument
Kontakt

Rickard Skoog, 08-454 88 06, 070-764 88 06, rickard.skoog@ssbf.brand.se

B37 Asbestförekomst i tunnelsystem och sanering

Sammanfattning

Syftet med projektet var att utföra en grundlig asbestsinventering av tunnelsystemet med en eventuell efterföljande sanering och återställning. Fanns misstanke om asbest skulle prov tas och lämnas in på laboratorieanalys. Visade sig proverna vara positiva skulle en saneringsteknik väljas för den unika platsens egenskaper och att störning på omgivning skulle hållas på en så låg nivå som möjligt. Om saneringsarbetet i ett senare skede blev genomfört skulle det leda till ett tunnelsystem som är helt fritt från asbest, alternativt att den asbest som av någon anledning måste vara kvar i systemet är så inkapslad att inget hälsofarligt asbestdamm kan uppkomma p.g.a. av mekanisk åverkan eller av annan orsak.

Dem uppnådda resultaten var mycket goda med tanke på mängden funnen asbest, vald saneringsteknik och dess efterföljande återställning. Efter utförd inventering fanns en klar bild över mängden funnen asbest och i vilka delar av tunnelsystemet det var beläget.

Med hjälp av dokumentation från inventeringen och den kontrakterade entreprenörens kunskaper om asbestsanering visade det sig att den bästa saneringstekniken för samtliga områden var med så kallad glow-bagg. Ett alternativ som diskuterades var att bygga luftslussar runt alla kontaminerade platser men det visade sig att det skulle medföra stor påverkan i den övriga omgivningen och höja störningsfrekvensen markant.

Saneringen utfördes på ett sådant sätt att minimal störning skapades för omgivningen och spridningen av asbestsfibrer blev näst intill obefintlig.

Återisolering gjordes med Isover Folie Industrimatta, ett vanligt isoleringsmaterial med en vanlig och beprövad teknik.

All funnen asbest omhändertogs på föreskrivet sätt och beponerades på Ragn-Sells i Högbytorp för farligt avfall. Mängden funnen asbest kontaminerat material uppgick till ca 1/2 ton (500 kilo).

Ladda hem dokument
Kontakt

Jonas Andersson, 08-508 278 69, jonas.andersson@tk.stockholm.se

B38 Utveckling av miljöstrategi för snöhantering i Stockholm

Sammanfattning

Trafikkontoret genomförde under 2006 ett omfattande utredningsarbete som syftade till att belysa tekniska, ekonomiska, juridiska och miljömässiga konsekvenser av olika alternativ och metoder för att uppnå en miljöanpassad vinterväghållning. I utredningen undersöktes möjligheten att ersätta nuvarande sjötippning med olika landtippningsalternativ för att klara borttransport av snö från innerstaden, samt att nyttja snön som en energiresurs för fjärrkyla. Resultatet av utredningen redovisades vid Trafiknämndens sammanträde 2006-11-14 i tjänsteutlåtandet "Underlag för miljöbedömning mm för snöhantering och snöbortforsling i Stockholm". Kontoret konstaterade att de redovisade alternativen i varierande grad stod i konflikt med olika mål för miljön, ekonomiska mål eller gällande lagstiftning. Nämnden beslutade, på förslag från kontoret, att remittera utredningen till ett antal nämnder och organisationer.

De svar som inkommit redovisar ett brett spektrum av synpunkter. De instanser som har att aktivt hantera snöbortforsling, anser att det inte finns något alternativ till nuvarande sjötippning för att klara framkomlighet, tillgänglighet och en rimlig ekonomi. Även från miljösynpunkt anser flera remissinstanser att det inte är förenligt med stadens miljömål att transportera snö från innerstaden till ytter- staden på grund av ökade utsläpp av luftföroreningar och ökat buller samt att Stockholm Vatten konstaterar att tippningen inte förväntas ge några mätbara förhöjningar av halterna vare sig i vattnet eller i sedimenten. Alternativet att transportera snön till deponier belägna i ytterstaden anses dock av vissa instanser vara att föredra, särskilt om det kombineras med utvinning av fj ärrkyla. Några stadsdelsnämnder, Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadskontoret har redovisat starka invändningar beträffande möjligheten att utnyttja föreslagna platser i ytterstaden till deponier. Man har också avvisat förslaget till snölagring i bergrum i kv. Antwerpen, Vårtan, på grund av aktuella planer på bostads- utveckling i området.

Kontoret bedömer att staden måste ha beredskap för att kunna köra bort som mest ca 600 000 m3 snö från innerstaden för att klara en rimlig framkomlighet och säkerhet vid besvärliga snöförhållanden. Snö betraktas som avfall i miljölagstiftningen, vilket innebär att uppläggning av snön kräver tillstånd enligt miljöbalken och dumpning i vatten är förbjudet. Kontoret har haft dispens för sina tipplatser i vatten under senare år.

Det har i utredningsarbetet inte varit möjligt att peka ut lämpliga och invändningsfria områden där lagring av snö på land kan ske. Detta innebär att det för närvarande inte finns något alternativ till dagens sjötippning för att klara innerstadens behov. Kontoret anser att den från allmän synpunkt bästa metoden att klara bortforslingen av snö i innerstaden, när behovet uppstår, är nuvarande metod med sjötippning. Det finns dock anledning att genomföra ett antal åtgärder som medför miljöförbättringar i flera avseenden samt lägre kostnader, framför allt bör sjötipparna endast användas av stadens entreprenörer i innerstaden.

Kontoret föreslår därför att sjötipparna i innerstaden behålls, men kompletteras med några mindre landtippar för att ersätta nuvarande transporter från ytterstaden till nuvarande tippar i innerstaden. Dessa landtippar skall om möjligt nyttjas för energiutvinning. Kontoret föreslår vidare att staden bör verka för en översyn av den lagstiftning som i nuläget skapar osäkerhet, motverkar god miljö och medför onödig byråkrati genom att snö betraktas som avfall.

Ladda hem dokument
Kontakt

Rolf Gustafsson

B97 Förbehandling med skruvpress av matavfall

Sammanfattning

Projektet avsåg att dels utöka mängden matavfall som går till biologisk behandling, dels undersöka om förbehandling med skruvpress av paketerat matavfall från livsmedelsbutiker är en metod som bör utvecklas och permanentas.

För att driva projektet ställdes villkoret att hitta en förvaltare av ett köpcentrum och som med egen personal ställde sig positiv till försöket. Förvaltningen har därför undersökt och inventerat tillsammans med Centrumkompaniet och Fastighets- och Saluhallskontoret lämpliga platser för placering av en skruvpress.

Förvaltningen konstaterar att förutsättningar för sådan placering saknas inom Miljömiljardens tidsramar. Projektet har slutredovisats i Renhållningsnämnden vid dess sammanträde 2006-12-13 då förvaltningen föreslog att om en förbehandlingsanläggning byggs inom projekt B99 ”Förbehandling av icke pumpbart matavfall till behandlingsanläggning” bör en skruvpress ingå i det projektet.

Ladda hem dokument
Kontakt

Jonas Hed

B99 Förbehandling av icke pumpbart matavfall

Sammanfattning

Stockholm stad satte under 2000-talets början som mål att till år 2010 separat samla in och biologisk behandla 35% av allt matavfall i staden.

Dåvarande Renhållningsnämnd och Stockholm Vatten AB fick i uppdrag av kommunfullmäktige att under ledning av Stadsledningskontoret kartlägga om detta mål kan uppnås.

Kommunfullmäktige beslöt den 2 juni 2003 att i bokslutet för 2002 avsätta 1,0 mdkr för miljöinriktade insatser, som t.ex. sanering av miljöföroreningar och för att undvika miljö- och hälsoskyddsproblem i framtiden.

För projektet ansökte dåvarande Renhållningsnämnd och Stockholm Vatten om att få bidrag för åtgärder som är redovisade i ansökan med dnr: 461-2711/2005. Bidrag beviljades till åtgärder som är redovisade i projektbeskrivning, avtalsbilaga 1, med högst 2 500 000 kr att utnyttjas för Renhållningsnämnden sedermera Trafik- och Renhållningsnämnden genom Renhållningsförvaltningen sedermera Trafikkontoret avdelningen Avfall.

Under 2005-2006 har Renhållningsförvaltningen och Stockholm Vatten därför genomfört ett samarbetsprojekt för att kartlägga tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar för hela behandlingskedjan och föreslå en gemensam systemlösning för behandling av insamlad matavfallsmängd genom nyttjande av Stockholm Vattens rötningsanläggningar. Studien innehöll också en genomgång av tänkbara och möjliga platser för att lokalisera den förbehandlingsanläggning som är nödvändig för att separat insamlat matavfall skall kunna rötas i befintliga rötkammare inom Stockholm Vatten AB.

Ladda hem dokument
Kontakt

B103 Sanering av bjälklag vid Adolf Fredrik skola

Sammanfattning

Under 2004 startade en omfattande utredning av inomhusmiljön i Adolf Fredriks musikskola. Anledningen till detta var att ett flertal verksamma i skolan, under lång tid, upplevt ohälsa relaterat till byggnaden. Detta trots att utredningar tidigare har utförts och åtgärder hade vidtagits. Utredningen av inomhusmiljön omfattade byggnaden och dess installationer. I ett brett samråd med bla skyddsombud, skolans personal, föräldraförening och sakkunniga genomfördes undersökningen av hela fastigheten. Utredningen visade på ett antal, ej tidigare upptäckta, brister som bedömdes försämra inomhusmiljön. Den kanske mest omfattande var golvbjälklagen som hade miljöskulder i form av tidigare fuktskador, emissioner från asfaltskikt och bjälklagsfyllningar med en konstaterad kemiskt avvikande lukt. Erfarna bedömare av inomhusmiljön ansåg att bjälklagen skulle saneras.

Alla upptäckta brister som kunde vara en anledning till risk för ohälsa i byggnaden har under saneringen dokumenterats och haft ett särskild kontroll för att undanröjas. Två personer i projektet har haft ansvaret för att på plats, med egen bedömning, ansvara för att bristerna undanröjts.
För återuppbyggnad har projektet haft en noggrann miljö- och fuktkontroll.

Hela arbetet med undanröjande av riskfaktorer är dokumenterade och klara. Det som återsår är slutkontroll av återuppbyggnad och på sikt utvärdering av människors upplevelse av inomhusklimatet. Det kommer att pågå under ett antal år i brett samarbete med skyddsombud, Arbetsmiljöverket, fastighetsägare och verksamheten i byggnaderna.

Ladda hem dokument
Kontakt

Stig-Erik Öström, 08-508 470 20, stig-erik.ostrom@sisab.se

B117 Henriksdal - mottagning och rötning av pumpbart material

Sammanfattning

Projektets övergripande syfte är att öka tillgången på biogas i Stockholm genom rötning av matavfall. 

Miljömiljarden har beviljat Stockholm Vatten (SV) 2,5 MSEK för projektet. Målet med projektet/utredningen var att kartlägga tekniska och ekonomiska förutsättningar för rötning av matavfall vid Bromma och Henriksdal samt kostnadsberäkna olika alternativ. Projektet har bedrivits i samarbete med Trafikkontoret, avdelning Avfall (TK,a) som ansvarade för kartläggning av insamling och förbehandling av matavfall. 

Resultatet har redovisats i rapporten "Insamling och biologisk behandling av matavfall i Stockholm" dat. februari 2006. KF godkände rapporten i juni 2006 och beslutade att arbete ska fortsätta enligt rapportens rekommendationer. Juridiska frågor kring ansvar och huvudmannaskap skulle först kartläggas i staden. Processen avstannade dock helt sen andra halvåret 2006.

SV har även undersökt förutsättningar för installation av köksavfallskvarnar i hushållen i Stockholm (rapport " Köksavfallskvarnar i Stockholm " dat. maj 2008). SV:s styrelse beslutade 2008 att avfallskvarnar kan installeras i hushållen i Stockholm utan tillstånd och avgift. Vidare har gaspotentialen för olika externa rötningssubstrat undersökts inom projektet (rapport "Satsvis rötning av olika substrat för biogasproduktion" september 2009).

Det är tekniskt möjligt att införa storskaligt system för insamlig, förbehandling och rötning av matavfall för att öka biogasproduktionen i Stockholm. "Torrt" matavfall samlas in separat i påse eller kärl, transporteras till en central förbehandling för malning och spädning, körs sen med tankbil till rötning där biogas produceras. Detta system ger bästa gasutbyte. I Stockholm finns ca 100 000 ton matavfall. Rötas 35% dvs. 35 000 ton matavfall kan ca 4 miljoner Nm3 fordonsbränsle produceras.
Köksavfallskvarnar kan utgöra ett komplement till systemet ovan. Det är ett bekvämt sätt för hushållen att hantera matavfall, men köksavfallskvarnar ger dock lägre gasutbyte än system med central förbehandling. Kostnad för en kvarn är ca 5-6 000 SEK, anslutningsgraden förväntas blir låg (0,5-1% av hushållen ansluts per år). Vid 10% anslutning (dv.s om 10-20 år) ökar gasproduktion  med ca 3%.

Rötning av olika substrat visar att dessa kan användas för att utöka gasproduktion vid SV:s anläggningar, men kostnaderna blir höga. 

Ladda hem dokument
Kontakt

Marta Tendaj, marta.tendaj@stockholmvatten.se, Bengt-Göran Hellström, beställare Gösta Lindh, goli@stockholmvatten.se,  Del 1: 
Del 2: leif.norman@stockholmvatten.se

B156 Omhändertagande av snö genom utnyttjande av bergrum

Sammanfattning

Stockholms Hamn AB har under flera år aktivt arbetat med att försöka få till en helhetslösning för den snö som i dagsläget tippas i recipienten. Främst utgör snön en miljöpåverkan då den innehåller föroreningar men den utgör även en visuell störning. Projektets syfte är att försöka se snön som en möjlig resurs istället för ett problem. Hamnen initierade detta projekt under hösten 2004 och sökte därmed också samarbete med andra parter i staden såsom tidigare Gatu- och fastighetskontoret, Stockholm Vatten samt Fortum samägt med Stockholms stad. Stockholms Hamn AB ansökte om anslag från Miljömiljarden i början av 2005 och beviljades medel i juni samma år. Projektets syfte och förväntat resultat var att

 

  • Studera alternativt omhändertagande av snö för att dels minska föroreningar till recipienten
  • Se om snön skulle kunna nyttjas som resurs
  • Finna lösningar som inte leder till ökade transporter
  • Finna sätt och vilken omfattning snöröjning utförs i syfte att bibehålla en effektiv och driftsäker hamnverksamhet.

 
En alternativ plats för att lagra snön för hamnverksamheten som bedrivs vid Värtan-Frihamnen-Loudden fanns vid ett par avställda bergrum. Principen utgår från att man tippar snön av de avställda bergrummen och låter denna snö försvaras så att dess kyla tas tillvara. Kylan kommer sedan under sensommaren och hösten att kunna fungera som ett komplement till den fjärrkyla som i dagsläget produceras av Fortum. En överslagsberäkning ger att ur energisynpunkt finns det möjlighet att i dessa tre bergrum kunna ge kyla till fem normalstora kontorshus. Om projektet genomförs medför detta

  • minskad miljöbelastning
  • ett effektivt resursutnyttjande 
  • samt ett nytänkande jämfört med dagens situation
Ladda hem dokument

B167 Borttagning impregnerade stolpar Farstanäset

Sammanfattning

Projektet syftade till att ta bort gammal teknisk utrustning på Farstanäset som inte längre var i bruk. Utrustningen bestod av hundratalet impregnerade stolpar, ofta med belystningsattiraljer och annan elektrisk apparatur. De ifrågavarande anläggningarna har inte varit i drift på något decennium och har under denna tid fått stå och förfalla. Den förvaltning som en gång satte upp och drev anläggningarna har försvunnit för länge sedan och ingen av stadens förvaltningar i dagsläget har känt sig ansvarig för att ta bort utrustningen.Målen med projektet var att dels se till att den gamla utrustningen omhändertogs på bästa miljöriktiga sätt. Denna utrustning är klassificerad som farligt avfall. Dels var det fråga om en uppsnyggning av området, ett populärt strövområde i en naturskön miljö.

Projektet fungerade väl och blev billigare än beräknat, entreprenören som utförde arbetet visade sig kunna få fram en teknik som väl lämpade sig för ändamålet. En slutsats är att staden skulle behöva ta ett större helhetsansvar för teknisk utrustning som inte längre är i bruk.

Ladda hem dokument
Kontakt

Mats Lindqvist, 08-508 30 126, mats.lindqvist@kyf.stockholm.se

Senast uppdaterad 5 apr 2011


Min lista


Mitt Stockholm


Miljöfakta om Stockholm kl. 04:33

Snöbyar

Temperatur
-3°
Vind
SV 4m/s
Lufttryck
1021 hPa
Luftfuktighet
94%
Luftföroreningshalter
Måttliga