Syftet med projekteringen - och anläggningen - av salamanderdammen i Judarskogen i Bromma var att återskapa en livsmiljö för vattensalamandrar och andra groddjur. Det skulle medföra en återetablering av större vattensalamandrar samt en ökad förekomst och artfrekvens av groddjur och därmed utveckla områdets biologiska mångfald. Dammen och miljön runt omkring skulle också kunna bli en attraktiv picknickyta och rekreationsinslag, inte minst i naturundervisning.

Bakgrunden är att förekomsten av större vattensalamandrar i Stockholm har minskat kraftigt under de senaste 50 åren, framför allt pga biotopförlust. Sjön Judarn i Judarskogens naturreservat hör till en av de få lokaler i Stockholm där större vattensalamander har förekommit på senare tid och är därför avsatt som ett av EU:s Natura 2000-områden. Inventeringar under de senaste åren har dock visat att endast padda och möjligen vanlig groda leker i området. Varken större eller mindre vattensalamander har påträffats. Det saknas mao lämpliga lekmiljöer för groddjuren inom reservatet. Tillsammans med förmodad konkurrens och predation från både fisk och introducerade signalkräftor i sjön fanns det risk för att de skyddsvärda groddjuren inom en snar framtid dog ut i området.

Målet med projektet var att få en stabil population av större vattensalamander samt en ökad förekomst och artfrekvens av groddjur. Redan ett par veckor efter att dammen anlagts i mars 2007 hade 8 individer mindre vattensalamander hittat till dammen. I augusti 2007 observerades 12 individer. Även vanlig groda och padda har observerats. Vad gäller större vattensalamander avvaktar vi ytterligare en reproduktionssäsong innan vi får överväga inplantering.

Projektet uppfyller Mål 4 i Stockholms miljöprogram som handlar om ekologisk planering och skötsel, i synnerhet delmål 4.1 (Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoper ska ge en ökad biologisk mångfald), genom att biotopen förbättrats samt tillförts en salamanderdamm om 200 kvm.

I själva projekterandet av dammen ingick val av lämplig plats för anläggandet av en salamanderdamm, framtagande av ritningar över dammen och den kringliggande miljön, mätning av grundvattennivån för att säkerställa att dammen skulle vara vattenförsörjd under hela salamandersäsongen.

Projektet har visat att salamander- och groddammar kan anläggas och att de får en gynnsam effekt på den biologiska mångfalden och bör definitivt upprepas då behoven av fler lekvatten för groddjur kvarstår.

B 18 Slutrapport Damm i Judarnskogen.pdf (2 887 kB)

Lars Steen, 08-508 06 435, lars.steen@bromma.stockholm.se

Syftet med projektet är att öka den biologiska mångfalden, främst knutet till kulturlandskapet samt att öka tillgängligheten för besökare i Kräppladalen (även kallat Rågsveds friområde). I november 2007 gjordes en slutredovisning av projektet vilket framgår av bilaga 1. Under första halvåret 2008 återupptogs projektet igen. 2009 genomfördes entreprenaden. Natur- och kulturstigen har rustas upp i samråd med boende, Kräpplaspårsgruppen. Bla har stigsystemet förbättrats, nya natur-och kulturstigsskyltar har tagits fram, ny grillplats har iordningsställts. Betesarealen för får och nötkreatur har utökats från 3 hektar till 11,59 hektar. Den här upprustningen av Kräppladalens kulturlanskap kommer att på sikt minska kostnaderna för att återställa områdets biologiska värden. Därutöver är denna form av hävd en god förebild för att påbörja betesdrift på andra platser i staden. Projektet har genomförts i samverkan med Årsta - Enskede stadsdelsförvaltning.

B39 Slutrapport Kräppladalen 2009.pdf (681 kB)
B39 Bilaga 1 Slutrapport Kräppladalen.pdf (660 kB)

Ingrid Olsen Sjöström, 08-508 26 750, 076-122 6750, ingrid.olsensjostrom@expl.stockholm

Syftet med projektet är att stärka spridningssambanden och den biologiska mångfalden i Tyrestakilens innersta delar, Årstaskogen.

Målen med projektet har varit:

1. Att ha kartlagt spridningssambanden och analyserat framtida förutsättningar.
2. Att ha tagit fram ett handlingsprogram för att stärka spridningssambanden.
3. Att ha tagit fram en prioritering av åtgärder som behöver utföras för att stärka spridningssambanden.
4. Att ha konkretiserat några av de prioriterade åtgärderna i form av skisser eller projektering.

Samtidigt har en generell metod för kartläggning av spridningsfunktioner inom Stockholms stad tagits fram. Den omfattar elva väsentliga artgrupper. Metodiken identifierar spridningssamband, samt omfattar bristanalyser, prioriteringar och åtgärder.

Arbetsprocessen i projektet har sett ut som följer:

• Kunskapssammanställning om hur arter, i synnerhet arter knutna till värdefulla biotoper i Årstaskogen, kan utvecklas i Årstaskogen och få hjälp att sprida sig genom Tyrestakilen. 
• Urval och analys av spridningssamband utifrån särskilt intressanta artgrupper inom staden.
• Åtgärdsförslag för Årstaskogen som underlättar biotopförstärkning och spridning, utifrån denna kunskap.

Rapporten "Metodik för kartläggning av spridningsfunktioner inom Stockholms stad" har sammanställts (bilaga 2). Där redovisas resultaten från projektet (mål 1-3). Mål 4 har ej kunnat genomföras p.g.a. minskade resurser.

B40 Slutrapport Miljömiljarden Spridningssamband Tyrestakilen - Årstaskogen .pdf (105 kB)
B40 Rapport Spridningssamband Tyrestakilen - Årstaskogen.pdf (26 989 kB)

Rebecka Grönjord

Syftet med projektet är att på lång sikt säkerställa Stockholms värdefulla ekbestånd. Till eken finns en mycket rik fauna knuten. Även ur ett kulturhistoriskt perspektiv och för människors upplevelser av stadens park- och naturlandskap är eken ett unikt träd.

Idag finns påtagliga hot mot ekbeståndet, främst genom igenväxning p.g.a bristande skötsel, men även luftföroreningar, slitage, exploatering mm. Projektet syftar till att genom kartläggning av ekbeståndet kunna planera skötselåtgärder och göra prioriteringar vid exploatering.

Målen med projektet är:
1. Att ha tagit fram en kartläggning och analys av ekmiljöerna idag och i framtiden.
2. Att ha tagit fram en åtgärdsplan/handlingsplan för att stärka ekmiljörna i Stockholm.
3. Att ha tagit fram prioriterade åtgärder för respektive förvaltning.
4. Att ha åtgärdat några av de prioriterade åtgärderna.

Projektet startade med att göra en förstudie och ett metodupplägg. Kartläggningen (inventeringen) av stadens ekar utfördes sedan med hjälp av bl.a. biotopkartan och fältbesök. Alla ekar på allmän plats med en stamdiameter över 100 cm beskrevs, samt större områden med yngre ekar enligt ett speciellt urvalssystem. Kartläggningen inbegrep även delvis solitära ekar på kvartersmark.

Det inventerade materialet samlades i en databas (GIS), samt redogjordes även för i rapporten "Stockholms unika ekmiljöer" med kartbilagor (bilaga 2).

Kartläggning och analys medför inga direkta miljöeffekter, men höjer kunskapsläget, vilket kan få positiva miljöeffekter på lång sikt. Vid projektets start planerades även åtgärder såsom naturmarksröjning och nyplantering, vilket föll bort då projektperioden och budgeten minskades genom ett politiskt beslut. Projektets slutfas fokuserade därför på informationsspridning av framtaget underlag.

Projektet har genomförts november 2005 - november 2007.

Projektet har fått mycket positiva reaktioner både från stadens förvaltningar, andra aktörer och allmänheten. Det framtagna underlagsmaterialet är mycket värdefullt i många andra sammanhang utöver skötsel och utveckling av stadens ekmiljöer.

B41 Slutrapport Stockholms unika ekmiljöer.pdf (88 kB)
B41 Stockholms unika ekmiljöer rapport (stor).pdf (52 919 kB)
B41 Karta6 Naturvärdesklassning Ekmiljöer.pdf (7 434 kB)
B41 Karta7 Restaurering skötsel ekmiljöer.pdf (7 164 kB)

Rebecka Grönjord

Under 2006 utfördes ombyggnaden av Birger Jarlgatan har resulterat i att vi har skapat och förstärkt en ”grönkil” genom staden mellan Haga/Brunnsviken-Nybroviken. Vi har sammanlänkat parker och gaturum och gett förutsättningarna för en grön korridor genom staden och därigenom öka den biologiska mångfalden.

Resultatet är en förbättrringen av situationen för Birger Jarlsgatans 200 gatuträd och en kompletterring där träd fattats mellan Kungsgatan Odengatan. Under 2007 har 216 st träd fått nya växtbäddar längs Vasagatan Ringvägen Jakobstorg Scheelegatan Klarabergsgatan Ringvägen Stig Trenter Götgatan Grindsgatan Tenstagången Cervinsväg Högdalen Isafjordsgatan Cervinsväg Hammarbyhöjden Karlbersvägen och Kungsholmsgatan.

Genom att vi har anlagt nya växtbäddar och luft- och infiltrationsbrunnar eller på annat sätt tillfört dagvatten till alla träden kan vi nå målet att öka bladvolymen/yta upp till 10 gånger mot dagens förhållanden. Vi leder nu trottoarernas dagvatten till träden, och genom detta minskar belastningen på avloppssystemet och recipienterna av dagvatten och har en positiv effekt på grundvattnet.

B43 Slutrapport Markförbättrande åtgärder för stadens gatuträd.pdf (505 kB)

Björn Embrén,  bjorn.embren@tk.stockholm.se

• Ge respektive havsöringsstammar i Åvaån, Vitsån, Hammerstaån, Fitunaån, Kagghamraån inklusive biflöden bättre förutsättningar vid lek och uppväxt. Genom el-provfisken kommer förändringar i den naturliga reproduktionen att mätas. Via lekfiskräkning och lekgropsräkning kommer antalet lekfiskar att beräknas.
  
• Präglat havsöring till en ny bäck – Vaskabäcken - och göra bäcken lämplig för havsöringens naturliga reproduktion.
  
• Förbättrat biotopen på ca 8000 m2 och tillföra ca 2000 m2 ny strömmande biotop i aktuella bäckar och åar.
  
• 10 % större arealer av den mycket ovanliga strömmande biotopen som utgör en förutsättning för bl.a havsöringens naturliga reproduktion.
  
• Ca 15 % större utvandring av havsöringssmolt till skärgården, ökningen ger ett mindre sårbart havsöringsbestånd och förbättrar fisket i skärgården.
  
• Skapat ett bättre skydd för Åvaåns natur mot jordbruk, vilket även ger en grön korridor utmed ån för möjlighet till större biologisk mångfald.
  
• Förbättrat möjligheterna till att följa Åvaåns havsöringsbestånd vetenskapligt bl.a genom ny automatisk fiskräknare. Åvaån utgör en modell för en havsöringså. Uppföljning sker genom elprovfisken som visar reproduktionsförändringen i respektive vattendrag. 

B71 Slutrapport Biotopvård i Åvaån.pdf (101 kB)

Sverker Lovén, 08-5082 76 80, sverker.loven@stockholm.se

Dammet vid Ulriksdals slottspark hindrar fisk och andra vattenlevande djur att kunna vandra upp och ner mellan saltsjön och Igelbäcken.

Att via ett s.k. omlöp eller fiskväg som även kan kallas faunapassage planeras att göra det möjligt för djur, främst ovanliga fiskar som grönling och nissöga, att fritt passera upp och ner förbi det dryga en meter höga dammet. Omlöpet var tänkt att likna en naturlig svagt strömmande bäck med grus- och stenbottnar och rinna öster om den lilla ön där statyer av fiskande morianer finns. 700 tier fanns avsatta för projelctet som även finansieras genom statliga naturvårdsmedel s.k. LONA.

I skrivande stund har omlöpet ännu inte kunnat anläggas. Det beror främst på orsaker och åsikter kopplade till kulturhistoriska värden i och runt slottsparken vid Ulriksdal.

Projektet har efter synpunkter från fastighetsverket m.fl omarbetat grundförslaget med ett längre omlöp, ca 80 meter, till en kortare fiskväg utmed bron vid Ulriksdal, ca 25 meter. Detta innebär att faunapassagen inte får en lika naturlig prägel som ett omlöp hade gett men att funktionen för vandringsbenägna fiskar ändå ska kunna vinnas.

Under 2010 löper projektet vidare med LONA-medel. 2010 kommer Riksantikvarieämbetet att ta ställning till det underlag som tagits fram via Miljömiljarden. Under 2011 kan fiskvägen uppföras med medel från LÖNA, statliga fiskevårdsmedel och TDA-fikekortsintäkter. Ett krav från fastighetsverket är att byggationen görs i samband med en planerad restaurering av bron vid Ulriksdal.

B76 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Sverker Lovén, 08-5082 76 80, sverker.loven@stockholm.se

Bällstaån är ett starkt påverkat vattendrag där flera fiskarter kom för att leka högt upp i ån fram till 1950-talen. Idag betraktas ån främst som en öppen dagvattenledning för att leda bort bl.a. trafikdagvatten. Projelctet ämnade försöka få tillbaka lite av den tidigare fiskfaunan och då främst satsa på den rödlistade fisken asp. Asprom planterades ut på lämpliga lokaler vid två tillfällen med okänt resultat. Vandringshinder för fisk inventerades mellan Bromsten och mynningen, inga avgörande vandringshinder noterades. Platser för biotopvård utsågs och testades mot översvämningsrisken i en modell. Biotopvård kunde ej utföras då översvämningsrisken ansågs för stor.

B77 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Sverker Lovén, 08-5082 76 80, sverker.loven@stockholm.se

Många av stadens kärr och våtmarker har dikats ut, miljöskulden är stor för dessa biotoper. Genom att gräva groddammar i anslutning till naturmark vid stadens sjöar skapas sådana miljöer vilket torde gynna groddjurens fortlevnad. Totalt anlades 13 st groddammar varav två större (ca 200 kvm) s.k. salamanderdammar och 11 st mindre (30-45 kvm). Dammarna grävdes i februari 2007, ca 1,5 meter djupa - tillräckligt för att undvika uttorkning under sensommaren.

Våren 2007 noterades naturlig grodlek i Långsjödammen och slamanderlek i Fagersjödammen, Judarn - salamanderdammen, troligen även i Judarn - lilla dammen, Råckstadammen, Kyrksjölötsdammen och Laduviksdammen. Grodrom/yngel sattes ut efter grodleksperioden i Kasby-, Sköndals-, Forså-, Fagersjö-, Råcksta-, Kanaan-, och Lillsjöpark-dammarna. Groddjur utvecklades efter samtliga utsättningar men i Kasby-, och Fagersjö-dammarna försvann de efter en tid - uppätna av bl.a snok.

Dammarna har karterats och undersökts under våren 2007 i ett examensarbete för att erhålla en grund för en utvärdering. Vattennivån i dammarna följer grundvattennivån, den har sjunkit under sommaren 2007 men det har inte fötts farhågor om att de skall riskera att torka ut. Dammarna har intresserat och engagerat allmänheten, en MC-klubb, en lokal naturskyddförening, en golfklubb och en skola.

Stockholms nya groddammar:

1. Laduviksdammen, 35 kvm.
2. Kasbydammen, 30 kvm.
3. Sköndalsdammen, 30 kvm.
4. Forså-dammen, 40 kvm.
5. Fagersjödammen, 40 kvm.
6. Långsjöäng-dammen, 45 kvm.
7. Judarn - lilla dammen, 35 kvm.
8. Judarn - salamanderdammen, 200 kvm.
9. Råckstadammen, 45 kvm.
10. Kanaan-dammen, 45 kvm.
11. Kyrksjölötsdammen, 35 kvm.
12. Lillsjöparkdammen, 45 kvm.
13. Nackareservats-dammen, 190 kvm. 

B78 Slutrapport Anläggande av 11 groddammar vid stadens sjöar.pdf (83 kB)

Sverker Lovén, 08-5082 76 80, sverker.loven@stockholm.se

Stockholms reservvatten reservoars sjösystem drabbades 2002 av kräftpest, orsaken till utbrotten var att någon satt ut signalkräfter. Stockholm Vatten AB och Fiskeriverket lade ner stora ansträngningar för att se om det var möjligt att rädda flodkräftbeståndet. Flodkräftan är en starkt hotad art och är den naturligt förekommande arten i Sverige. Kräftor har även en viktig roll i sjöars ekosystem vilket fick Stockholm Vatten att undersöka hur snabbt man kunde återfå en kräftpopulation i sjösystemet för att inte äventyra den ekologiska balansen.

2004 lades 100 st sumpar med 10 st flodkräftor i varje sump ut i Bornsjön, dessa kontrollerades 2 gånger i veckan under perioden augusti till november. Under resten av året lämnades 1 st sump kvar på den plats signalkräftorna hittades med två kontroller i veckan. Samma förfarande med 100 st sumpar gjordes 2005 och 2006. Under den tiden har kräftor planerats ut så sumparna fungerade som extra säkerhet till fler utsättningar. Under projekttiden har 135 700 st flodkräftor utplanterats. Samtidigt som sumpningar har Stockholm Vatten och Fiskeriverket provfiskat och dykt för att säkerställa läget i sjön. Stockholm Vatten kontrollerade även hela sjösystemet och vidtog de behövande åtgärderna för att säkerställa utplanteringar av flodkräfta.

B118 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Öarjan Isgren, 08-52213948, orjan.isgren@Stockholmvatten.se