Syftet med armaturbytet var att sänka stadens energikostnader samt genom detta även få en högre ljuskvalitet i den offentliga belysningen. I första hand avsåg man att få bort alla armaturer som var bestyckade med ljuskälla 400W kvicksilver samt till en stor del bygga bort armaturer bestyckade med ljuskälla 250W kvicksilver. Dessa skulle ersättas med nya effektivare armaturer med en mer ljuseffektiv ljuskälla som keramisk metallhalogen 150W ner till 70W.

I slutet av 2004 började arbetet med att ta fram underlag såsom lamplistor och adresser för att på så sätt se ut lämpliga platser att genomföra armaturbyten. Dels skulle det vara armaturer som var bestyckade med "rätt" ljuskälla men också så att det blev sammanhängande gator som omfattades av bytet.

Genom goda kontakter direkt med armaturtillverkare fick vi snabbare besked kring leveranser, vad deras fabriker kunde ta fram på så kort tid. Arbetet planerades tillsammans med våra årsupphandlade entreprenörer Bogfelts AB och Järfälla Belysningsvård AB som sedan genomförde bytet under andra till fjärde kvartalet 2005.
Projektet syftade till att byta ut stadens samtliga 2000 armaturer för 400W kvicksilverlampa och när 2005 var slut hade 715 st bytts ut. Resterande avsågs att bytas ut i andra projekt i en nära framtid. Målet var också att byta ut ca 3000 armaturer för 250W kvicksilverlampa under andra och tredje kvartalet 2005 och resultatet blev 5285 st. Alltså blev det ett större utbyte av 250W kvicksilver. Energiförbrukningen har minskat med 3 878 296 kWh/år. Det motsvarar ca 5% av belysningsanläggningens totala energiförbrukning. Fortfarande finns en potentiell energibesparing på 35% kvar i belysningsanläggningen.

Till följd av detta bedömdes mängden utsläppta växthusgaser och kvicksilver minska med samma omfattning (5% minskning). Vi lade även till utbyte av effektbelysning av Sergels torg fontänen där diodteknik och datorstyrning användes för första gången i stor skala i Stockholm.

A6 Slutrapport Energibesparande armaturbyte.pdf (30 kB)

Henrik Gidlund, 08 508 261 68, henrik.gidlund@tk.stockholm.se

Fastighetskontoret förvaltar flertalet gårdar i andra kommuner runtom Stockholm. Flera av dessa gårdar brukas och sköts av arrendatorer. Några gårdar har ett omfattande byggnadsbestånd med bostadshus och ekonomibyggnader. Då många av byggnaderna har äldre värmesystem som drivs av el och olja blir energikostnaderna höga. Fastighetskontoret beslöt att inleda ett projekt på två av gårdarna, Husa och Fituna, för att hitta alternativa lösningar. Efter diskussioner med arrendatorer, konsulter och branschfolk kom vi fram till att stora biobränslepannor var den bästa lösningen. Både Husa och Fituna fick lika system men av olika fabrikat och storlek. Kulvertar grävdes till samtliga bostadshus och till de ekonomibyggnader som har behov av värme. Bostadshusen har konverterats från el och olja till fjärrvärme från biobränslepannorna.

Projektet har varit mycket lyckat på både Husa och Fituna. Den totala energibesparingen uppgår till 300.000 kWh el per år och ca 80 m3 olja per år. Fastighetskontoret har samlat mycket kunskap i projektet som kommer användas vidare på de andra gårdarna och inom staden.

A18 Slutrapport Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar.pdf (112 kB)

Henrik Schmiterlöv, 076 122 70 44, henrik.schmiterlow@fsk.stockholm.se

Beskrivning och syfte
Att sänka uppvärmningskostanderna samt att få en miljövänligare uppvärmning.

Bakgrund och utgångsläge
På grund av höga uppvärmningskostnader, så skulle vi ersätta vattenburen eluppvärmning med bergvärme. Utgångsläget var att vi skulle välja ut 5st fristående gruppbostäder med vattenburen el, för att hålla ner installationskostnaderna. Under projekteringen visade det sig att i en av gruppbostäderna fanns det ej tillräckligt med utrymme, vilket gjorde att den fastigheten fick utgå.

A22 Installation av värmepump för att uttnyttja bergvärme istället för dagens olja- elvärme.pdf (2 278 kB)

Roger Pettersson, 08 508 360 19, roger.pettersson@micasa.se

Staden har en målsättning att öka användningen av biogas som är ett rent och förnybart fordonsbränsle. En förutsättning för att öka användningen av biogas som fordonsbränsle är ett rimligt pris och en god tillgänglighet. Allt för få tankstationer har tidigare varit en anledning till att biogasdrivna miljöbilar inte kört på biogas i någon större utsträckning. Ombyggnaderna som nu skett vid Bromma reningsverk med ett utökat gaslager samt tankningsplatser för AGA-flak och tunga fordon har givit ett mycket lyckat resultat och inneburit en ökning av både produktion samt möjligheter att leverera biogas till fler tankstationer.

Projektet kan ses som en betydelsefull förutsättning för en utökad expansionen av biogas inom hela regionen och är en viktig "milstolpe" för biogas som ett alternativt drivmedel till bensin och diesel inom staden.

I projekt har även ingått att prova ny teknik i en ny biogasdriven lastbil för användning inom Stockholm Vattens egen verksamhet. Även utvecklingen av detta fordon har gått mycket bra och har helt enligt projektplanen specialutrustas för rensning av diken, åar, galler samt byten av betäckningar i gatumark och för arbeten i direkt anslutning till ledningsschakt. En annan viktig funktion är att den kan lyfta personer upp och ned i tunnelsänken (kran utrustad med wirespel godkänd för personlyft) både vid olyckor och vid normal drift. Biogasdrift på denna typ av fordon är mycket bra då personal vistas runt och i direkt anslutning till lastbilen och innebär en viktig förbättring av arbetsmiljö i form av mindre buller och avgaser.

Ett övergripande samarbetsavtal har även utvecklats sedan projektstart mellan Stockholm Vatten och dess samarbetspartner AGA där Stockholm Vatten producerar biogas och AGA distribuerar och bygger tankställen. Den stora ökningen av användning av biogas (en tredubbling på bara 8 månader) har också inneburit att AGA köper biogas av andra aktörer i grannkommuner och transporterar denna till Stockholm vilket visar på en snabb expansion i regionen.

A69 Slutrapport Distribution av biogas som fordonsbränsle vid Bromma avloppsverk.pdf (106 kB)

Lars Rahm, 073-914 3128, 08-5221 3128, lars.rahm@stockholmvatten.se

Sammankopplingar av fjärrvärmesystemen ökar flexibiliteten i produktionsmixen och minskar riskutsättningen för snabba förändringar av bränslepriser och skatter. Vid varje planerad sammankoppling bör låsningar eller försvåranden för andra tänkbara sammankopplingar i möjligaste mån undvikas, varför en långsiktig plan behövs. Denna studie har aktualiserats av de pågående diskussionerna med Stockholm stad om lokaliseringsmöjligheter för ny kraftvärmeproduktion, samt av den pågående förprojekteringen av en sammankoppling mellan Centrala och Södra nätet.

Av de i studien undersöka tänkbara lokaliseringarna för ett nytt kraftvärmeverk (Brista, Hässelby, Värtan, Skarpnäck och Igelsta) visar sig Värtan vara den i bästa platsen med hänsyn till distributionskapaciteten i Fortum Värmes fjärrvärmenät. Det är möjligt att distribuera både Centrala och Södra nätens behov av ny baseffekt från Värtan, medan distributionskapaciteten från t ex Brista endast räcker till Västra nätets behov av ny baslast.

A70 Slutrapport Förstudie sammankoppling av fjärrvärmesystem.pdf (559 kB)

Elisabet Söderström

Projektets syfte har varit att göra övergripande investeringar i energieffektiviseringar i stadsdelens förskolor. Investeringarna ska ge både lägre miljöbelastning och lägre driftskostnader. Syftet har även varit att skapa en god inomhusmiljö på stadsdelens förskolor och fritidshem.

Av de åtta mål som formulerades för projektet har fem uppfyllt helt eller i hög grad. Övriga tre har delvis uppfyllts. De åtgärder som har fungerat bäst är de där traditionell teknik har använts såsom tilläggsisolering, fönsterbyten, centralstyrning av elvärmen, byte till engreppsblandare, samt konvertering till vattenburen värme med fjärrvärme eller bergvärme. Elförbrukningen per kvadratmeter i dessa lokaler har minskat med 26%. Vilka av åtgärderna som haft bäst effekt är dock svårt att svara på eftersom det i de flesta lokaler inom projektet har genomförts flera åtgärder. Även solceller, som satts upp på tio byggnader, fungerar som förväntat, men det är en dyr teknik som endast ger ett litet energitillskott.

A80 Slutrapport Miljöanpassade lokaler, Älvsjö.pdf (8 131 kB)

Lars Brunlöf

Projektets syfte har varit att ersätta smutsig energi med lokalt producerad förnyelsebar energi, samt förbättra stiftelsens svaga ekonomi genom att reducera de höga energikostnaderna. En vindsnurra som energikälla faller sig naturligt i en skärgård med goda vindförutsättningar. 

Processen kan i grunden sammanfattas i ett ord, förseningar, detta till trots så är fem år ca hälften av den tid som det vanligtvis har tagit för motsvarande etableringar. Man kan också skilja på två separata processer, den administrativa/juridiska och den fysiska dvs produktions och leverantörssidan.

 Slutsatsen av detta projekt trots många turer är att en förnyelsbar energikälla kommer på plats på Barnens Ö, vilken förutom påtagliga miljövinster reducerar Stiftelsens energikostnader med drygt hälften, ca 1,7 Mkr/år, många år framöver. För Stiftelsens del är det ytterst sannolikt att just detta vindkraftverk för lång framtid kan ge Stiftelsen det ekonomiska lyft som gör att underskottstäckning för driften av Barnens Ö framgent upphör.

B3 Slutrapport - Egen produktion av elkraft Barnens Ö, Stiftelsen Barnens Dag

Bilaga 1: MKB

Bilaga 2: Länsstyrelsens beslut

Bilaga 3: Miljööverdomstolens beslut

Lennart Arrhenius, 08 508 43 999, lennart.arrhenius@stbd.se

Syfte var att minska energiförbrukningen på kollogårdar på Barnens Ö genom att installera ny uppvärmningsteknik, styr- och reglerteknik, byta ut gammal energikrävande utrustning i kök samt informera om energiförbrukning och energisnålt handlande.
-Att spara pengar och därmed möjliggöra ytterligare energisparåtgärder på Barnens Ö.

Målsättningen var att uröna vilken metod som mest effektivt spar energi, ny teknik, styrning av förbrukning eller mänskligt energimedvetande.

Slutsats av detta projekt är att det går att spara energi med ny teknik, att för reglering av energiutnyttjande kräver bättre förarbete samt dessvärre att utbildning och tillämpning av mänskligt energimedvetande inte alltid faller väl ut.

B4 Slutrapport - Energisparåtgärder i byggnader på Barnens Ö.pdf (371 kB)

Lennart Arrhenius, 070-771 71 77, lennart.arrhenius@stbd.se

Projektet hade som syfte att kartlägga energiförbrukningen och ta fram förslag på energieffekiviseringsåtgärder i två centrumanläggningar; Tensta Centrum och Bredäng Centrum. Projektet genomfördes mellan december 2005 och september 2006.

Projektmålet som sattes upp i början av projektet var att minska energianvändningen med 10%. Detta går inte att uppfylla inom ramen för projektet då syftet med projektet var att genomföra en kartläggning och komma med förslag på åtgärder, inte genomföra dem. Vi avser dock fortfarande nå det uppsatta målet på 10%, men först då vi utifrån de inkommna förslagen valt ut de mest kostnadseffektiva och genomfört åtgärderna. Arbetet är påbörjat men det konkreta resultatet vet vi först om ett år då vi kan jämföra siffrorna.

Den totala besparingspotentialen för Bredäng Centrum uppskattas ligga mellan 409 000 och 450 000 kronor förutsatt att man genomför samtliga åtgärdsförslag. Investeringskostnaden för detta uppskattas ligga mellan 805 000 och 855 000 kronor.
I Tensta Centrum uppskattas besparingspotentialen vara 330 000 kronor med en investering på 585 000 kronor om samtliga förslag genomförs.

B20 Slutrapport Energikartläggning.pdf (76 kB)

Marcus Göpel, 08-508 460 00, marcus.gopel@sisab.se

Utgångspunkten för projektet var Sturebyskolans anmärkningsvärt höga elförbrukning trots energimedvetenhet. Syftet var att kartlägga vilka faktorer som var avgörande, dra slutsatser samt åtgärda de största problemen utifrån de medel som ställts till förfogande för projektet.

Energisparåtgärder har tidigare satts in vid denna skola, men nu var förutsättningarna något förändrade, eftersom stora delar av skolan är ombyggd och externa byggnader har tillkommit.

B21 Slutrapport.pdf (375 kB)

Leif Fransson, 08-508 14000, leif.fransson@eav.stockholm.se

Kulvertsystemet för värme och vatten i kvarteret Plantskolan hade stora energiförluster och behövde bytas ut. Genom Miljömiljardsprojektet kunde ny teknik testas. Den tekniska lösningen bestod av särskilda plaströr som kunde bockas i små radier och läggas skarvfria i långa sektioner. En konventionell lösning skulle vara att lägga stål- och kopparrör med isolering samt plasthölje. Svagheten med denna lösning är att installationsarbetet är mer komplicerat samt att kulvertrören får många skarvar vilket påverkar hållbarheten negativt.

Projektet har genomförts framgångsrikt och enligt planerna. Installationsarbetet gick mycket smidigt tack vare utförliga metodbeskrivningar från rörleverantören. Temperaturmätningar visar på marginella energiförluster i kulvertsystemet, vilket bidrar till stadens miljömål om minskad energianvändning. Den tekniska lösningen lämpar sig mycket bra i de flesta fall, utom i primärkulvert med höga tryck och temperaturer.

B25 Slutrapport Kulvertteknik.pdf (381 kB)

Kent Svensson, kent.svensson@familjebostader.com

Genom att ersätta, två gamla oljepannor och omodern styr- och reglerteknik med fjärrvärme, kunna minska förbränningen av olja och utnyttja fjärrvärme som är producerad på ett miljövänligare sätt. En effektivare anläggning bidrar också till en lägre driftkostnad.

Fortums försening av hela projektet med ca 1 år har medfört att projektets miljövinster har försenats. Sammantaget har dock en betydande miljövinst åstadskommits med en redan beprövad enkel metod. Flera konverteringar från olja till fjärrvärme inom kontoret pågår. Konverteringar till fjärrvärme kan passa fler fastighetsbolag om tillgång till ledningsnätet är möjligt.

B33 Slutrapport Björksätraskolan, olja mot fjärrvärme.pdf (74 kB)

Mats Matsson, 08-508 269 78, mats.mattsson@fsk.stockholm.se

I projektet har energiutredningar med åtgärdsprogram tagits fram för Åkeshovs sim- och idrottshall, Farsta sim- och idrottshall och Stora Mossens idrottsanläggning. Det har också genomförts en energikartläggning för s.k. EPC - energi performance contracting, för att få en uppfattning om fastighetsbetåndets energibesparingspotential och investeringbehov. Till representanter för fastighetsbeståndet har valts Västertorps sim- och idrottshall, Sätra friidrottshall och idrottsplats samt Brännakyrkahallen.

Genom att kartlägga sex olika idrottsanläggningar har idrottsförvaltningen fått ett bättre underlag för planering av energieffektiviseringar. Samtliga utredningar är användbara för planering av investeringar och underhåll och visar på åtgärder som är energieffektiva, miljöanpassade och lönsamma. De ågärder som har föreslagits är bl. a. att konvertera gas- och olja till fjärrvärme, använda värmepumpssteknik, förbättra och samordna styr- och reglertekniken, utföra mer effektiva rördragningar och optimera driften.

Utredningarna, biläggs, har utförts av VVS - konsulter under år 2006 -2007.

B79 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Elvy Löfvenberg

Projektet startades ursprungligen av Kungsholmens stadsdelförvaltning och överfördes senare till SISAB, för att säkra genomförandet och uppföljningen av åtgärderna. Projektets syfte var att utreda effektiviseringsalternativ samt att genomföra åtgärder för att minska elförbrukningen i stadsdelens skolor. Projektets mål var att åtgärderna skulle leda till en minskning av elförbrukningen med minst 10%. Projektets budgetram var 400 000 kr vid projektets start. Under den första delen av projektet 2006/07, gjordes bl a omfattande energiinventeringar av ÅF Infrastruktur AB för Kungsholmens sdf i Eiraskolan och Fridhemsskolan, för totalt 162 500 kr.

Projektet fördes över till SISAB senare delen av 2007, som genomförde investeringar i ny belysning i Eiraskolan. Åtgärderna som gjordes omfattade installation av nya energisnåla belysningsarmaturer med dagsljus- och frånvarostyrning i sju klassrum. Från början var tanken att göra nyinstallationer i 4 klassrum, men underlaget ansågs för litet varför projektet utökades med ytterligare 7 klassrum. SISABs totala kostnader har uppgått till ca 344 000 kr.
En ändringsanmälan för mellanskillnaden har skickats till stadsledningskontoret som beviljats i kommunfullmäktige den 22 november 2008.

B84 Slutrapport.pdf (435 kB)

Thomas Bäcklin, 08-508 46 053, thomas.backlin@sisab.se

Energicentrum (EC) inrättades i mars 2006, med syfte att samordna och initiera energieffektiviseringsåtgärder i stadens egna fastighetsbestånd och verksamheter.

Det kortsiktiga målet för verksamheten är att hjälpa bolag och förvaltningar att spara 10% till 2011. Målet kommer att uppnås. Energicentrum bedömer att staden har lagt en god grund för att uppnå det långsiktiga målet om 50 % energieffektivisering.

En rad projekt har satts igång. De flesta hos fastighetskontoret med stöd för effektivisering av många av stadens mer kända byggnader som stadshuset, kulturhuset, stadsbiblioteket och stadens museer. Åtgärderna har dels rört styr- och regler för värme och ventilation, dels nyutvecklad lysdiodbelysning. Stora besparingspotentialer har identifierats. Bland andra förvaltningar som EC samarbetat med kan nämnas SISAB och idrottsförvaltningen.

Genom EC har staden skapat möjlighet att lägga grunden till ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering. EC har fungerat som oberoende internt stöd, introducerat energieffektiv teknik, bedrivit forskning och utveckling och varit en länk till spjutspetskompetens inom konsultverksamheter.

Energicentrums webbplats

B89 Slutrapport Energicentrum

B89 Bilaga 2-5

Egil Öfverholm, Nicolas Heyum, Anki Haraldsson
Miljöförvaltningen
Tekniska Nämndhuset
Flemmggatan 4 (Box 8136)
104 20 Stockholm
Tel 08-508 28 000
www.stockholm.se/energicentrum.

SISAB har som mål att minska antalet närvärmeanläggningar för att minska punktvisa miljöstörande utsläpp till luften. SISAB strävar därmed efter att samtliga oljeeldade anläggningar ska avvecklas, vilket sker i samarbete med Fortum Värme. Med nuvarande avvecklingstakt kommer alla oljepannor att vara utfasade inom överskådlig tid.

SISAB har fastigheter där huvudbyggnaden är ansluten till fjärrvärmenätet, men där någon av byggnaderna inom fastigheten fortfarande värms upp med olja. Syftet med detta projekt var i att i fem skolor anlägga ledning, sk sekundärledning mellan huvudbyggnaden och sidobyggnaden, för att kunna ansluta sidobyggnaden till fjärrvärmenätet. Dessutom skulle demontering ske av oljepannor och oljecistern.

Projektet innebär minskade koldioxidutsläpp med ca 55 ton koldioxidekvivalenter eller i genomsnitt ca 57% av berörda fastigheters utsläpp. Projektet är genomfört till 100% enligt projektmålet och inom angiven ekonomisk ram 1,5 mkr.

B104 Slutrapport Konvertering av sekundärledning vid 5 skolor.pdf (97 kB)

Thomas Bäcklin, 08-508 46 053, thomas.backlin@sisab.se

SISAB har som mål att minska antalet närvärmeanläggningar för att minska punktvisa miljöstörande utsläpp till luften. SISAB strävar därmed efter att samtliga oljeeldade anläggningar ska avvecklas, vilket sker i samarbete med Fortum Värme. Med nuvarande avvecklingstakt kommer alla oljepannor att vara utfasade inom överskådlig tid.

Syftet med projektet var att ansluta fem skolfastigheter till fjärrvärme.

Detta har inneburit att rörgravar skapas och rörledningar med tillhörande fjärrvärmecentraler har byggs, samt demontering har gjorts av förekommande pannor och oljecisterner.

Projektet innebär minskade koldioxidutsläpp med ca 592 ton koldioxidekvivalenter eller i genomsnitt ca 57% av berörda fastigheters utsläpp. Projektet är genomfört till 100% enligt projektmålet och inom angiven ekonomisk ram 6,6 mkr.

B105 Slutrapport Konvertering av uppvärmningsform vid 5 skolor.pdf (96 kB)

Thomas Bäcklin, 08-508 46 053, thomas.backlin@sisab.se

SISAB har som mål att minska antalet närvärmeanläggningar för att minska punktvisa miljöstörande utsläpp till luften. SISAB strävar därmed efter att samtliga oljeeldade anläggningar ska avvecklas, även elpannor, vilket sker i samarbete med Fortum Värme. Med nuvarande avvecklingstakt kommer alla oljepannor att vara utfasade inom överskådlig tid.

Syftet med projektet var att ansluta sex förskolor till fjärrvärme och andra alternativ som bergvärmepump eller Pellets. Detta har inneburit att rörgravar skapas och rörledningar med tillhörande fjärrvärmecentraler har byggs, samt demontering har gjorts av förekommande oljepannor, en elpanna och oljecisterner. Projektet avslutas i en fas då fyra av sex förskolor nu är anslutna till fjärrvärme. Förstudie för Pelletsanläggningar har gjorts för resterande två förskolor, men fjärrvärmenät har byggts i närheten av dessa sedan ansökningen gjordes och SISAB vill prioritera konvertering till nätet istället. Detta får ske i ett nytt projekt av tidsskäl. Då inkoppling kvarstår för resterande två förskolor och budgetramen för Miljömiljarden redan är upparbetad, reglerar SISAB de sista inkopplingarna med stadens KLIMP-bidrag på 425 000 kr separat från detta projekt.

Projektet innebär minskade koldioxidutsläpp med ca 29,8 ton koldioxidekvivalenter eller i genomsnitt ca 51% i de färdiga fyra förskolorna. Projektet är genomfört till 66% i detta projekt inom projektets ram 2,8 mkr.

B106 Slutrapport_Konvertering till fjärrvärme 6st förskolor.pdf (787 kB)

Thomas Bäcklin, 08-508 46 053, thomas.backlin@sisab.se

Projektets syfte har varit att hitta och jämföra alternativ till elvärme i förskolor. Intentionen har även varit att samtidigt kunna effektivisera energianvändningen i förskolorna. Projektet har tagit fram en rapport från ATON, som visar alla tillgängliga alternativ samt tagit fram en livscykelkostnadsberäkning (LCC) av dessa. En rapport har tagits fram med uppföljning av ett intressant energiprojekt i Älvsjö, kv Siken, där en förskola har byggts om med värmepump och solfängare på taket i form av glaspannor.

Projektet har även tittat på möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder för energieffektivisering, där en uppföljning av gjorda tilläggsisoleringar av vindarna på 19 förskolor har rymts inom projektet. Alla rapporterna av alternativ till elvärme samt uppföljningen och erfarenherna av tilläggsisoleringen är mycket värdefulla för SISABs fortsatta energiarbete.

B107 Slutrapport Utredning avseende utbyte av direktverkande eltakvärme till andra alternativ (449 kB)

Thomas Bäcklin, 08-508 46 053, thomas.backlin@sisab.se

Behovet av biogas i Stockholm växer mycket kraftigt och kommer att växa under överskådlig framtid. För att öka tillgången på biogas för fordonsdrift uppför Stockholm Vatten med delfinansiering från Miljömiljarden en anläggning för flytande biogas i Loudden. Anläggningen beräknas stå klar i april 2010 och beräknas börja producera biogas under maj/juni 2010. Projektet är att betrakta som ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Flytande biogas finns ännu inte i Sverige och därför får projektet anses vara pådrivande för biogasutvecklingen i Sverige. En utvärdering av projektet kommer att ske under slutet av 2010.

B117 Del 2 Slutrapport Louddens biogasanläggning. Inkl bilagor.pdf (2 146 kB)

Biogas har tidigare använts  vid Bromma repektive Henriksdals reningsverk för uppvärmningsändamål. Nu har biogasen utbytts mot fjärrvärme. På detta sätt har biogas frigjorts för att kunna användas till fordonsbränsle. Övergången från högvärdig energi för uppvärmning till lågvärdig energi fordrar ombyggnad av värmesystemet. För att möjliggöra denna ombyggnad har bidrag från Miljömiljarden erhållits.

Projektuppfyllelse:
Fjärrvärme har anslutits till båda reningsverken. Detta möjliggör att ingen högvärdig energi behöver användas för uppvärmning. Biogas som ej upparbetas till fordonsgas används dock internt på verken.

För uppvärmning förbrukas vid Henriksdals reningsverk årligen ca 35 GWh varav ca 12 GWh kommer från diverse återvinningssytem. Målet var att större delen av de återstående  ca 23 GWh skulle produceras med lågvärdig energi och därmed frigöra biogas. Under de första 10 månaderna 2009 har 8,9 GWh fjärrvärme köpts in. Detta motsvarar 1,5 Mm3 biogas respektive 1 Mm3 fordonsgas. Uppräknat till 12 månader motsvarar detta 10,7 GWh fjärrvärme och 1,7  Mm3 biogas. Eftersom SL ej har haft behov av all biogas har 3,8 Mm3 använts för elproduktion varvid 17 GWh värme bildats som använts för uppvärmningsändamål.

Vid Bromma reningsverk förbrukas 15 GWh årligen för uppvärmning varav ca 3 GWh kommer från  återvinningssytem. Under de första 10 månaderna 2009 har 4,9 GWh fjärrvärme köpts in. Detta motsvarar 0,75 Mm3 biogas respektive 0,5 Mm3 fordonsgas. Uppräknat till 12 månader motsvarar detta 5,9 GWh fjärrvärme och 0,9 Mm3 biogas. Eftersom all biogas ej harupparbetats till fordonsgas har 0,17 Mm3 eller 1,1 GWh används för uppvärmningsändamål.

B119 Slutrapport Konvertering av värmesystem.pdf (1 625 kB)

Bengt Göran Hellström

Bornsjön utgör regionens enda reservvattentäkt. Området inköptes till större delen redan 1899 av Stockholms stad. Syftet var att långsiktigt trygga Bornsjön som vattentäkt. Efter Stockholm Vattens bolagisering köptes området, 4 500 hektar, av bolaget för att genom ägande få kontroll över markanvändningen.

Inom området finns 200 byggnader med i huvudsak två uppvärmningsmetoder, direktel och oljebrännare. Samtliga fastigheter ligger väldigt lantligt och glest. Det transporteras cirka 150m3 olja med lastbil till de olika fastigheterna årligen. Bornsjöområdet är av riksintresse för vattenvård, naturvård och kulturminnesvård samt av regeringen fastställt vattenskyddsområde och naturreservat.

Syfte
Långsiktigt trygga Bornsjön som vattentäkt
Minska riskerna med oljeläckage i vattentäkten
Minska utsläppen av koldioxid
Minskad och effektiv elanvändning
Använda biobränsle i största möjliga utsträckning

Mål
Undersöka vilka uppvärmningsformer som passar i de olika byggnaderna
Genomföra upphandling för valda värmeanläggningar
Installera värmeanläggningar
Uppföljning, dokumentation, erfarenhetsspridning samt information till hyresgäster

B120 Slutrapport Bornsjön - bergvärmeanläggningar.pdf (690 kB)

Peter Råden, 073-9143951, peter.raden@stockholmvatten.se