På Stockholms brandförsvars anläggning Ågesta sker övningsverksamhet för brandpersonal och externa utbildningar för företag och allmänhet. Genom Miljömiljardsprojektet "uppsamling av släckvatten" samlas alla utsläpp av förorenad vätska från övningsytorna upp och renas. Avrinningen från ytorna är kopplade till ett system som samlar och leder föroreningarna till två separata reningsverk på övningsfältet.

Innan projektet genomfördes rann förorenat släckvatten ut i marken.

Projektet har medfört att inga förorenade utsläpp sker till mark och vatten genom rening av brännbara vätskor och släckvatten. Det nya reningsverket är kopplat efter oljeavskiljaren och renar vattnet från återstående föroreningar samt återställer Ph-värdet. Renat vatten samlas och återanvänds av övande personal

Detta leder till bättre miljö lokalt för anställda, kursdeltagare och boende i närområdet samt globalt för vår gemensamma miljö.

Tidigare var övningsanläggningarna kopplade till en gemensam oljeavskiljare. I oljeavskiljaren avskiljdes ytburna föroreningar medan bl.a. tungmetaller och tensider gick vidare till Stockholm Vatten. Problemet var att framförallt tensidinnehållet kan förstöra delar av den biologiska reningsprocessen.

A71 Slutrapport Uppsamling av brännbara vätskor och släckvatten.pdf (209 kB)

Lars Annergård, 08-454 89 30, lars.annergard@ssbf.brand.se

Personal på trafikkontoret har genom sina gedigna kunskaper om drift och underhåll av vägtunnlar haft funderingar under en längre tid kring hur de skulle kunna förbättra omhändertagandet av smutsvatten från vägtunneltvätt och klotter.

Hösten 2003 började personal på Trafikkontoret leta efter kompetenta aktörer som skulle kunna förverkliga tankarna som fanns inom kontoret. Mars 2004 fick AquaTeq, ett Kalmarföretag som specialicerat sig på sug/rens bilar uppdraget av Stockholm stads Trafikkontor att utföra en förstudie för att konstruera ett mobilt reningsverk.

Reningsverkets uppgift skulle vara att rena förorenat tvättvatten som erhölls i samband med tvättning av väggar i t ex vägtunnlar samt vid klottersanering och liknande arbeten. Senhösten 2004 lämnades en ansökan in gällande bidrag ur miljömiljarden för att utveckla det mobila reningsverket. Hösten 2005 fick Stockholm stads trafikkontor ett positivt besked på sin ansökan och projektet gick därmed in i konstruktionsfasen.

Visionen med projektet har varit att det förorenade vattnet efter att det passerat genom det mobila reningsverket antingen kan släppas ut renat eller återanvändas vid tvättning. Stockholm Stads Trafikkontor ser en framtid med ökande trafikmängder och dessvärre ökad miljöpåverkan, samtidigt som kraven på att miljöanpassa olika verksamheter pågår. Det mobila reningsverket ska i första hand tillse att ökad tvätt- och saneringsverksamhet inte medför att dagvattennätet tillförs förorenat vatten.

Ett mobilt reningsverk innebär att man slipper dyra investeringar i ombyggnader av stadens dagvattennät. Dessutom innebär det mobila reningsverket att rening kan genomföras på platser där det annars överhuvudtaget inte hade varit möjligt.
På så vis undviks transporter med stora mängder vatten som varken är ekonomiskt
eller praktiskt, exempelvis vid klottersanering. Ett mobilt reningsverk skapar också flexibilitet i hanteringen av förorenat vatten utan att kräva en stor förberedelse.
Förhoppningen är även att projektet ska sänka framtida drift- och underhållskostnader för bl a stadens vägtunnlar samt förlänga livslängden på dagvattennätet.

Genom att i första hand kunna reducera förekomsten av Zink så påverkas kvaliteten på avgående renat vatten betydligt. Genomförda tester visar att Morena lyckas med detta, i tvättvatten sjönk värdena på Zink från 3100mikrog/l till 140mikrog/l samt i klottervatten från 340 till 59mikrog/l

När intrimning/finjustering av anläggningen genomförts bör samtliga värden förbättras.
Det kommer att fortlöpande genomföras provtagningar vid olika driftfall.
Våren 2007 lämnade de mobila reningsverk Kalmar för försa gången på sin jungfrufärd mot Stockholm.

Sommaren 2007 testades och provkördes det mobila reningsverket i Stockholm och skall därefter ingå som en del i stadens drift och underhålls verksamhet.

B55 Slutrapport Utveckling av mobilt reningsverk.pdf (97 kB)

Jonas Andersson, 08-5082 78 69,  070-47278 69, jonas.andersson@tk.stockholm.se

Syfte med projektet ”Bristfälliga avlopp på Lambarö”
Syftet är att lösa dagens ohållbara situation med orenat avloppsvatten genom att ta fram ett optimalt vatten- och avloppslösningsförslag för Lambarö. Projektet ska även ta fram en genomförandeplan för att den föreslagna lösningen ska komma till stånd efter projektet är avslutat. Projektet kan inte finansiera nya VA lösningar på Lambarö.

Mål
En slutrapport med den mest optimala lösning för Lambarös vatten- och avlopp är levererad och en genomförandeplan är framtagen.

Metod
Projektet ”Bristfälliga avlopp på Lambarö” har tillsammans med de boende, andra förvaltningar och konsulter försökt att hitta den mest optimala vatten- och avloppslösningen för Lambarö. Projektet har använt metoden ”Öppen VA-planering”. Metodiken innebär att fokus läggs på funktionen för VA-systemet snarare än att från början låsa sig vid vissa alternativ. Metoden innebar att en gemensam kravspecifikation gjordes på viktiga faktorer. Därefter gjordes en jämförande konsekvensanalys på olika föreslagna lösningar. De boende på Lambarö har blivit delaktiga genom boenderepresentanter i projektet som i sin tur har informerat de andra boende löpande bland annat genom Lambarös egen hemsida med diskussionsforum. Det framtagna förslaget har skickats till kommunfullmäktige för beslut. Detta är genomförande planen.

Resultat
Utredningen pekar mot att ett gemensamt system anslutet till kommunalt VA-nät är att föredra för Lambarö. Projektet ser inte att enskilda avloppslösningar på Lambarö fungerar för att klara dagens miljökrav på grund av öns mycket begränsade förutsättningar med tunna jordlager och berg i dagen. Eftersom det inte finns stöd från de boende för en samfällighet som tar ansvar för ett lågt, trycksatt avloppssystem (LTA) bedömer projektet även det som en orimlig lösning. Över 90% av de boende är positiva till en kommunal anslutning. Projektet anser att Stockholms stad har en skyldighet enligt den nya vattentjänstlagen att utöka kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp till att även gälla Lambarö. Det är kommunfullmäktige som beslutar om utvidgningar av VA-området.

B95 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Marianne Kängström, marianne.kangstrom@milio.stockholm.se, marianne.kangstrom@stockholm.se

Projektet Båtbottentvätt i Wasahamnen genomfördes under åren 2006-2007. Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för utveckling av miljöanpassad skötsel av båtars skrov. Tekniken bygger på rengöring med automatisk borstteknik för att därigenom minska biologisk/organisk påväxt på båtarnas skrov.

Båtbottentvätten (maskinen) uthyrdes av Baltic Antifouling AB för 70.000 kr/år till Stockholms stad.Till operatör av maskinen utsågs Leif Hammar.

Anläggningen hölls öppen 15 juli-14 oktober, fredagar, lördagar och söndagar kl1400-1900. Under Flytande Båtmässan hölls öppet samma tider som mässan.

Till Wasahamnen erlade Leif Hammar 20 kr per tvätt för elektricitet. Båtägarna betalade till Leif Hammar för tvättningen.

Antal båtar, som tvättades:

2006: 174 st Tvättpris: 350 kr
2007: 244 st Tvättpris: 375 kr

Båtägarna som använde båttvätten var entusiastiska. Många som premiärtvättade år 2006 återkom under år 2007.

Båtbottentvätten kommer inte att kunna drivas vidare utan fortsatt stöd från Stockholms stad. Ett uteblivet stöd för båttvätten medför att båtägare kommer fortsätta att använda giftiga båtbottenfärger för att förhindra påväxt på båtarna.

B114 Slutrapport Pilotprojekt båtbottentvättar i Stockholm.pdf (99 kB)

Projektets syfte är att minska belastningen av bräddvatten på Årstaviken.

Projektets övergripande mål är att minska mängden bräddvatten som tillförs Årstaviken via bräddpunkterna i Elektravägen och Nioörtsvägen. Detta mål har uppnåtts genom tillskapande av utjämningsvolymer i anslutning till respektive bräddpunkt.

Fördröjningsmagasinen fungerar nu som dom är avsedda. De förhindrar bräddningen enligt de förutsättningar som var givna.
Målsättningen var att klara ett halvårsregn och minska antal bräddningar. Resultatet har blivit att Elektravägen klarar mängden motsvarande ett halvårsregn och Nioörtsvägen klarar volymen motsvarande ett års regn, vilket är en förbättring.

Processen som lett oss fram till detta resultat är en målmedveten strävan efter att lyckas med uppdraget. Vi har genom uppsatta riktlinjer, dels ekonomiska och dels tidsmässiga, lyckats ta oss hela vägen fram till ett gott resultat.

Slutsatser
Det sätt vi har utnyttjat möjligheten att magasinera vatten på, har varit positiva. Utifrån begränsningar i höjd mellan ledning och angränsande källargolvshöjder har vi klarat att utföra magasin som är självtömmande. D.v.s. att ingen pumpning behövs för att tömma systemet då den hydrauliska belastningen i självfallsystemet avlastats efter häftiga regn.

B132 Slutrapport Minskad bräddning Västberga.pdf (2 721 kB)

Tommy Henricson, 08-695 1330, tommy.henricson@sweco.se

Stockholm Vatten har undersökt golvskurvatten från industrier och verkstäder (rapport R nr 36-2004). Under 2003 provtogs skurvatten vid 20 stora bilverkstäder i Stockholm. Skurvattnet var mycket kraftigt förorenat av metaller. Vatten som innehåller så höga halter av miljöfarliga ämnen får normalt inte släppas ut till spillvattennätet och reningsverken.

Utsläppet av metaller från de 20 verkstäderna beräknades till ca 20 kg zink, 1 kg bly och 10 g kadmium per år. Det är mycket svårt att beräkna den totala mängden metaller via skurvatten från samtliga industrier och verkstäder i Stockholm. I Stockholm finns knappt 1000 bilvårdsanläggningar och sedan tillkommer alla andra verkstäder och företag i Stockholm och i de grannkommuner som är anslutna till Stockholm Vattens reningsverk. En grov uppskattning är att 2-5 % av den totala mängden metaller in till reningsverken kan komma med skurvatten från industrier och verkstäder.

Reningsverken är byggda för att rena spillvattnet från partiklar, organiskt material och närsalter som fosfor och kväve. Tungmetaller från t.ex. golvskurvatten kan inte brytas ner utan de avskiljs antingen till rötslammet eller följer med det renade vattnet ut från reningsverken.

Det finns i dagsläget ingen lämplig metod för att rena dessa vatten på plats hos företagen. Stockholm Vatten bedömer det vara angeläget att ta fram/utveckla någon form av reningsutrustning som kan användas vid de företag där ett kraftigt förorenat golvskurvatten uppkommer, innan vattnet släpps ut till spillvattennätet.

Målsättningen är att ta fram en reningsutrustning som är effektiv, billig och lättskött och som kan användas för mindre volymer kraftigt förorenad skurvatten hos industrier och verkstäder. Reningsutrustningen kan eventuellt även användas på andra typer av kraftigt förorenade vatten, t.ex. från klottersanering, kabelbrunnar, tömning av kyl- och värmesystem, däcktvättar, rengöring av värmeväxlare, taktvätt m.m.

B154 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Ragnar Lagerkvist, 08-522 12433, ragnar.lagerkvist@stockholmvatten.se