Projektets syfte är att minska utsläpp av föroreningar från Centralbrons vägdagvatten enligt stadens dagvattenstrategi.

En förstudie som syftade till att välja metod att rena vägdagvattnet genomfördes under 2002 och 2003. Projekteringen påbörjades 2004 och färdigställdes under 2007.

För att uppnå syftet att rena vägdagvattnet beslutades, efter samråd med Stockholm Vatten och Miljöförvaltningen, att bygga två sedimenteringsanläggningar med försedimenteringsbrunnar i betong och rektangulära skärmbassänger i vattnet.

Byggstart skedde 2007. Södertörns sedimenteringsanläggning färdigställdes första kvartalet 2008 och Norrströms sedimenteringsanläggning färdigställdes första kvartalet 2009.

Utvärdering på reningseffekten har utförts under 2009. Den visar att målet är att reducera föroreningar med ca 30-80% i det renade vattnet. Målet har uppfyllts att man lyckats rena vågdagvattnet såsom planerat. Se bilaga 1.

Projektet har samordnats med Centralbrons renovering. Samordningen 2007-2009 av projekten har inneburit stora fördelar vid planering, projektering och utförande.

A13 Slutrapport Centralbron.pdf (8 923 kB)

Håkan Söderlund

Projektets syfte är att på ett kraftfullt sätt minska belastningen av föroreningar från dagvatten i Årstaviken. Projektet har därmed ett övergripande mål som syfter till att fa Årsta- och Årstadalstunneln att fungera som reningsanläggningar för dagvatten, genom att uppehålla inkommande dagvatten för att möjliggöra avskiljning av partikulärt material genom sedimentation.

Huvudmålet är uppnått, vi har genomfört projektet och nu är anläggningen klar och tagen i drift.

Processen som lett oss fram till detta resultat är en målmedveten strävan efter att lyckas med uppdraget. Vi har genom uppsatta riktlinjer, dels ekonomiska och dels tidsmässiga, lyckats ta oss hela vägen fram till ett gott resultat.
Under tiden vi nu har haft anläggningarna i drift (hösten 2008) visar det sig att reningen kan förbättras ytterligare. Förbättringen består i att även de flytslam som bildas under sedimenteringsfasen kommer att tas till vara. Detta arbete är nu påbörjat, genom att en utredning ska föreslå lämplig åtgärd. Åtgärder planeras att utföras i Stockholm Vattens regi under 2009.

Det sätt vi här utnyttja ett turmeiutrymme visar sig vara en god investering. Särskilt då givna förutsättningar i form av nivåer och angränsande utrymmen är dom lämpliga

A65 o B135 Slutrapport Rensning av dagvatten till Årstaviken.pdf (989 kB)

Tommy Henricson, 08-695 13 30, 076-769 13 30, tommy.henricson@sweco.se

Syftet med projektet var att minska miljöbelastningen från det förorenade vägdagvattnet som Klarastrandsleden alstrar till Klara sjö och Barnhusviken.

Målsättningen var att minska kväveföroreningar med 30-40%, fosfor med 30-50%, Koppar med 20-30%, Zink med 30-60% samt Bly med 50-80%.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som gäller framtida lösningar för Klarastrandsleden, olösta stadsmiljöfrågor, höga driftskostnader mm, så har Trafikkontoret gjort bedömningen att rening av dagvattnet inte ska genomföras. Projektet har avslutats.

B54 Dagvattenrening Klarastrandsleden Slutrapport

Thomas Fahlman
Anläggningsavdelningen
Gator och Ljus
Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4
Box 8311, 104 20 Stockholm
Direkt: 08-508 262 85 Mobil: 076-122 62 85
thomas.fahlman(S)tk. Stockholm, se

Projektets syfte är att minska utsläpp av föroreningar från Blekholmstunnelns och Klaratunnelns trafikytor. Enligt Stockholms stads Dagvattenstrategi får inte avloppsvatten från spolning av vägtunnlar ledas till recipienter eller avloppsreningsverk utan föregående rening. För att rena detta vatten har därför en sedimenteringsanläggning byggts i Blekholmstunneln och det har genomförts en ombyggnation av pumpstationerna som hör till Klaratunneln.

Stockholms stads miljöprogram: "Vattenprogrammet för Stockholm" har ställt krav på att vissa ämnen inte skall nå recipienten som i detta fallet är Stockholms stads VA-nät, utan behandling.

Blekholmstunneln uppfyller nu detta krav efter driftsättning och verifiering av funktionen hos det nya sedimenteringsmagasinet.

Klaratunnelns reningsfunktion bedöms som tillfredsställande enligt den provtagning som genomförts.

B63 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Klas Sauter, klas.sauter@tk.stockholm.se

Projektets syfte har varit att minimera risken för att bottensedimenten vid badplatsen i sjön Trekanten i Liljeholmen, Stockholm, ska ha negativ påverkan på hälsan för de som använder badet.
Stadsdelsförvaltningen gav 2006-05-05 Högskolan i Kalmar i uppdrag att genomföra projektet utifrån uppställt syfte och mål enligt upprättat avtal. En referensgrupp bestående av representanter från Liljeholmens stadsdelsförvaltning, Stockholm Vatten och dåvarande Markkontoret inrättades samt en styrgrupp som representerade Stockholm Vatten, Miljöförvaltningen, Liljeholmens stadsdelsförvaltning och Vägverket.

Undersökningarna har visat att föroreningshalterna i sand vid badplatsen och i ytvatten är låga. Slutsatsen från de genomförda undersökningarna är att exponeringen för PAH och metaller vid bad i sjön Trekanten, vid nu uppmätta halter, inte kan förutses medföra någon ogynnsam påverkan av betydelse för befolkningens hälsa.

Genom projektet har Högskolan i Kalmar haft möjlighet att utveckla en modell för bedömning av påverkan på människors hälsa vid kontakt med förorenade bottensediment. I arbetet med att ta fram modellen har informationsutbyte skett mellan det amerikanska naturvårdsverket (U.S. EPA) och Högskolan.

En vetenskaplig artikel har också författats i ämnet av Högskolan (Monika Filipsson, Marianne Lindström, Pasi Peltola och Tomas Öberg) med titeln "Exposure to Contaminated Sediments during Recreational Activities at a Public Bathing Place". Artikeln är inskickad för bedömning till "Journal of Hazardous Materials". Publicering kan ta upp till ett år.

Resultaten av provtagningar , badvaneundersökning och bedömning av eventuella hälsorisker redovisas i två rapporter som bifogas slutrapporten. Rapporterna läggs in på stadens hemsida, information om projektets resultat kommer att spridas till berörda förvaltningar i staden.

B87 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Anna Ambjörn 08- 508 22 048, 076-12 22 048

Brunnsfilterinsatser används i syfte att rena dagvatten från gator och markytor. Filtren läggs direkt under brunnsbetäckningen och fördelen är att filtrering sker nära utsläppskällan. På marknaden finns ett antal olika brunnsfilter och filtermassor vilka väljs utifrån lokala förutsättningar och behov, såsom typ av förorening som önskas avskiljas.

Studien utgjordes av ett fullskaleförsök med brunnsfilterinsatser som kompletterades med flödesproportionell vattenprovtagning och Ecoscopeanalyser för bedömning av föroreningstillståndet i dagvattnet och representativiteten av provpunkterna. Syftet med studien var att få bättre kunskap om dagvattenfilters funktion genom att undersöka deras reningseffekt av näringsämnen, utvalda tungmetaller, PAH och olja. Tre olika filtertyper ingick och målet var att hitta driftsäkra och användarvänliga filter med hög avskiljningsgrad av föroreningar. Filtren Innolet, SorbClean och Absorbo installerades i brunnar vid Sveavägen och Älvsjövägen över en tid, varpå filtermassorna analyserades.

Det konstateras att resultaten av vattenanalyserna var svårtolkade och att uppmätta värden inte kunde användas för uppskattning av filtrens reningseffekt. Utvärderingen av filtermassorna, där oanvänd massa jämfördes med använd, påvisade absorption av föroreningar. Reningseffekten kan antingen bedömas genom att studera upptag i mängd eller i procent. Metoderna gav olika resultat men mätningarna visar att SorbClean tagit upp mest föroreningar (uttryckt i mg/kg TS) med avseende på flest kemiska parametrar och mängd förorening.

Dagvattenfilter är inte en effektiv lösning för rening av dagvatten från stora trafikleder då installation och filterbyte kräver stora intrång i trafiken. Däremot kan brunnsfilterinsatser vara ett bra alternativ för rening av dagvatten från parkeringsytor och bensinstationer där trafikintensiteten är lägre. Tillsyn och skötsel behövs för att inte filtren ska sätta igen av skräp och löv. Filtermaterialet behöver bytas ut regelbundet för att inte bli mättat och mista sin funktion. Användningen av brunnsfilter kan inte betraktas som ett hållbart sätt att rena dagvattnet från alla ca 50 000 dagvattenbrunnar i Stockholm, eftersom filtermaterialet sedan blir ett avfall som måste tas omhand.

B123 Slutrapport Filter i dagvattenbrunnar.pdf (12 737 kB)

Pia Dromberg, 08·52212247, pia.dromberg@stockholmvanen.se

Trekantens sediment innehåller höga halter av tungmetaller och organiska föroreningar som kommer till sjön med dagvatten från främst tungt trafikerade ytor och bostadsmråden.

2005 erhölls medel från Miljömiljarden för att bygga skärmbassänger för rening av dagvattnet. En bassäng har byggts, som tar emot dagvatten från 40 procent av tillrinningsområdet, bla a Essingeleden, mindre vägar och bostadsområden.

Bassängen var klar 2009. Reningseffekten kommer att utvärderas med hjälp av sedimentprover.

B128 Trekanten, rening av dagvatten Slutrapport

Christer Lännergren

christer.lannergren@stockholmvatten.se

En ca 100m lång dagvattenledning har förlagts i parkväg och på sjöbotten i sjön Trekanten i Liljeholmen i Stockholm. Miljömiljard-projektet har nr B129.

Utloppet, som i huvudsak består av nedsmutsat gatuvatten från biltrafiken, har schaktats undan från befintlig badplats i sjön. Nu mynnar utloppsledningen i en skärmbassäng, ("dunkersanläggning"). Denna anläggning är en del av projektet nr B128 som främst avser att ta hand om föroreningar från Liljeholmssidan av sjön Trekanten.

Av trafikdagvatten förorenat slam är nu begränsat till skärmbassängen och kan lättare och billigare omhändertas där. Fosfor-utsläpp och tungmetaller har alltså minskat vid själva badplatsen och underhållet minskas.

Slutrapport B129 - Trekanten förlängning av dagvattenledning.pdf (2 497 kB)

Ingvar Skoog, 076-7691337, ingvar.skoog@Sweco.se,

Projektets syfte var att utvärdera hur väl någon eller några filterkonstruktioner reducerar koppar från koppartak. Ett samarbete inleddes 2006 med KTH:s avdelning för korrosionslära för att genomföra en långtidsstudie av kopparavrinning från ett koppartak i Farsta centrum samt kartlägga förändringar i totalkoncentrationen av koppar, kemisk speciering och biotillgänglighet utefter passage genom dagvattensystemet på väg till sjön Magelungen. Som jämförelse kartlades även bidraget av koppar i dagvatten från en parkeringsplats i Farsta centrum. Resultatet skulle sedan ge svar på om det behövs några filter eller inte och därefter eventuellt testa någon eller några filtertyper.

Resultatet visar dessutom att redan innan växelverkan och utspädning med annat dagvatten är de uppmätta koncentrationerna av total koppar från både tak och parkeringsplats i nivå med eller lägre än rapporterade koncentrationer av koppar, där inga negativa effekter på vattenorganismer rapporterats. Om hänsyn tas till den kemiska formen av koppar i avrinningsvattnet är de uppmätta koncentrationerna som skulle kunna vara tillgängliga och toxiska för vattenorganismer ännu lägre.

Avvattningssystem fungerar alltså som effektiva sänkor för frigjord koppar varvid ytterligare reningssystem inte anses nödvändigt. Se även bifogade artiklar från Bygg & teknik och Water research!

B136 Slutrapport Filter för reduktion av koppar.pdf (7 263 kB)

Pia Dromberg, 08-522 122 47, pia.dromberg@stockholmvatten.se

Syftet med projektet är att förbättra vattenkvaliteten i Råcksta Träsk. I arbetet med Vattenprogrammet har utryckts önskemål om åtgärder i tillrinningsområdet till Råcksta Träsk bland annat att föroreningsbelastningen från trafik och miljöfarlig verksamhet ska minska. Målen är att få minskad fosforhalt avseende vattenkvaliteten och minskade föroreningshalter avseende sediment i sjön.

Projektet resulterade i att en reningsanläggning för dagvatten anlades vid Bergslagsplan. Med denna reningsanläggning bidrar man till att minska föroreningarna till recipienten, både avseende vattenkvaliteten och sedimenten i sjön. Projektet har bidragit till att uppfylla delmål 4.5 "Föroreningar till mark, yt- och grundvatten ska minska" som finns i miljöprogrammets Mål 4 - Ekologisk planering och skötsel.

Projektet genomfördes under perioden 2005 till 2009. Det startade med en förstudie där först flera förslag till platser och metoder för rening av dagvatten togs fram. Det förslag som gynnade Råcksta Träsk mest valdes. Efter det genomfördes en detaljprojektering och sedan byggande av anläggningen.

B139 Slutrapport Råcksta träsk.pdf (2 221 kB)

Gudrun Aldheimer, gudrun.aldheimer@sweco.se

Lappkärret, som är en liten sjö på Norra Djurgården, hade tidigare sitt utlopp via dagvattensystemet till Henriksdals reningsverk. Ett dike har sedan länge funnits mellan Lappkärret och Lilla Värtan. Dikesbottnen ligger ca 0,8 m högre än vattennivån i Lappkärret. Ett nytt utlopp via diket skapades genom att en ledning lades på en sträcka av 145 m under dikesbottnen i den första delen av diket till en punkt där dikesbottnen ligger ca 20 cm under kärrets nivå. Utloppet till dagvattensystemet pluggades och hela utflödet går nu via det nya utloppet.

Ett vattendrag har skapats där det förut bara fanns ett torrt dike och Henriksdals avloppsreningsverk har avlastats från ett tillflöde av vatten som är alltför rent för att behandlas i reningsverk.

B144 Slutrapport Lappkärret - nytt utlopp.pdf (135 kB)

Christer Lännergren, 08-5221 2454, christer.lannergren@stockholmvatten.se

På ängsmark mellan Fiskartorpsvägen och Baron Rålambs väg har en vattenpark anlagts för hantering av dagvatten i syfte att minska tillförseln av förorenade ämnen till sjön Laduviken. Vattenparken består av två delar där man i den ena delen leder dagvatten från den kraftigt trafikerade Norra länken, via Vägverkets avsättningsmagasin till en översilningsyta i vattenparken för ytterligare rening, innan avledning sker till befintligt dike. Den andra delen består av öppna dagvattendiken som transporterar inläckande dränvatten från SL:s tunnelbana till befintligt upplopp i Laduviken. Dessa båda åtgärder gör att en befintlig reningsanläggning i områdets norra del, som i dagsläget är överbelastat och inte har någon effekt, kommer få en betydligt bättre funktion då den kommer omhänderta dagvatten från mindre ytor som inte är så trafikbelastade.

Genom projektets genomförande beräknas den externa fosfortillförseln till sjön Laduviken minskas med ca 25 %

B145 Slutrapport Laduviken_1.pdf (743 kB)

Annika Arvidsson, annika.arvidsson@ramboll.se

Ältsjön är recipient för dagvatten från Tyresövägen, som passerar sjön Över en bro i den innersta delen av Kasbyviken i den sydöstra änden av sjön. Analyser av sedimentens innehåll av trafikrelaterade föroreningar (metaller, organiska miljöstörande ämnen) har visat att halterna är betydligt högre i Kasbyviken än i andra delar av sjön. 2004 erhölls medel från Miljömiljarden för att bygga en skärmbassäng i den inre delen av Kasbyviken för att på så sätt hindra att föroreningarna fortsätter att spridas i Ältasjön. Skärmbassängen byggdes med flytbryggor och nedhängande dukar. Flytbryggoma utformades så att de även fungerar som en förbindelse för gående över Kasbyviken, en förbindelse som bröts när Tyresövägen byggdes.

Projektet blev något mer omfattande än väntat pga att en fast brygga, som var tänkt att använda som landfäste, var i dåligt skick. Extra medel tilldelades från Miljömiljarden. Projektet kunde genomföras utan problem och anläggningen slutbesiktigades i juli 2008. Efter sedimentprovtagningar, som gjordes i januari 2009, och mindre kompletteringar är projektet nu avslutat.

Resultaten av sedimentprovtagningarna är underlag för en framtida bedömning av anläggningens effektivitet. Genom att volymen innanför skärmväggen är stor i förhållande till tillrinningen, är det inte möjligt att mäta halter i in- och utgeånde vatten, och bedömningen kommer istället att göras genom att mäta förändringen över tid av föroreningar i och utanför anläggningen.

B146 Slutrapport Ältasjön - omhändertagande av trafikdagvatten.pdf (977 kB)

Chirster Lännergren, christer.lannergren@stockholmvatten.se

Sjön Trehörningen i Huddinge kommun har under årens lopp få ta emot stora mängder låggradigt renat avloppsvatten. Redan på 1950- och 60-talet började sjön visa tydliga tecken på övergödning och problemen kvarstod även efter det att avloppreningsverket som släppte spillvatten till sjön lades ned i början av 1970-talet. Under senare delen av 1970-talet genomfördes restaureringsåtgärder, bl.a. omfattande muddring och anläggandet av en skärmbassäng för omhändertagande av dagvatten från centrala Huddinge. Trots dessa åtgärder och även längre upp i tillrinningsområdet är sjön alltjämt en mycket näringsrik sjö som även får ta emot stora mängder förorenat dagvatten.

I en vik i sjöns sydvästra del, i ett område kallat Sjödalen, mynnar två delvis kulverterade diken: Solfagradiket samt Fullerstaån. Dessa för med sig dagvatten från ett större område som bl.a. omfattar de centrala delarna av Huddinge och vissa högtrafikerade vägar. Skärmbassängen förhindrar delvis att partikelbundna föroreningar och näringsämnen sprids vidare ut i sjön, men inte i tillräcklig grad för att sjön status skall förbättras.

2005 beviljade Miljömiljarden 8 miljoner kr för att förbättra kvalitén på dagvattnet som når Trehörningen. Detta genom att anlägga en översilningsyta och upprustning av befintlig skärmbassäng. I samband med detta skulle även Huddinge kommun anordna rening mellan utloppet från Trehörningen och Ågestasjön.

Då delar av projekteringen av anläggningarna var färdigställd gjordes en upphandling där anbuden för genomförandet hamnade långt över de beräknade kostnaderna. I projektansökan saknades medel för hanteringen av det bottensediment som var nödvändigt att avlägsna och kostnaderna för detta var mycket höga. Ett nytt grepp fick därför tas på projektet där översilningsytan fick lyftas bort och fokus helt ligga på att rensa skärmbassängsanläggningen samt förbättra funktionen.

Stora mängder förorenade massor har nu tagits bort, magasinsvolymen har ökats, skärmväggar och bryggor har ersatts med nya. Knappt 1 000 m3 sediment (delvis avvattnad volym) avlägsnades innehållande uppskattningsvis 850 kg alifater (olja), 80 kg koppar, 240 kg zink och 1 kg PAH. Projektet i kombination med ett annat projekt som Stockholm Vatten driver för egna medel (ombyggnation av pumpstation Invallningen) kommer att leda till att reningen av dagvattnet ökar avsevärt. Huddinge kommun har även i egen regi anlagt mindre dammar och en våtmark efter Trehörningens utlopp mot Orlången.

B149 Slutrapport Trehörningen rening av dagvatten.pdf (3 184 kB)

Benny Sundesson, 08-52212285, benny.sundesson@stockholmvatten.se

Sjön Flaten är en av Stockholms näringsfattigaste sjöar och till största delen omgiven av naturmark. I den nord-västra delen av sjöns tillrinningsområde finns dock mer urbana ytor så som kontors- och bostadsområden samt högtrafikerade vägar (framför allt Tyresövägen) vilka ger upphov till föroreningar i dagvattnet. Dessa föroreningar, bl.a. näringsämnen, har under senare åt lett till att sjöns status successivt försämrats och i början av 2000-talet behandlades sjöns bottensediment med aluminiumklorid för att minska utläckaget av fosfor från sedimenten. För att framöver bibehålla sjöns fina status krävdes dock även att den externa föroreningsbelastningen minskade. Då den största andelen av de externa föroreningarna till sjön kommer via det s.k. Flatendiket var det mest kostnadseffektivt att fokusera åtgärderna här.

2005 beviljades medel från Miljömiljarden för att utreda och genomföra åtgärder som bl.a. minskar den externa fosforbelastningen till Flaten med ca 25%. Förstudierna visade på att detta kunde uppnås genom tre olika åtgärder i anslutning till Flatendiket: separera trafikdagvattnet från Tyresövägen och rena detta i en separat dagvattendamm, skapa en fördämning nära dikets utlopp samt modifiera en befintlig skärmbassängsanläggning vid dikets mynning i sjön.

Efter förstudier, tillståndsförfaranden och projektering av anläggningarna byggdes dessa under 2008-2009. Intialt skulle Vägverket (som ansvarar för Tyresövägen) vara medfinansiär, men en ny dagvattentaxa inom Stockholm Vattens verksamhetsområde ledde till att Vägverket drog sig ur projektet och Stockholm Vatten fick gå in med de ytterligare medel som behövdes. Miljömiljarden beviljade också ett tillägg under 2008 för andra förändringar i projektets förutsättningar.

Åtgärderna är nu genomförsa och trafikdagvattnet renas i en nyanlagd damm söder om Tyresövägen, höga flöden i Flatendiket fördröjs och renas i en fördämning nära dikets utlopp i sjön samt en förbättrad skärmbassängsanläggning är på plats i sjön. Projektet omfattar inte utvärdering av anläggningarnas reningseffekt, men då metoderna är konventionella och beräkningar visar på en minskning av fosfortillförseln med ca 30% är projektmålen uppfyllda.

B151 Slutrapport Flaten rening dagvatten.pdf (3 144 kB)

Jens Fagerberg, 08-522 120 20, jens.fagerberg@stockholmvatten.se

I sjön Drevvikens västra del har en skärmbassängsanläggning för sedimentering av dagvatten anlagts för att kostnadseffektivt kunna reducera föroreningsbelastningen på sjön.

I anläggningen mynnar nu flera stora dagvattenutlopp med dagvatten från bl.a. hårt trafikerade vägytor samt industri. Genom omläggning av en dagvattenledning till den nya anläggningen, som tidigare mynnat vid Hökarängens badplats, har vattenkvalitén vid badplatsen förbättrats och risken för att föroreningar kommer till badplatsen via det kommunala dagvattennätet upphört. Anläggningen begränsar föroreningarna till bottensedimentet till område inom skärmbassängsanläggningen. Här kan man ta hand om bottensediment inom ett kontrollerat område och hindrar föroreningar för vidare spridning i sjön.

Genom anläggningens drifttagande minskar belastningen av bl.a. fosfor från de mynnande dagvattenledningarna till sjön Drevviken.

B152 Slutrapport Drevviken 10-02-12.pdf (2 195 kB)

Annika Arvidsson, annika.arvidsson@ramboll.se

Stockholom Vatten har under fyra år genomfört projektet. Syftet har varit att undersöka möjligheterna att minska onödig tillförsel till vattenmiljön av svårnedbrytbara, bioackumulerbara och giftiga läkemedel för att skydda de akvatiska ekosystemen och säkerställa en bra råvattenkvalitet

Resultaten visar att det finns möjligheter att förhindra tillförsel av läkemedel till avloppet men de är tämligen begränsade. Dagens avloppsrening fungerar inte tillfredsställande när det gäller att rena bort läkemedel. Många går rakt igenom helt opåverkade och kunde mätas upp långt ute i skärgården även om halterna var låga.  

Ytterligare rening av avloppsvatten kräver ökad energi- och resursförbrukning. En beräk-ning av kostnaderna visar att VA-taxan skulle behöva höjas med 10-40 % om ozonering eller filtrering med aktivt kol skulle införas. Ett stort forskningsprogram, MistraPharma, pågår för närvarande som förhoppningsvis kommer att generera mer kunskap.

Projektets hemsida: http://www.stockholmvatten.se/lakemedel

B153 Slutrapport: Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder

Stockholm Vatten: Läkemedelsrester i Stockholms vattenmiljö

Cajsa Wahlberg
Stockholm Vatten VA AB
106 36 Stockholm
Tel 08 522 124 35
cajsa.wahlberg@stockholmvatten.se
Projektets hemsida är: www.stockholmvatten.se/lakemedel