Projektets syfte var att sanera mark förorenad av olja och tjärämnen efter ett asfaltverk och för att möjliggöra bostadsbebyggelse. Projektering av efterbehandlingen kunde utföras med stöd av tidigare utförda undersökningar.

En entreprenör upphandlades och till skillnad mot liknande saneringsentreprenader så ombesörjde entreprenören upphandling av miljökontroll. Saneringen utfördes genom schakt och avlämning av massor till godkänd mottagningsanläggning, totalt avlämnades 26 000 m3 jordmassor. Schakten styrdes dels av en schaktplan för efterföljande grundläggning av byggnader, dels av föroreningssituationen. Saneringen medför att området inte längre riskerar att sprida föroreningar till omgivningen. De tidigare riskerna för människa och miljö har eliminerats och marken används för bostäder. Schakt av förorenad jord utfördes delvis under vatten. Föroreningar i form av olja både sjönk och flöt i vatten vilket i kombination med vinterkyla försvårade arbetet.

Schakt av föroreningar under vatten och vattenhantering behöver planeras och beskrivas i detalj för att inte orsaka problem vid genomförandet. Totala kostnaden för saneringen kalkylerades till 20 mnkr, bidraget från miljömiljarden uppgick även till 20 mnkr. Saneringen har totalt kostat ca 22 mnkr. Under 2010 slutförs saneringen.

A7 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Monica Almquist

I den västra delen av Luxparken på Lilla Essingen låg det tidigare en båtklubb. Marken har sedan 30-talet används som uppläggningsplats för båtar och marken har blivit förorenad av verksamheten. Marken har nu sanerats och anlagts som park och blivit en del av ett större grönområdet på Lilla Essingen. Inom projektet har ca 3500 ton förorenade massor körts bort och ca 4000 kvm ny parkyta skapats. Tillgängligheten till park- och grönområden i Stockholms innerstad är begränsad och miljöbelastningen är hög.

Projektet med att skapa ytterligare parkmark är därför mycket värdefullt för staden och dess invånare. 

A9 Slutrapport Luxparken.pdf (48 kB)

Anna Haag, 08 508 262 93, 08 508 276 00, anna.haag@expl.stockholm.se

Syftet med projektet är att sanera mark för att möjliggöra bebyggelse av bostäder och arbetsplatser inom området. Marken som ska saneras består sedan årtionden tillbaka av fyllnadsmassor från schaktöverskott inom numera oidentifierbara arbetsområden i och omkring staden. Detta gör att specifika verksamhetsutövare, skyldiga till markföroreningarna, inte kan göras ansvariga huvudmän för saneringskostnaderna. Saneringsåtgärderna ger långsiktigt resultat, är av engångskaraktär och ingår inte i den normala, löpande driftverksamheten.

Ca 55.000 m 3 förorenade schaktmassor samt 4.200 m 3 muddringsmassor har behandlats och därigenom har avsevärda mängder tungmetaller och oljeföroreningar avlägsnats. Uppföljning har skett genom kontinuerlig provtagning dels av schaktmassorna och dels av schaktbotten. Resultaten har sammanställts i en rapport ”Friklassning 2005-09-14, kv Lugnet, Hammarby Sjöstad” samt i databasen GISSA.

Marksaneringen har genomförts i två faser, en planeringsfas samt en genomförande fas.
Planeringsfasen har omfattat förberedande, miljötekniska mark- och
grundvattenundersökningar för att klarlägga förekomst, art och omfattning av föroreningar. Riskanalys och beräkning av platsspecifika föroreningshalter som, enligt samråd med miljöförvaltningen, gällde som åtgärdsmål för marksaneringen. Inordnande av marksaneringsfrågorna i stadsbyggnadskontorets löpande arbete för detaljplan med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, budget, tidsplan mm. Information till
miljöförvaltningen angående påträffade mark- och grundvattenföroreningar. Information och överenskommelse angående marksanering med byggherrar.

Genomförandefas har omfattat utarbetande av förfrågningsunderlag med kontrollplan samt upphandling av konsult och entreprenör för kontroll respektive utförande av marksaneringen. Byggledning och kontroll av utförande av entreprenaden för marksanering. Slutbesiktning, uppföljning av marksaneringsentreprenaden (inkl. redovisning och slutrapport till miljöförvaltningen).

Saneringen av kvarteret Lugnet har möjliggjort vidare bostadsexploatering i Hammarby Sjöstad med fyra stycken byggherrar som uppför ca 670 st lägenheter med blandad upplåtelseform, både hyres- och bostadsrätter.

Projekt A10, Miljömiljarden, Slutrapport.pdf (743 kB)

Michael Johansson, michael.johansson@expl.stockholm.se

Under perioden 1876 till 1944 bedrevs tillverkning av svavelsyra på fastigheten Akterspegeln vilket är den angränsande fastigheten till det område som har sanerats. Restprodukterna från denna verksamhet (kisbränder) användes för att fylla ut och skapa ett hamnområde på den aktuella fastigheten, Liljeholmen 1:1. Detta område utnyttjades för sjötransporter av malmen och även den färdiga produkten. Efter nedläggningen av fabriken har staden övertagit marken och den har de senaste 50 åren utnyttjats som parkmark.

I samband med miljötekniska undersökningar hittades utfyllnaden och mycket höga halter av arsenik och bly detekterades. Situationen bedömdes både utgöra en risk för människor som vistades i området och ett miljömässigt oroande utläckage till Mälaren.
Markkontoret ansökte om bidrag till saneringen från Naturvårdsverkets saneringsfond samt ur stadens egen miljömiljard. Hösten 2005 beviljades bidrag från naturvårdsverket med 16,4 mnkr och från staden med 6,0 mnkr. Saneringen beräknades till 22,4 mnkr.

Olika efterbehandlingsalternativ studerades vilket resulterade i att den enda långsiktigt hållbara alternativet bedömdes vara bortschaktning av den förorenade utfyllnaden och deponering. Samtliga förorenade massor har därför avlägsnats genom schaktning och transporterats med fartyg till Langöja i Norge för slutligt omhändertagande. Den deponerade mängden uppgick till 7850 ton, vilket var något mer än beräknat. Totalt har 5 ton arsenik, 21 ton koppar, 23 ton bly och 82 kilo kvicksilver avlägsnats från området.

Saneringen var tekniskt mycket krävande eftersom större delen av schaktarbetet skedde under mälarens vattenyta. En tätskärm måste därför installeras innan schaktarbetena kunde starta. Tätskärmen skapades genom en stålspont och jetinjektering av betong.
Saneringsarbetena utfördes våren och sommaren 2006 och återskapande av parken under sommaren och hösten. Återskapandet har även inneburit en ökad biologisk mångfald i parken och den strandnära zonen. Såväl sanering som återskapande av parken har uppskattats av de som bor eller vistas i området. 

A16 Slutrapport Akterspegeln.pdf (440 kB)

Hans Söderström, 08 50826123

Projektets huvudsyfte har varit att utveckla ett nytt registerkort för markföroreningar, samordnat med Miljöförvaltningens nuvarande ärendehanteringssystem Ecos. Detta för att samla informationen på ett ställe och därigenom öka vår servicegrad och datasäkerhet.
Projektet är ett samarbete mellan Miljöförvaltningen i Stockholm, datakonsultföretaget Tekis AB samt Miljö- och hälsoskyddskontoren i Västerås, Botkyrka och Ale kommuner.

Utvecklingsarbetet i projektet har i stort fortlöpt som planerat men implementeringen på förvaltningen pågår fortfarande, främst avseende den utarbetade kartfunktionen i Ecos.

Genom projektet har förutsättning för samlad lagring av markföroreningsdata givits. Detta till godo för samtliga handläggare på Miljöförvalningen och för information till andra förvaltningar och aktörer i Staden.

A46 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Örjan Magnusson, orjan.magnusson@miljo.stockholm.se

Denna slutrapport omfattar två projekt, nr 82b "Miljöteknisk markundersökning i anslutning till panncentralen i Fagersjö" och nr B158 "Rivning och marksanering av panncentral i Fagersjö". Slutrapporten skrivs gemensamt eftersom båda projekten avser fastigheterna Mätstickan 1 och Mätkedjan 1 & 2 och då aktiviteterna i de båda projekten hänger ihop.

PROJEKT NR 82b
Syftet med projekt nr 82b var att utreda behovet av en eventuell sanering av oljeförorenad mark vid panncentralen i Fagersjö och föreslå erforderliga åtgärder för att det skulle vara möjligt att uppfylla de krav som gäller för mark vid bostadsexploatering. Utredning omfattande miljöinventering av byggnader på fastigheten och markundersökning runt fastigheterna har genomförts som bl a visar att det finns misstanke om oljeförorenad mark vid två av byggnaderna. Vidare har en kostnadsuppskattning av rivnings- och saneringskostnader genomförts och redovisats.

A82b och B158 slutrapport inkl. bilagor.pdf

Johan Lundqvist, 08-508 370 00, johan.lundqvist@svenskabostader.se

Syftet med projektet har varit att bereda marken för att bygga bostäder och förbättra den fysiska och estetiska miljön i området.

Vid en tidigare genomförd miljöinventering av panncentralen har konstaterats att det fanns oljeföroreningar i mark och betong och farligt och miljöstörande avfall i byggnaden. 

Den gamla fabriksliknande panncentralen har sanerats och rivits. Farligt och miljöstörande avfall har transporterats bort och omhändertagits av godkänd transportör och mottagare. Vidare har totalt 149 ton förorenad jord sanerats och borttransporterats av godkänd transportör och omhändertagits av godkänd mottagare, Ragn-Sells Specialavfall AB.
 
I och med att den gamla panncentralen rivits har den estetiska miljön i området förbättrats avsevärt. Genom att fastigheten har sanerats har stadens miljöskuld minskat och därmed även framtida kostnader för sanering. Saneringen har möjliggjort att marken kunnat användas för bostadsexploatering och Svenska Bostäder har 2005/2006 uppfört ett bostadshus omfattande 44 lägenheter på fastigheten.

A82c Slutrapport inkl bilagor.pdf (1,7mb)

Bo Wetterud, 08-508 370 00, bo.wetterud@svenskabostader.se

Projektets syfte har varit att sanera den oljeförorenade marken vid den f d panncentralen på fastigheten Engelsmannen 4 i Blackeberg för att skapa möjlighet att uppföra plats nya bostadshus på platsen.

Svenska Bostäder har inledningsvis - på egen bekostnad - genomfört en miljöutredning av vilken bl a framkom att det fanns ca 250 ton förorenad jord under nedre källare och oljetankrum samt utanför oljetankrummet. Vidare visade miljöutredningen att det fanns misstanke om ytterligare ca 250 ton förorenad jord utanför oljetankrummet i slänten ner mot parken/skogen.

Sanering av den gamla panncentralen har genomförts på Svenska Bostäders bekostnad liksom rivningen av denna och delvis marksanering. Inför den avslutande marksaneringen, då rivning var genomförd, erhöll Svenska Bostäder bidrag från Miljömiljarden och den avslutande marksaneringen genomfördes därför med hjälp av detta bidrag. Förorenade jordmassor och förorenat dag- och grundvatten från de djupa schaktgroparna pumpades ur och transporterades till godkänd avfallsmottagare. Totalt har 508 ton förorenad jord och 19,7 ton oljehaltigt vatten transporterats till Ragn-Sells godkända avfallsanläggning på Högbytorp. Avslutande provtagning har visat att några oljerester inte längre finns kvar i mark eller i grundvatten.

Svenska Bostäder konstaterar att projektet medfört att stadens miljöskuld minskat och att det efter rivning och marksanering blivit möjligt att uppföra bostadshus på fastigheten. Svenska Bostäder har uppfört bostadshus med 94 hyreslägenheter och 56 p-platser i garage på fastigheten, vilka färdigställdes våren 2006. Svenska Bostäders mål att förbättra den fysiska och estetiska miljön har därmed också uppfyllts.

A82d Slutrapport 2008-06-24 inkl bilaga 1-5.pdf (2 479 kB)

Bo Wetterud, 08-508 370 00, bo.wetterud@svenskabostader.se

Syftet med projektet var att utföra markundersökningar på områden på Barnens Ö som tidigare använts som soptippar för att fastställa risk för läckage till yt- och grundvatten. Ett område, en gammal deponi för plåtskrot valdes ut för ändamålet. Platsen är belägen nära en av Stiftelsen Barnens Dags kollogårdar och ansågs ha högst prioritet att åtgärda av de kända tippområdena på Barnens Ö.

Målsättningen var att en större andel av de förorenade områdena på Barnens Ö skulle kartläggas och att halterna av de förekommande föroreningarna skulle bli kända. En markprovtagning och analys av de samlingsprover som tagits från den utvalda platsen visade att marken höll många ämnen, företrädesvis metaller, men att halterna förekom i så låga halter att de inte kunde anses farliga för miljön. Det enda ämne som fanns i högre halter än de som uppsatts som riktvärden av Naturvårdsverket var Zink. Denna metall, som ju är ett vanligt förekommande spårämne, ansågs dock ej innebära någon riskfaktor då ämnet är relativt stabilt och risken för läckage av ämnet till yt- och grundvatten ansågs marginell. Då zink stabiliseras än mer vid anaeroba förhållanden, föreslogs en marktäckning av tippområdet som en följdåtgärd av detta projekt.

Slutsatsen av detta projekt är att den mark som undersöktes var renare än förväntat. Risken med markområdet visade sig vara större ur ett rent fysiskt skadeperspektiv för människor och djur, än risken för läckage av skadliga ämnen.

B6 Slutrapport Provtagning mark - Barnens Ö.pdf (86 kB)

Lennart Arrhenius, 070 771 71 77, lennart.arrhenius@stbd.se

Projektet innebar att sanera förorenad mark och anlägga en tät övningsplatta för övning av brand och losstagning i fordon där spillvatten och andra vätskor samlas upp och förs till reningsverk.

Syftet är att genom en bättre övningsplatta undvika läckage till mark och därmed minska den negativa påverkan som övningsverksamheten utgör för i framförallt mark men också i vatten och luft. Genom detta uppnås också en bättre miljö för servicepersonal, instruktörer, kursdeltagare, brandpersonal och boende i närområdet.

Mängden läckage från bilar av petroleumprodukter, glykol etc. var tidigare ca 2-300 liter per år på platsen vilket efter projektet är i princip noll.

Resultatet blir förutom förbättrad miljö också att ge Brandförsvaret möjlighet att uppnå miljöcertifiering och därmed föregå som ett gott exempel för staden och bidra till en hållbar storstad.

B11 Slutrapport Markförbättrande åtgärder vid övning för kommunikationsolyckor.pdf (170 kB)

Lars Annergård, 08-454 89 30, lars.annergard@ssbf.brand.se

Syftet med projektet
- Att riva en gammal panncentral och sanera fastighetens förorenade mark.
- Ge möjlighet att efter rivning och sanering använda marken för nyproduktion av bostäder

Mål med projektet
- Att riva och sanera panncentralens byggnader, vilka innehöll en del miljö- och hälsoskadliga ämnen som måste omhändertas som farligt avfall. .
- Sanera marken inom området så att uppfyller de krav som gäller för en bostadsexploatering.

Uppnådda resultat
- Panncentralens byggnader är rivna och sanerade.
- Den förorenade marken är sanerad.

Processen som ledde fram till resultatet
- Miljöinvent har gjort en miljöinventering och rivningsplan. Rivning och sanering är utförd efter avtal med Besqab AB. Besqab har anlitat R.Å.D. i SverigeAB för rivning och sanering.

Slutsats
- Förorenad mark är sanerad och en miljöskuld är åtgärdad.
- Marken har fått ett nytt och bättre användningsområde 

B26 Slutrapport Smålänningen.pdf (93 kB)

Mia Levedahl, 070-737 22 41, mia.levedahl@familjebostader.com

Syftet med projektet
-Sanera ett markområde som innan inte kunde användas till något särskilt.
-Bli av med en miljöskuld.

Mål med projektet
-Riva panncentralens byggnader som ett led i arbetet med att sanera marken och ge plats.
-Sanera marken inom området så att den uppfyller de krav som finns för att bygga bostäder. Volymen förorenad jord var cirka 2000-5000 m 3 och volymen förorenad betong ca 500 m 3 .

Uppnådda resultat
-Panncentralens byggnader är rivna och sanerade.
-Området är sanerat och marknivån är återställd.

Processen som ledde fram till resultatet
Miljöinvent har gjort en miljöinventering och rivningsplan. Rivning och sanering är utförd efter avtal med Skanska Sverige AB. Skanska har anlitat Rivners AB för att rivning och sanering.

Slutsats
-Miljön har blivit bättre och en miljöskuld är åtgärdad.
-Marken har fått ett nytt och bättre användningsområde.

B27_Slutrapport_Sockenstämman.pdf (31 kB)

Bernt Kiltoft, bernt.kiltoft@familjebostader.com

Panncentralen i Kv. Tivolit 1 i Västberga togs i drift i början av 1940-talet och har på senare tid endast använts som undercentral för fjärrvärme. Familjebostäder äger panncentralen. Miljöinventeringen visade att det förekom miljögifter på fastigheten, främst alifater i betonggolvens övre skikt, där höga halter påträffades i garaget i markplan (som använts som oljelager) där alifaterna hade trängt ner ca 4 cm i betongen. Man hittade också polyaromatiska kolväten (PAH) i golven, dock inte höga halter.

Vid inventeringen hittades också kvicksilver (i lysrör samt i nivåvippa till pump), elektronikskrot, sot mm. Resultatet av miljöinventeringen gick i linje med tidigare erfarenheter av fastigheter med gamla oljepanncentraler.

B28 Slutrapport Rivning och marksanering vid kv Tivolit.pdf (355 kB)

Kjell Algurin, kjell.allgurin@familjebostader.com

När staden började projektet, omkring år 2004, var den vanligaste marksanteringsmetoden att föra alla jordmassor med förekomst av föroreningar till deponi, även i de fall föroreningarna var måttliga.

I denna studie har möjligheterna att återanvända massorna inom området undersökts och förfarandet har dokumenterats i en särskild rapport. Genom lämplig återanvändning inom området har kostnaderna för omhändertagande av förorenade jordmassor minskat väsentligt. Vinsterna är också positiva för miljön genom av antalet transporter har minskat vilket medför att koldioxidutsläpp minimeras.

Genom noggrann undersökning av området har jorden klassats och kan delas in i
-jordmassor som får användas fritt inom området
-jordmassor som får användas inom parkmark inom området
-jordmassor som måste föras till deponianläggning alt behandlas

Schaktning enligt 3D i GPS-system efterfråga mer och mer.  Erfarenheterna från denna studie är värdefull då 3D-program kommer att användas allt mer i större exploateringsprojekt t ex för masshantering inom ett exploateringsområde.

B47, Slutrapport: Metod för marksanering vid måttligt förorenade markområden

Bilaga 1: Rapport - Metod för hantering av måttligt förorenade områden i samband med exploatering, Tyrens 2010

Namn: Anna-Greta Holmbom Björkman
Telefonnummer: 08- 508 26777
E-postadress: anna-greta.holmbom@stockholm.se

Namn: Teresia Skönström
Telefonnummer: 08- 508 26380
E-postadress: teresia.skonstrom@stockholm.se

www.stockholm.se/johannelund

I samband med projektering av ett nytt bostadsområde, Annedal, skulle de fd industritomterna i området marksaneras.

B48 Sanering av förorenad mark kv Baltic mfl Slutrapport

Anna Harladsson, Projektutveckling, Explaoteringskontoret,
anna.haraldsson@expl.stocldiolm.se, 08-508 271 27
Anna Fröberg Flerlage, Tyréns, anna.frobergflerlage@tyrens.se, 08-566 411 32

Miljömiljardsprojektet "Markrening i Hjorthagen" omfattar schakt och markrening för den första etappen av Norra Djurgårdsstaden, detaljplanen för Norra 1, i den inre delen av Husarviken.

Gasverket påbörjade sin verksamhet på Värtagasverket i Hjorthagen 1893. Ganska snart behövdes större ytor att hantera kol och kocks på. Husarviken fylldes igen i etapper. Föroreningarna i det aktuella området omfattar främst metaller, PAH, cyanid och inslag av petroleumprodukter. De härstammar från dessa fyllnadmassor och gasverkets aktiviteter i området.

Projektets mål är att risken för spridning av föroreningar till Husarviken skall minska och de ekologiska förutsättningarna i viken skall bibehållas. Området skall också kunna utnyttjas för bostads och kontorsändamål av innerstadskaraktär.

Genom att utnyttja tidigare anlagda ytor och anläggningar för effektiv materialhanterin samt miljömässig kontroll kommer mer än 60% av de hanterade massorna att kunna återanvändas inom Norra Djurgårdsstaden.

Projektet har gett kontoret erfarenhet av att tidig planering av masshanterings och markreningsfrågor samt de anlagda ytorna och anläggningar för effektiv materialhantering är av stor vikt för projektets framgång. Erfarenheterna från denna entreprenad tas med i den fortsatta planeringen av Norra Djurgårdsstaden, samt i liknade projekt i staden.

B50 Slutrapport Hjorthagen.pdf (3 492 kB)

I Skrubba har en före detta grustäkt använts som deponi fram till 1966. Tippning skedde tills området åter låg i nivå med omgivande mark. Området har inte varit tillgängligt för allmänheten sedan täktverksamheten påbörjades på 1920-talet. De kontinuerliga grundvattenundersökningar som utfördes under åren 2004-2007 visade på att tydlig påverkan på grundvattnet inom och i anslutning till deponin. Sannolikt skedde även en viss spridning nedströms, men den bedömdes som lite eftersom det samtidigt sker viss utspädning. En åtgärdsutredning gjordes och det som bedömdes som miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt att sluttäcka deponin utifrån de kriterier som fmns för täcloiing av en deponi med farligt avfall.

Eftersom marken låg i nivå med omgivande mark beslutades det att en kulle skulle byggas upp, dels för att uppnå de Icriterier som finns för täckning av deponier för farligt avfall och dels för att man i all framtid ska se att området är stört. Genomförande skedet löpte utan några problem.

I anslutning till deponin bedrevs tidigare träimpregnering. Trots att verksamheten lades ned så sent som i början av 1980-talet fanns det ingen ansvarig verksamhetsutövare. En mindre byggnad samt en yta på ca 1 000 m2 där virke dropptorkat och förvarats var mycket förorenat av koppar, krom och arsenik. Området var enligt Länsstyrelsen klassat som ett objekt med riskklass 1. Detta medförde att Exploateringskontoret lämnade in ett förslag och motivering till Stadsledningskontoret att byggnaderna inom området borde rivas och området saneras samt att det var möjligt att göra det inom ramen för bidraget. Detta beviljades. En byggnad omhändertogs som farligt avfall och drygt 1 000 ton arsenik förorenade massor transporterades för behandling eller deponering.

B52 Slutrapport Skrubba inkl. bilagor.pdf

Per Olof Jägbeck, peo.jagbeck@expl.stockholm.se

Projektet har haft syftet att översiktligt undersöka förekomst av markföroreningar inom utvalda platser. Arbetet har utförts i två etapper, med sex undersökningar under 2006 och sju undersökningar under 2007. Grundläggande urvalskriterium för valda undersökningsplatser har varit länstyrelsens inventerings- och prioriteringsverktyg.

Arbetet fortlöpte i stort som planerat. Samtliga 13 markundersökningar har genomförts och avrapporterats av utförande konsulter. Samråd om undersökningsresultat och riskbedömningar har hållits med markägaren.

Projektet har gett värdefull information om föroreningssituationen inom markområden som annars inte skulle ha undersökts. Staden kommer att ha användning av framkommen kännedom såväl vid planering av markarbeten som för information till berörda och intresserade.

B93 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Örjan Magnusson

Denna slutrapport omfattar två projekt, nr 82b "Miljöteknisk markundersökning i anslutning till panncentralen i Fagersjö" och nr B158 "Rivning och marksanering av panncentral i Fagersjö". Slutrapporten skrivs gemensamt eftersom båda projekten avser fastigheterna Mätstickan 1 och Mätkedjan 1 & 2 och då aktiviteterna i de båda projekten hänger ihop.

PROJEKT NR B158 Syftet med projekt B158 har varit att riva och sanera panncentralen med tillhörande byggnader på fastigheterna Mätstickan 1 och Mätkedjan 1 & 2 i Fagersjö samt att sanera den oljeförorenade marken på fastigheterna. Målet har varit att uppfylla kravet för bostadsexploatering på fastigheten.

I ett första skede har hus 9 sanerats m a p byggdelar och installationer som innehållit miljöskadliga ämnen. Därefter har byggnaden rivits och källsortering skett av avfallet, som transporterats till godkänd mottagare. I ett andra skede har sanering skett av hus 10, vars källare innehöll oljetankar, och hus 12, som utgjorde själva panncentralen. Vid rivning av hus 10 konstaterades oljeförorening under och i botteplattan, varför totalt ca 172 ton oljeskadad betong transporterats till Ragn-Sells på Högbytorp och ca 272 ton oljeskadad jord transporterades till SRV på Gladökvarn. Övrigt avfall från sanering och rivning av hus 10 och 12 har källsorterats och transporterats till godkänd mottagare.

Svenska Bostäder konstaterar att genomförandet av de båda projekten medfört att stadens miljöskuld nu minskat och att fastigheten uppfyller de krav som gäller för bostadsexploatering, d v s att det på fastigheten inte finns några massor med föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, dock med ett mindre undantag: En mindre mängd massor under ett par stödmurar, som p g a rasrisk i ett område med bl a eloch vattenledningar inte kunde rivas i detta projekt. Det finns risk för en mindre restmängd olja i dessa massor, som i förekommande fall får saneras i samband med eventuell nyproduktion av bostäder på fastigheten.

A82b och B158 slutrapport inkl. bilagor.pdf

Johan Lundqvist

Syftet med projektet har varit att riva panncentralen på kv Fikonet 6, Södermalm och sanera marken, så att fastigheten uppfyller de krav som gäller för bostadsexploatering.

Vid projektstart fanns underlag i form av en miljöinventering och rivningsplan samt resultatet från en översiktlig miljöteknisk markundersökning.

Efter att en kompletterande miljöinventering av panncentralen genomförts har byggnaden sanerats m a p byggdelar och installationer som innehållit miljöskadliga ämnen. Därefter har byggnaden rivits. Avfallet från sanering och rivning har källsorterats och transporterats till godkänd mottagare.

En kompletterande översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts, vilken visade att massorna på fastigheten generellt håller en förhöjd halt av cancerogena PAH, höga halter bly i en punkt och förhöjd halt koppar i en punkt. Inför schakt klassificerades massorna, vilket visade att de generellt höll en något förhöjd halt cancerogena PAH. Då byggnaden rivits har förorenade massor schaktats ur och transporterats till godkänd mottagare. Totalt har 3059,29 ton massor transporterats till Brännbackens avfallsanläggning i Österåkers kommun som drivs av Ragn-Sells. Någon oljeförorening har inte påträffats i massorna på fastigheten. Schakt av massor har skett ner till berg, varför inga föroreningar nu bedöms finnas kvar inom området.

Svenska Bostäder konstaterar att projektet medfört att stadens miljöskuld nu minskat och att fastigheten uppfyller de krav som gäller för bostadsexploatering, d v s att det på fastigheten inte finns några massor med föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning. Svenska Bostäder kommer under 2007 att uppföra ett hyreshus på fastigheten med ca 35 lägenheter.

B159 Slutrapport - Fikonet.pdf (59 kB)

Mats Åhlander, mats.ahlander@svenskabostader.se

Syftet med projektet har varit att invändigt sanera och riva installationer och utrustning i den gamla panncentralbyggnaden. Vidare att undersöka marken under byggnaden och sanera eventuella föroreningar där. Det förväntade resultatet av åtgärderna var vid projektstart att därefter kunna bygga om den gamla panncentralen till 13 lägenheter, en tvättstuga och en mindre lokal.

Undersökning av eventuella föroreningar från f.d. kemtvätt har genomförts genom luftprovtagning. Resultatet visade att de halter som kunde detekteras bedömdes som ej hälsofarliga. En kompletterande miljöinventering genomfördes också och rivningsplan upprättades.

Projektet har därefter varit vilande i några år eftersom diskussioner pågick om bl.a. eventuell försäljning och senare även om eventuell rivning av huset på fastigheten. I början av 2009 togs dock beslut att återgå till den ursprungliga planen för fastigheten, d.v.s. att riva och sanera invändigt för att kunna uppföra 13 st ungdomslägenheter i byggnaden.

Invändig sanering och rivning av byggnaden samt sanering av oljeförorening i mark har genomförts under hösten 2009. Oljeförorenad betong, sten och jord m.m. har transporterats av godkänd transportör till godkänd mottagare. Analys av betongen i den f.d. kemtvätten uppvisade mycket låga halter av flyktiga ämnen, som ej bedöms utgöra någon hälsorisk.

Svenska Bostäder har utnyttjat hela bidraget från Miljömiljarden på 2 485 000 kronor och stått för resterande projektkostnader på 1 085 888 kronor. Svenska Bostäder konstaterar att projektet medfört att stadens miljöskuld minskat och att det efter sanering av hus och mark på fastigheten nu blivit möjligt att använda denna för bostadsändamål.

B160 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Björn Ribbhagen

Projektets syfte har varit att riva panncentralen i Östberga samt att sanera den oljeförorenade marken i dess omgivning. Förväntat resultat av dessa åtgärder är att marken kan användas för nyproduktion av bostäder.

Svenska Bostäder har i två omgångar genomfört översiktlig miljöteknisk markundersökning av fastigheten Ätten 5, vilka båda visade att det fanns oljeförorenade massor på fastigheten som behövde schaktas bort. Miljöinventering har genomförts av panncentralen vilken visade att farligt och miljöstörande avfall fanns i anläggningen.

Sanering och rivning av panncentralen har genomförts med gott resultat. Borttransport och omhändertagande av farligt och övrigt avfall från sanering och rivning har genomförts av godkänd transportör och mottagare.

Marksanering har genomförts och totalt har 577,04 ton förorenade jordmassor schaktats bort från området och transporterats av Märsta Förenade till mottagaren SITA Sverige AB vid Löt avfallsanläggning. Samtliga samlingsprover, uttagna i schaktgropar och på schaktväggar efter schakten, analyserades på laboratorium och resultatet visade att halterna av aromater och alifater låg under Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (KM). Det vill säga att marken nu är förberedd för bostadsexploatering.

Svenska Bostäder konstaterar att projektet medfört att stadens miljöskuld minskat och att det efter rivning och marksanering blivit möjligt att uppföra bostadshus på fastigheten. Arbetet med planering för bostadsexploatering på fastigheten förväntas ta fart om ett par år.

B161 Slutrapport inkl. bilagor.pdf

Björn Ribbhagen

1885 införskaffades Lövstaområdet för stadens avfallshantering. År 1986 stängdes förbränningsanläggningen i Lövsta och efter det har inget material deponerats inom området. Områdets deponier rymmer hushållsavfall, slagg, industriavfall och till viss del farligt avfall.

Byggnaderna som inte var möjliga att använda eller som innehöll mycket farligt avfall revs för att kunna saneras. Efter rivningarna skedde efterbehandling/grovsanering och övertäckning av marken där byggnaderna stått. Cirka 12 hektar täcktes på Östra Tippen och cirka 2,5 hektar på den Norra Tippen. Ytterligare omkring 5 hektar har efterbehandlats och övertäckts i området.

Tipparna är sluttäckta och viss grässådd återstår. En gång- och cykelväg har anlagts längs kanten av de östra och västra deponierna längs mälarstranden. Alla byggnader förutom en är rivna och den sista är miljöinventerad och ska rivas. Sista delprojektet innebär sanering/efterbehandling och övertäckning av de resterande ytorna i området.

Ett av Stockholms värst förorenade områden och samtidigt en av stadens stora miljöskulder är i och med detta projekt miljömässigt åtgärdat. Området kommer efter detta projekt att både fungera bättre för verksamheterna i området och att tillföra stora kvaliteter till det rörliga friluftslivet. En ny och miljövänlig deponitäckningsteknik har använts med gott resultat som visats sig vara ekonomiskt lönsamt jämfört med konventionella metoder.

Slutrapport ej färdigställd då projekt A51 ännu ej har avslutats.

Projektledare: Jonas Dahllöf, Nils Lundkvist
jonas.dahlof@stockholm.se
nils.lundkvist@stockholm.se