Klottrarens tid ägnas i stort sett uteslutande till att förbereda, genomföra eller exponera sitt målande. Därför finns också tydliga tecken som föräldrar och andra som kommer i kontakt med barn och unga bör vara uppmärksamma på:

• Surfar på klottersajter.
• Nya kompisar, jämnåriga och äldre.
• Skolkar från skolan.
• Målar och skissar på en bokstavskombination i varierande stil.
• Mobiltelefonen är fylld av bilder på klotter, telefonboken utgörs av ”tags”.
• Skriver samma bokstavkombination i kollegieblock, skolböcker, skolväskan, kepsen. Ofta kan du se samma bokstavskombination i ditt eget bostadsområde på elskåpen, lyktstolpen, husfasader, i hissen, i skolans lokaler.
• Visar ett överdrivet intresse för graffitimålningar och taggar ute.
• Färgfläckar på händer, kläder, på ryggsäcken.
• Ryggsäcken är sönderskuren i ryggen, för att lätt kunna plocka i och ur färgburkar.
  

Den energi som krävs för att utföra den typ av skadegörelse som klotter innebär bör ges utlopp på annat sätt. En del klottrare har en konstnärlig talang som de behöver få utlopp för.

Bättre alternativ för klottraren

I olika slags konstskolor där kan man få utlopp för sin kreativa förmåga att uttrycka sig i bild och som inte behöver vara olaglig för att uppskattas av sin publik. Du kan även erbjuda andra aktiviteter som ger spänning och uppmärksamhet.

Sämre alternativ för klottraren

Att köpa övningsskivor att måla på är inget bra alternativ, eftersom den inte ger den exponering man söker som klottrare. Att måla på en skiva blir enbart en yta att öva på, för att senare ge sig ut i det egna bostadsområdet och måla den intränade tagen på elskåp, lyktstolpar eller uppföra större målningar på undanskymda platser.

Så kallade lagliga väggar att klottra på finns inte i Stockholm stad. En laglig vägg riskerar också att bli en yta där erfarna klottrare kan beskådas och beundras av yngre, vilket bidrar till nyrekrytering av klottrare.

Du kan kontakta oss

Många klottrare utvecklar ett tvångsmässigt beteende genom sitt målande, man tillhör kanske även en grupp som det kan vara svårt att bryta med.

Som förälder eller annan vuxen som kommer i kontakt med klottrare kan du behöva stöd för att hjälpa den unga att bryta sitt beteende. Kontakta oss om du har frågor eller behöver hjälp, du hittar kontaktuppgifter i menyn till vänster. Du får vara anonym om du vill.

Den som är ung kan ha ett behov att visa upp sig själv för omvärlden. Genom att klottra söker man också ett godkännande av andra klottrare och på det sätt ”bli någon”. När man väl börjat söka sin identitet i klotterkulturen är det kanske därför svårt att ta sig ur denna.

Subkulturen är strukturerad och organiserad. Man börjar längst ned i hierarkin med enkla s k ”tags” och följer sedan ett destruktivt mönster för att försöka få erkännande i klottervärlden.

Destruktivt beteende

För att försöka ”bli någon” behöver klottrarna en publik inom klotterkulturen. Därför klottrar man helst:

• där många kan se resultatet, på ställen som tunnelbanestationer, tågtunnlar, broar, murar, transformatorstationer, vid motorvägar, gator m.m. Allra helst klottrar man på olika former av kommunikationsmedel, som gör att klotter passerar från ort till ort och kan ses av många.
• på ställen som är svåra att komma åt, som exempelvis högt uppe på en bro, och på ställen där det är lätt att bli upptäckt. Ju större fara som är involverad desto mer respekt tror man sig få.
• stora målningar eftersom denne då tidsmässigt och fysiskt sett utsatt sig för större fara.

Internet

På Internet delar klottrarna med sig av sina verk via bilder och filmer. De knyter kontakter och umgås över olika chatforum.

På diskussionsforum finns tips om hur man ska förhålla sig när man blir gripen för klotter. Klottrare delar också med sig av tips om nymålade tåg över hela Sverige. På de olika forumen diskuteras också olika stilar och man köper och säljer stöldgods, färg och specialutrustning för klotter. På forumen lär yngre klottrare känna äldre klottrare.

Det produceras och säljs flera nya klotterfilmer varje år. Att få delta i filmer är populärt och ger klottraren ett tillfälle att visa upp den personliga ”tagen” för andra inom klottervärlden.

Butiker tjänar pengar på unga klottrare

Det finns butiker med specialinriktning på tillbehör avsedda för graffitimålning/tagging. I butikerna finns t ex färg, bläck, pennor, litteratur, kläder, böcker och tidningar om graffiti och med detta etableras en bransch där det går att tjäna pengar.

Här finns en del ord som används i klotterkulturen förklarade, tex olika typer av grafitti. Orden är inte presenterade i bokstavsordning.

Graffiti eller klotter

Bild, text eller ristning som anbringats på plats av en privatperson. Oftast saknas tillstånd från den som äger objektet, vilket gör handlingen olaglig och därmed straffbar. Bilderna kan delas in i olika typer av grupper tex tags, crew-tag, throwups och pieces (se nedan).

Klotterkulturen växte fram i USA under 60- och 70-talet och på 80-talet kom den till Sverige.

Tag

”Tags” är grunden för klotter och målandet har vuxit fram ur tags. Tags, eller taggar på svenska, är kombinationer av olika bokstäver som är sammanfogade med varandra.

De går att rita snabbt och målas därför ofta på ett flertal ställen, till exempel på husväggar eller tunnelbanevagnar. Varje person har sin egen ”tag”, det handlar om att marknadsföra sitt eget namn. Det är bannlyst att använda någon annans namn om man inte gör det i form av en hälsning. Klotter utförs vanligtvis på ett olagligt sätt och därför använder klottrarna inte sina riktiga namn.

Klottrare börjar ofta med ”tags” i sin närmiljö, på väg till och från skolan, för att sedan utöka området. I bland går ett gäng samman och bildar ett "crew". Man skapar då en gemensam crewtag som alla i gänget har rätt att skriva.

En storklottrare kan göra cirka 50 ”tags” på en kväll vilket innebär en kostnad för samhället på 25 000 kr att ta bort.

Bomba

Att bomba är en viktig del för många klottrare. Att ”bomba” betyder att skriva sin ”tag” ett flertal gånger på samma yta.

Det är en aktivitet som ofta sker mitt i natten eftersom risken att bli upptäckt då är som minst. Utrustad med en filtpenna eller en sprayburk skriver klottrarna sitt namn eller sin så kallade tag.

Crew-tag

Det man framförallt förknippar med organisation inom klottervärlden är ett så kallat Crew. Det vill säga en löst sammansatt grupp som klottrar ihop. Precis som att varje enskild klottrare har ett eget namn/en egen tag så har även varje crew ett gemensamt namn, ofta förkortat till 3-4 bokstäver.

I Stockholm har vi ca 500 identifierade crews. I en crewtag har många gånger varje bokstav en betydelse.

Kings och toys

Det finns ofta äldre klottrare, en "king", som unga nybörjare, "toys”, ser upp till. "Toys" får håller vakt runt dem som målar. ”Kingsen” lär ofta upp de mindre erfarna ”toysen”.

Throwup

Throwup är en bokstavsbild som oftast är stor och skriven med endast ytterkonturlinje. I bland består en throwup av den personliga klottertagens bokstavskombination. Den blir således en förstoring av den personliga klottertagen.

En nedklottrad gångtunnel kostar runt 20 000 kr att sanera.

Piece

Piece är en förkortning av masterpiece och är en fullständig ornamenterad bokstavsbild med bakgrund, signatur och eventuellt figurer.

En piece är ofta vad folk i allmänhet menar när de säger ”graffiti”. En piece kan vara den personliga tagens bokstäver i uppförstorning. I bland finns det ett meddelande eller en hälsning till andra målare. En piece är många gånger signerad av den målare som gjort den.

Wholecar

För flera som målar olagligt är den största bedriften att göra en "wholecar", det vill säga man målar en tunnelbanevagn från dess övre till dess nedre del.

Schratching och etsning

Glasfönster på tunnelbanan och pendeltågen är ibland ristade med tags eller liknande, sk scratching.

Eftersom scratching innebär att man ristar med ett vasst föremål på exempelvis en glasruta går ”tagen” inte att sanera utan rutan byts ut.

Etsning på glasrutor är ett annat sätt att sprida sitt namn, precis som vid scratching så går ”etsning” inte att sanera. Det blir med andra ord dyrt för samhället när rutorna måste bytas ut.

Stickers

Stickers är klistermärken eller affischer och en del av det man kallar ”StreetArt”.

På stickers kan även den egna personliga tagen appliceras. Ibland får även en medlem i en klottercrew till uppgift att måla crewtagen på en sticker för att därefter sätta upp den på så många ställen som möjligt.

Street Art

Street art är en blandning av tekniker för att göra avtryck i stadsmiljön, ofta sprungen ur klotterkretsar.