Det är ingen idé att sortera, allt blandas ju ändå bara ihop och läggs på tippen.
Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, allt skickas till återvinning eller energiutvinning. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser materialbolagen anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade och håller en viss kvalitet. Skulle materialet vara hopblandat tas det inte emot och entreprenören blir tvungen att åka till soptippen med förpackningarna där de i stället måste betala en deponiavgift för att få lämna materialet. Det vore ingen god affär.
Energiåtgången för att diska ur förpackningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.
Nej, så mycket energi går det inte åt för att rengöra en förpackning. För att inte slösa energi är det naturligtvis bra att inte rengöra förpackningarna under rinnande varmvatten. Förpackningarna behöver inte heller vara kliniskt rena, det räcker med att ta bort det värsta för hygienens skull. Många förpackningar räcker det till och med att bara tömma och skaka ur. Det är de som innehåller kladdiga matrester som behöver rengöras.
Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.
I regeringsutredningen "Resurs i retur" SOU 2001:102 konstateras att återvinning av förpackningar är miljömässigt bra, det sparas både energi och material. Den miljöbelastning som uppstår av extra transporter motiveras av de miljövinster som uppnås. Slutsatserna grundas på sju olika livscykelanalyser som genomfördes 1998-2001. I samma regeringsutredning konstaterades även att återvinning av tidningar är miljömässigt bra, slutsatserna grundas på tre olika forskningsrapporter som genomförts 1999-2001.
Det är ingen mening att sortera färgat och ofärgat glas. Lastbilen lägger ändå allt i samma behållare.
Det kan se ut som om allt töms och blandas hop, men de lastbilar som hämtar glas har två fack på flaket. Ett för färgat och ett för ofärgat glas. Glaset hålls separerat ända tills det är återvunnet.
Aluminium och stål finns i stora mängder och kan knappast betraktas som ändliga resurser och motivera återvinning.
Miljövinsten av att återvinna aluminium och stål består framförallt av att man sparar stora mängder energi om man återanvänder gammalt material jämfört med om man tillverkar nytt. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast fem procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Motsvarande siffra för stål är 25 procent. Både aluminium och stål går dessutom att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.
I Sverige finns gott om skog, därför behöver vi inte återvinna pappersförpackningar och tidningar.
Det är både billigare och mer energieffektivt att återvinna pappersförpackningar än att göra nytt papper av ny råvara.
Informationen kommer från FTI Förpacknings & Tidningsinsamlingens hemsida.
www.ftiab.se