Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk – vattendirektivet – som ska säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Direktivet ställer krav på att EU:s medlemsländer arbetar på ett gemensamt sätt med inriktning på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för vattenberoende ekosystem.

Följer vattnets naturliga väg
Den europeiska modellen utgår från avrinningsområden - vattnets naturliga väg genom landskapet - istället för administrativa gränser, till exempel kommungränser.
Sverige är indelat i fem vattendistrikt. Stockholm ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt som sträcker sig från Dalälven i norr till Bråviken i söder och från Kilsbergen i väster till skärgården i öster.
Till ytan är Norra Östersjöns vattendistrikt det minsta, men har med sina knappt tre miljoner invånare den största befolkningen. Stora delar av distriktet präglas av den påverkan som mänskliga verksamheter har medfört och effekterna kan avläsas i tillståndet i vattenmiljöerna.
Miljökvalitetsnormer
Vattendirektivet omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Av praktiska skäl har en nedre storleksgräns satts för vilka vatten som fått fastställda miljökvalitetsnormer. Dessa kallas för vattenförekomster.
En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Det övergripande målet är att alla vattenförekomster ska ha god vattenstatus år 2015, eller senast till år 2027. Detta gäller både biologiska och kemiska förhållanden i ytvatten samt en god grundvattenstatus. Normerna tillämpas till exempel när myndigheter och kommuner utövar miljötillsyn eller vid samhällsplanering.
Vattenmyndigheterna har tagit fram åtgärdsprogram för varje vattendistrikt som redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska uppnå miljökvalitetsnormerna. Fördjupade beskrivningar av åtgärdsbehov för olika vattenförekomster håller på att utarbetas.
Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt
Vilka av Stockholms vattenområden berörs?
Stockholms stad berörs av tio ytvattenförekomster. Flera av dessa uppnår idag inte god ekologisk status, främst på grund av övergödning.
|
Sjöar
|
Vattendrag
|
Kustvatten
|
|
Drevviken
|
Bällstaån
|
Brunnsviken
|
|
Magelungen
|
Norrström
|
Lilla Värtan
|
|
Mälaren – Görväln
|
Tyresån-Forsån
|
Strömmen
|
|
Mälaren – Stockholm
|
|
|
Läs mer om vattenförekomsternas status på Vatten Informations System Sverige (VISS). Gå till VISS
Läs mer på Sjöar och vattendrag i Stockholms stad
Vem ansvarar för vattnet?
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i Göteborg är sedan juli 2011 nationell samordnare för frågor om hav och inlandsvatten. Vattenmyndigheterna i landets vattendistrikt beslutar om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram och de har också regionalt ansvar för genomförandet av vattendirektivet. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt är placerad vid Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Gå till Havs- och vattenmyndigheten
Gå till Vattenmyndigheterna
På Länsstyrelsen i Stockholms län finns ett särskilt beredningssekretariat för arbetet med vattenförvaltningen. Ambitionen är att arbetet ska ske i dialog med grannlän, kommuner, vattenvårdsgrupper, vattenvårdsförbund och andra lokala berörda.
Gå till Länsstyrelsen
På lokal nivå har kommunerna ett stort ansvar för vatten eftersom de ansvarar för dricksvattenförsörjning, rening av avloppsvatten och miljötillsyn. Kommunerna beslutar också om mark- och vattenanvändning och bebyggelseplanering – frågor med tydlig koppling till vattenkvalitet och hållbar vattenanvändning.
Gå till Sveriges Kommuner och Landsting
Frivilliga sammanslutningar, t ex vattenvårdsförbund bidrar också med viktig kunskap om lokala förhållanden i och kring olika vattenområden.
Gå till Sveriges Vattenorganisationer