• Till navigationen
  • Till innehåll
stockholm.se
  • Meny
  • Mer
Sök på stockholm.se

Du är här: Startsidan / Kultur & Fritid / Park, natur och friluftsliv / Parker / Parkhistoria / Funktionalismen och Bloms parkprogram

1930–1950: Funktionalismen och Bloms parkprogram

Kontakt

Övergripande information för staden

Ett helt nytt sätt att se på stadsbyggnad växte fram omkring 1930. Den så kallade Funktionalismen var inledningen på modernismens storslagna stadsbyggnadsepok och folkhemmets samhällsbyggande.

Som kritik mot kvartersstadens mörka osunda gårdsmiljöer och brist på grönska, lanserades en stadstyp med fristående lamellhus i park som gav lägenheter och närmiljö solljus, frisk luft och utsikt mot en sparad och vårdad ”natur”.

Parkleken Lugnet

I varje stadsdel skulle sörjas för god tillgång på lek- och rekreations- möjligheter, vilket säkrades genom ett sammanhållet parknät av långsträckta parkstråk genom och mellan stadsdelarna.

Bloms förslag om ett parknät

Stockholms stadsträdgårdsmästare 1938–71 Holger Blom redovisade 1941 förslaget om ett parknät för staden, som i sina yttre delar knöt an till de större friluftsområdena utanför stadsbygden. I Bloms klassiska parkprogram från 1946 sammanfattas den funktionalistiska synen på parkens uppgifter i Stockholms stadsbyggande, i hög grad inspirerade av Osvald Almquist, stadsträdgårdsmästare 1936–38.

Dessa principer inarbetades i 1952 års generalplan, och byggdes ut ända till i slutet av 1970-talet. Bloms tid som stadsträdgårdsmästare och park- och stadsbyggnadsideolog kom att bli en storhetstid för Stockholms parker.

Parknätet skulle vara stadsdelens offentliga rum för lek, spel, picknick, evenemang, natur- och kulturupplevelser, och skapa goda förbindelser mellan bostad – skola – centrum. Stadens äldre natur- och kulturminnen bevarades genom att infogas i parkerna.

Kulturupplevelser i parkerna 

Offentlig konst placerades i parkstråken.1962 bildades på Bloms initiativ Konstnämnden för utsmyckning av allmänna platser, KNAP.

Parkteatern – den offentliga uteteatern, var en annan mycket populär parkinstitution som tillkom 1942. Till parkteatern tillhörde även ”parkmusiken” som startades redan 1906.

Rum för lek och sport

I de större parkstråken, som planerades i det karaktäristiska sprickdalslandskapets dalstråk, gavs utrymmen för mer ytkrävande lekar, motion och stora idrottsanläggningar.

Parkleken – den bemannade lekplatsen, som startades i Vasaparken 1938, blev ett av parkförvaltningens flaggskepp, en pedagogisk institution för lek och social fostran med lekredskap, barnhage, odlingsland, plaskdamm, skid- och skridskoskola, mulleverksamhet, barnteater, bygglek, djurlek (4H), äventyrslek med mera. Den utformades enligt stadens parklekstandard. Verksamheten växte fram till mitten på 1980-talet då det fanns 150 parklekar och 50 skolgårdslekar sammantaget i inner- och ytterstaden.

Nytt blomsterprogram

Blom skapade också ett nytt blomsterprogram. Parkernas blommor samlades i blomstergårdar i parker och vid torg. Rabatterna utformades enhetligt, med perenner och rosor i samlade färgfält. Urnor med färgstarka annueller sattes ut i enhetliga färggrupper i torg- och gaturum.

Stockholmsstilen

Den parkstil som nu danades med arkitekten Erik Glemme som förgrundsgestalt, den så kallade Stockholmsstilen, integrerade natur- och kulturlandskap och nödvändiga parkfunktioner på ett sätt som gav Stockholms parkförvaltning internationellt erkännande. Ett typexempel är parkstråket Norrmälarstrand-Rålambshovsparken-Fredshällsparken på Kungsholmen.

Vällingby centrum

Liknande stråkparker planerades och formades med hjälp av landskapsvård och parkanläggning i stort sett alla nya stadsdelar mellan 1930–1970, i såväl smalhusstadsdelar som Traneberg, Hammarbyhöjden och Midsommarkransen, och grannskapsstadsdelar som Hökarängen, Blackeberg och Råcksta som i miljonprogramsstadsdelar som Tensta och Rinkeby.

Parknätet har blivit ett av ytterstadens mest karaktäristiska drag. Inne i bebyggelseområdena skapades gångstråk och centrumtorg som möblerades och förskönades med blomsterarrangemang och skulpturer. Här stod Erik Glemme bland annat bakom Blackebergs torg och Vällingby torg.

Blom och Glemme förnyade också flera av innerstadens parker. Vasaparkens terrassträdgård, Kungsklippans och Sankt Göransparkens terrasser, Tegnerlundens lusthus och damm, Karlavägen bersåer och Glasbruksklippan är några typexempel.

Mer parkhistoria

  • 1700–1850: De första offentliga parkerna
  • 1850–1900: Lindhagenplanen och parker på bergen
  • 1900–1920: Trädgårdsstäder och klassicism
  • 1960–1970: Miljonprogram och storskaligt byggande
  • 1980–1990: Förtätning och postmodernism
  • 2000-talet: Parkansvaret omorganiseras

Senast uppdaterad 24 februari 2017

Parkmöbler Parkmöblerna var specialritade. Här det minnesvärda fågelbordet.

Lekredskap  Tidens lekredskap

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tipsa en vän

  • FacebookFacebook (länk till annan webbplats)
  • TwitterTwitter (länk till annan webbplats)
  • LinkedInLinkedIn (länk till annan webbplats)
  • Tipsa via e-postTipsa via e-post

Kontakt gällande 1930–1950: Funktionalismen och Bloms parkprogram

  • Arbete
  • Bostad & Miljö
  • Stöd & Omsorg
  • Förskola & Skola
  • Kultur & Fritid
    • Stöd & stipendier
    • Det här händer i Stockholm
    • Simma och träna
    • Park, natur och friluftsliv
      • Parker
        • Stadens parker
        • Parkskötsel
        • Parkplaner
        • Parkhistoria
          • De första offentliga parkerna
          • Lindhagenplanen och bergsparker
          • Trädgårdsstäder och klassicism
          • Funktionalismen och Bloms parkprogram
          • Miljonprogram och storskaligt byggande
          • Förtätning och postmodernism
          • 2000-talet
      • Friluftsliv
      • Lekplatser och parklekar
      • Naturreservat i Stockholms stad
      • Biologisk mångfald
      • Träd
      • Rapportera arter
      • Blommor
      • Ekmiljöer
      • Alkoholförbud
    • Bibliotek
    • Föreningsliv
    • Konst och museer
    • Kungsträdgården
    • Kulturskolan Stockholm
    • Kulturhuset Stadsteatern
    • Ung i Stockholm
    • Ansvariga politiker
    • Skarpnäcks Kulturhus
  • Trafik & Stadsplanering
  • Om Stockholm
  • Mina sidor
  • E-tjänster
  • Kontakt
  • Lyssna
  • Translate
  • International
  • Suomeksi
Mer från Stockholms Stad
  • Stockholm växer

    Hur staden utvecklas när vi blir fler stockholmare.

  • Företag

    Tjänster för dig som har ett företag eller som arbetar på uppdrag av Stockholms stad

  • Stockholms stadsbibliotek

    Inspiration och praktisk information från stadens bibliotek

  • International

    Information about the city for International visitors

  • Visit Stockholm

    Stockholms officiella besöksguide

Till toppen
  • Hitta snabbt
    • Hitta politiker
    • Stockholms stad A-Ö
    • Turist
    • Företagare
    • International
    • Stockholm växer
    • Kalendarium
    • Stockholms stads anslagstavla
  • Mer om staden
    • Karta
    • Jämför service
    • Alla e-tjänster
    • Blanketter A-Ö
    • Utvecklingsbloggen
    • Om webbplatsen
    • Cookies
  • Kontakt
    • Gör felanmälan
    • Anmäl enkelt avhjälpta hinder
    • Synpunkter och klagomål
    • Växelnummer och e-postadresser
    • Hitta alla verksamheter
    • Press

På Stockholms stads webbplatser använder vi cookies för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Jag godkänner