Stockholms träd

Träden på Stockholms gator och i stadens parker är viktiga för både stadsbilden och miljön. Träden förbättrar stadens luft och klimat, växtbäddarna tar hand om dagvatten samtidigt som Stockholm blir en trevligare stad att bo och vistas i.

På stadens gator och torg finns 45 000 träd. De vanligaste trädarterna är lind, lönn och oxel.

Gatuträden

Arbetet med att få träd att trivas i den utsatta miljön som en stad är pågår dagligen. Ny teknik utvecklas och nya metoder prövas för att träden ska växa och må bra.

Stadens träd har många värden. Förutom skönhets- och kulturella värden, bidrar de också till klimatanpassning och biologisk mångfald i staden. Målet är en hållbar och grön stad för alla som bor i eller besöker staden.

Förutom de vanligaste arterna planterar staden också träd som inte är lika vanliga att se. När alla träd inte är av samma art blir trädbeståndet både starkare och mer motståndskraftigt.

Träd och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är funktioner hos ekosystem som gynnar människor och som vi har nytta av, till exempel

  • klimatreglerande effekter
  • vegetation som producerar bär och frukt som vi kan ha nytta av
  • vad vi kan få ut i rekreation.

Träd bidrar med en rad ekosystemtjänster, till exempel

  • mildra effekter av klimatförändringar avseende värmeböljor och skyfall
  • bibehålla en god luftkvalitet
  • stärka den biologiska mångfalden.

Vid värmeböljor ger träden skugga och i växtbäddarna kan dagvatten fördröjas och även bevattna träden.

För att främja den biologiska mångfalden planteras träd som gynnar pollinatörer. Genom att välja blommande träd som blommar tidigt eller sent på säsongen kan säsongen förlängas för bin och humlor.

Skötsel av stadens träd

För att träden på våra gator ska utvecklas behöver de skyddas mot skador både ovan och under jord. Träd i staden behöver beskäras för att skapa en stabil kronstruktur samt för att förhindra konflikt med infrastruktur så som ledningar och belysning samt trafik.

Nyplantering

Det finns många goda anledningar att plantera träd i en stad. Till exempel för att

  • ta nytta av alla ekosystemtjänster som träden för med sig
  • bättre kunna hantera dagvatten på platser där det är problem med översvämningar
  • göra staden vacker och trivsam.

Det planteras träd som ersättning för skadade och sjuka träd men också på platser där det inte funnits träd tidigare. Träd planteras oftast på vintern när träden är i vila.

Ett träd som planteras med hjälp av en grävskopa.

Nyplanterade träd behöver vatten. Därför kan man se träd med bevattningssäckar på våra gator och torg. Säckarna används under cirka 2–3 års tid efter nyplantering.

Gröna säckar runt trädstammar.

Växtbäddar, biokol och dagvatten

Träd som ska växa på gator och torg planteras i växtbäddar som ger utrymme för trädens rötter och på samma gång är en del av stadens dagvattenhantering.

Växtbäddarna fylls med en blandning av biokol och bergkross (makadam). Biokol består av till exempel kvistar och grenar som hettas upp i en syrefri miljö. Träd och växter som planteras i biokol har bättre möjlighet att överleva och utvecklas, samtidigt som biokolen bidrar till att minska koldioxiden i luften.

Ibland behöver träd tas ned

Det finns flera anledningar till att träd behöver tas ned.

  • Träd är sjuka eller skadade.
  • Träd riskerar att falla och skada allmänheten.
  • Trädens placering hindrar ombyggnad av gator och parker.
  • Träden står i konflikt med ledningar och annan viktig infrastruktur som belysning och säkerhetskameror.
  • Främjande av biologisk mångfald, som till exempel friställning av ekar i naturmark.
  • Trädens placering bidrar till otrygghet.

Besiktning och rötskador

När ett träd visar tecken på sjukdom behöver trädet besiktigas. Detta innebär att en utbildad och certifierad arborist med många års erfarenhet gör en visuell besiktning.

Om trädet misstänks ha rötskador kan ett diagnostikinstrument användas för att mäta skadornas omfattning.

Rötskador beror ofta på upprepade schaktarbeten eller förändringar i marken kring träden. Det kan också bero på stamskador orsakade av till exempel trafik eller felaktigt utförd beskärning.

Ett träd med ett mätinstrument fäst runt stammen.

Bildtext: Här mäts rötskador på ett av Karlavägens träd.

Skala i ljusbrunt till lila och blå.

Bildtext: Så här kan ett resultat av mätningen se ut. Skadan återges gradvis på en skala i färg från ljusbrun till svåra rötskador och håligheter som är lila och blå.

Sjuka träd

Träd kan bli angripna av svampsjukdomar eller insekter. Almsjuka är ett exempel på angrepp av en parasitsvamp.

Yngve Larssons Park.

Almsjuka är en svampsjukdom som angriper almar. Sjukdomen sprids i första hand av skalbaggen almsplintsborre. Almsjuka kan även spridas när rötterna på ett sjukt träd har kontakt med rötterna på ett friskt träd. Sjukdomen orsakas av en parasitsvamp som hindrar trädet från att ta upp vatten, vilket leder till att trädet vissnar och dör. När en alm smittas dör trädet inom en växtsäsong. 

När det misstänks att ett träd har almsjuka, då grenar och blad visar tecken på det, gör stadens konsulterande arborist en bedömning. Almar som fälls på grund av almsjuka måste destrueras efter fällning så att inte svampsjukdomen sprids vidare. Destruering sker oftast genom att trädet flisas och bränns i värmeverk.

Almsjuka i Mälardalen

De första angreppen av almsjuka i Mälardalen påträffades 1998. Sedan dess har Stockholms stad fällt omkring 300 almar per år.

Under sommaren 2023 genomfördes en inventering av almsjuka almar och en sammanställning togs fram. Cirka 700 almar konstaterades ha almsjuka 2023 (2022 var det cirka 600 almar). Sammanställningen ligger till grund för de fällningar av almsjuka almar som utförs under vintern 2023 och fram till våren 2024.

Sannolikt har antalet almsjuka almar ökat då almsplintborren svärmar mer än en gång, förmodligen på grund av att den varma perioden har varit längre än normalt de senaste åren.

Varje sommar inventeras alla stadens almar för att se om de drabbats av sjukdomen. Inventeringen görs av separata konsulterande arboristföretag. Smittade träd fälls och destrueras för att förhindra att almsjukan sprids till andra almar i staden. Sjuka almar som fälls i park- eller gatumiljö byts ut, där det är möjligt, mot nya träd av annan art eller släkte. Om nya almar planteras är det nya resistenta almsorter som planteras.

Sjuka träd i skog- och naturmark ersätts normalt inte och de tas i regel inte bort, förutom där de bedöms utgöra en risk för omgivningen.

Vaccinering mot almsjuka

Trafikkontoret använder en metod att bekämpa almsjuka genom att vaccinera almar. Vaccinering görs i maj–juni och behöver upprepas varje år.

Vaccineringen ska inte ses som ett garanti att träden är skyddade mot almsjuka utan är ett komplement till andra beprövade bekämpningsmetoder som har använts i Sverige och internationellt under många år, nämligen att snabbt upptäcka och ta bort de smittade träden. Vaccinering görs därför endast på utvalda almar av högt bevarandevärde i parker och gatumark. Metodens effektivitet utvärderas löpande. 

Smitta via rotkontakt går inte att hindra med vaccinering. Vaccineringen har heller ingen effekt på redan smittade almar.

På Skogsstyrelsens webbplats kan du läsa mer om riktlinjerna som är framtagna för bekämpning av almsjuka.

Tipsa oss om misstänkt almsjuka

För att vi ska kunna förhindra spridningen av almsjuka är det viktigt att vi hittar de sjuka träden. Misstänker du att något av stadens träd drabbats av almsjuka kan du anmäla det via stadens app Tyck till.

Träd som drabbats av häggspinnmal kan ofta se obehagliga ut, men sjukdomen är ofarlig för människan.

Häggspinnmalen (Yponomeuta evonymella) är en fjäril som i sitt larvstadium lever i häggar. Larverna förpuppar sig och den vita väven från kokongerna kan täcka hela trädet. När larverna ätit upp häggen flyttar hela kolonin i jakt på en ny hägg.

Angrepp sker oftast i början av juni. Trots att häggens löv kan ätas upp helt av larverna återhämtar sig trädet. Tyvärr är det svårt att göra något åt en hägg som drabbats – ofta får man helt enkelt vänta ut angreppet.

Tipsa oss om misstänkt häggspinnmal

Misstänker du att ett träd drabbats av häggspinnmal kan du anmäla det via stadens app tyck till.

Stadens ekar drabbas vissa år av ett stort angrepp av snedstreckad ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus). Malen är en liten insekt som lägger sina ägg i ekarnas blad och lever inuti bladen. Med tiden bildas en stor blåsa på bladens ovansida och bladen blir bruna.

Snedstreckad ekstyltmal lägger sina ägg i slutet av maj, och larverna är fullvuxna i slutet av juni eller början av juli. När de är fullvuxna biter larverna hål på bladen och hissar sig via silkestrådar ner från trädet till marken där de förpuppas. De vuxna malarna lämnar sina puppor under senare delen av juli.

Ekarna tar oftast ingen större skada av malens angrepp.

Exempel på trädprojekt

Här hittar du fler exempel på hur vi i Stockholms stad arbetar med träd och växtbäddar på stadens gator och gröna ytor:

_______________________________________________________

Stadens gröna och blåa rum

Magelungens strandpromenad.

Podcasten Stockholm växer är en serie samtal där du får veta mer om hur Stockholm utvecklas och växer.

I avsnitt 12. Stadens gröna och blåa rum kan du lyssna på ett samtal som handlar om trädens betydelse i stadsmiljön, arbetet med moderna växtbäddar och lokalt producerat biokol samt stråken och vattnet som stadens framtida potential.

Läs även

Uppdaterad