Verksamhetsmål: Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö.

Stockholms barn och ungdomar ska erbjudas Sveriges bästa förskola och skola. Det ska finnas ett brett urval av verksamheter, inriktningar och fristående alternativ, där kunskap, lärande och omsorg står i fokus. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap.

Pedagog Stockholm

Pedagog Stockholm, en stadsgemensam pedagogisk webbplats, lanserades i april 2010. Webbplatsen ger lärare och annan personal tillgång till aktuell forskning och utvecklingsarbete inom skolområdet. På webbplatsen har utvecklingsartiklar som skrivits av lärare och annan personal publicerats.

Lärare har även erbjudits andra möjligheter att synliggöra sitt arbete, till exempel genom bloggar och inspirationsplatser. Antalet besökare på Pedagog Stockholm har stadigt ökat sedan starten. Projekt har pågått under hösten för att involvera även förskolan i webbplatsen och förskolan kommer från 2011 att ingå som ordinarie bevakningsområde.

FÖRSKOLA

Antalet barn fortsätter att öka

Antalet barn i stadens förskolor fortsätter att öka och 2010 var i snitt cirka 47 200 barn inskrivna i förskolor och familjedaghem. Under perioden 2005 och framåt har omkring 2 000 nya barn fått plats i förskolan varje år. För att klara att ta emot den stora mängden nya förskolebarn har en kraftig utbyggnad skett under flera års tid. Totalt finns mer än 980 förskolor och 310 familjedaghem att välja mellan. Andelen barn i enskilt driven förskola fortsätter att öka något och var 2010 i snitt cirka 36 procent.

Fortsatt mycket nöjda föräldrar

Under året genomfördes en stadsövergripande brukarundersökning där samtliga föräldrar med barn i förskola och familjedaghem fick svara på ett antal frågor. Föräldrarna är överlag fortfarande mycket nöjda med stadens förskoleverksamhet och de flesta resultaten är i nivå med föregående år. Det är även fortsättningsvis så att föräldrarna generellt är något mer nöjda i enskilt drivna förskolor jämfört med kommunala. Föräldrarna är något mer nöjda när det gäller utveckling och lärande jämfört med föregående år.     

GRUNDSKOLA

Under hösten 2010 gick cirka 75 500 elever i grundskolan i Stockholm, en ökning med cirka 1 500 elever jämfört med 2009. Närmare 80 procent av samtliga stockholmselever har valt någon av stadens 143 kommunala skolor. I särskolan gick cirka 900 elever hösten 2010.

Resultaten förbättras i de lägre åldrarna

De senaste tio åren har andelen behöriga till gymnasiets nationella program minskat något samtidigt som andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen ökat. Båda måtten uttrycker godkändnivå och säger ingenting om högre betygssteg. Meritvärdet däremot uttrycker samtliga betygsnivåer, även väl godkänt och mycket väl godkänt och beskriver därmed förändringar över hela linjen. Meritvärdet har de senaste tio åren ökat från cirka 210 till närmare 220, även om det minskat något mellan åren 2009 och 2010. För flickor låg meritvärdet läsåret 2010 på samma nivå som året innan medan värdet har sjunkit något för pojkar. Andelen behöriga till gymnasiets nationella program var lika hög bland flickor och pojkar och låg högre än snittet för riket. Resultaten på de nationella proven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 visade en klar förbättring jämfört med 2009, framför allt i matematik. Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 har inte förändrats nämnvärt. Detta är intressant mot bakgrund av de försämrade betygsresultaten.

Stadens skolor har olika förutsättningar

Variationen i resultat mellan stadens skolor är relativt stor. Det är av vikt att fokus inte enbart ligger på att höja andelen godkända betyg utan att samtliga elever ges utmaningar på rätt nivå för högre resultat över hela linjen. För detta behöver varje skola verktyg för analys av resultat på ämnes-, klass- och lärarnivå så att insatserna ska kunna riktas mot identifi erade behov och kunna ge möjlighet till ett gott samlat resultat. För att dagens individualiserade skola verkligen ska innebära individuellt anpassade uppgifter på rätt och lagom utmanande nivå har stadens skolor arbetat med metoder för att kunna ta hänsyn till olika lärstilar och olika elevers förutsättningar.

Många elever trivs men studieron behöver bli bättre

Stadens undersökningar visade att Stockholms elever trivs i skolan och generellt anser sig ha ett gott infl ytande över sin skolgång. En högre andel av eleverna än förra året anger att de känner sig trygga både i årskurs 5 och 8. Däremot är det en allt för låg andel av elever och föräldrar som upplever att det är lugn och ro i klassrummet. I årskurs 2 var det endast 52 procent av föräldrarna som ansåg att deras barn kunnat arbeta utan att bli störd, i årskurs 5 var det 58 procent av eleverna och i årskurs 8 var det 42 procent. Skillnaderna är stora såväl mellan som inom skolor, samt mellan könen varför det är viktigt att göra analyser på skol- och klassnivå.

Chattande coacher ny möjlighet

 ”Mattecoacher på nätet” är en ny tjänst på nätet som har startats i samarbetet mellan Stockholms stad, Kungliga Tekniska Högskolan, Microsoft och Stockholms universitet. Tjänsten har erbjudits alla elever i stadens skolor och är ett komplement till två andra matematikresurser på nätet, webbmatte.se och läxhjälpen på URsmart.

GYMNASIESKOLA

Under 2010 har cirka 27 000 elever gått i gymnasial utbildning, vilket är cirka 200 fler än 2009. Av dessa valde cirka 53 procent att gå i någon av stadens 22 kommunala gymnasieskolor. Under året gick cirka 400 elever i den frivilliga särskolan.

Trygga elever som trivs

Enligt elevhälsorapporten läsåret 2009/2010 ökade elevernas trivsel och det fanns ett positivt samband med att eleverna är nöjda med sitt studieval. Andelen elever som känner sig trygga på sin skola har ökat från 84 procent till 96 procent vilket är mycket positivt. Det var däremot fortfarande en relativt hög ogiltig frånvaro, som dock minskade med en procentenhet till 7,3 procent, vilket är långt ifrån kommunfullmäktiges mål på fem procent. Det är viktigt att öka närvaron då det är en förutsättning för att aktivt kunna ta del av undervisningen.

Fler elever fullföljer gymnasieskolan

I en jämförelse av skolresultaten mellan läsåren 2008/2009 och 2009/2010 är de flesta resultaten i nivå med tidigare år. Andelen elever som inom fyra år fullföljt gymnasieutbildningen har dock ökat med tre procentenheter till 83 procent, vilket är mycket positivt. Andelen elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet har minskat med tre procentenheter jämfört med föregående läsår till 88 procent. Skolverket har ändrat definitionen till att inte omfatta elever på reducerade program vilket påverkat utfallet negativt. Hur stor del av minskningen som avser den förändrade definitionen är svårt att avgöra.

Det mest anmärkningsvärda resultatet var att andelen elever som nått godkänt på det nationella provet i matematik minskade med fem procentenheter jämfört med föregående läsår. Samma tendens fanns inte när det gäller elevernas betyg i matematik. Det är viktigt att orsakerna till det försämrade resultatet på det nationella provet utreds under 2011 och att åtgärder vidtas för att vända resultatet.

Stockholmselever på Expo 2010 i Shanghai

Elever, lärare och skolledare visade hur den svenska skolan arbetar för en globaliserad värld på världsutställningen Expo 2010 i juni. Nio gymnasieelever från Stockholm genomförde en presentation i den svenska paviljongen där de berättade om det svenska skolsystemet och hur de arbetat med ”cross culture learning” – ett sätt att möta dagens verklighet.

VUXENUTBILDING OCH SVENSKA FÖR INVANDRARE

Överlag kan konstateras att Stockholm har en bra och väl fungerande vuxenutbildning. Mer än 80 procent av de studerande anser sig vara nöjda. Betygsresultaten inom den gymnasiala vuxenutbildningen har förbättrats med 5 procentenheter. Eleverna har varit fler, de läser mer och lyckas bättre, likaså har avbrotten minskat. Under året har det skett en förskjutning mot en ökad andel yrkesförberedande utbildningar. Större delen av volymökningen ligger inom området Vård och Yrke, som under 2010 stått för cirka 35 procent av volymen utifrån antal betyg. Det visar sig också att studerande på vårdutbildningar är mest framgångsrika och trivs bäst.

Utbildning för personer med generella inlärningssvårigheter har ändrat namn från särvux till lärvux. Namnbytet markerar lärande istället för särande. Antalet studerande inom lärvux har under året varit 300. I genomsnitt fick varje individ under läsåret ett halvt till ett betyg. Orsaken till det låga antalet betyg kan vara de låga antal lektionstillfällen under veckan. 72 procent av de studerande uppger att de endast har lektioner en dag i veckan. Ett nytt så kallat SFX, svenskundervisning för yrkesutbildade startades i februari för ekonomer, jurister, samhällsvetare, system- och personalvetare i samverkan med länsstyrelsen i Stockholms län, Högskoleverket, Jusek och Södertörns högskola.