1400-talet

En stad med ca 6 000 invånare. Centrum var, som i andra hansastäder, Stortorget med rådstugan. Den äldre ringmuren längs Prästgatan och Baggensgatan är inbyggd i kvarteren ner mot Väster- och Österlånggatorna. En ny stadsmur är under uppförande längs Munkbron och Koggabron.

1590-talet

Befolkningen har vuxit till ca 9 000 invånare. En fjärdedel av stockholmarna bor nu på malmarna. Kungsholmen och stora delar av Norrmalm tillhörde fortfarande Kronan. Sjön Träsket leder via ån Rännilen till Ladugårdslandsviken och mitt på Södermalm ligger sjön Fatburen. Blasieholmen är en egen ö, avskuren av Näckström.

1670-talet

Befolkningen uppgår nu till ca 45 000 invånare. På några årtionden har staden genomgått en radikal förändring. Stadsholmens västra sida har moderniserats efter 1625 års brand och 1640- talets stadsplaner för Norrmalm och Södermalm håller på att förverkligas. Nya adelspalats pryder stadsbilden.

1790-talet

Stora delar av de ca 72 000 invånarna lider nöd till följd av en misslyckad manufaktursatsning. De sociala och sanitära förhållandena förvärras. Dödligheten var, näst efter Paris, den största i Europa. Samtidigt får det Tessinska kungaslottet, inflyttningsklart 1754, en ståtlig omgivning.

1880-talet

Tack vare inflyttningen ökade befolkningen till ca 200 000 individer. Manufakturkrisen avlöstes på 1840-talet av en ny fabriksindustrialisering, som sköt fart på 1870-talet. Bebyggelsen expanderade på malmarna i enlighet med den nya Lindhagenplanen. Fattigstadsdelen Ladugårdslandet förvandlas till det burgnare Östermalm. Södermalm och Kungsholmen blir arbetarstadsdelar. Järnvägen och ångbåtstrafiken har förändrat stadsbilden.

Dagens Stockholm

Mot slutet av 1800-talet sprängs malmarnas gränser. En krans av kåkstäder växer fram – samt mer avskilda villastäder. Stora lantegendomar i grannsocknarna förvärvas. År 1913 blir Brännkyrka en del av Stockholm. I Spånga och Enskede anläggs attraktiva trädgårdsförstäder. Nya småstugeområden, inom spårvägsavstånd, uppstår under 1920-talet. På 1930- talet slår "funkisen" igenom, med smalhusen i Hammarby och Traneberg.

Andra världskrigets barnrikehus får sällskap av mönsterförorten Årsta. Längs T-banenätet tillkommer nya ABC-förorter med det 1954 invigda Vällingby som modell. Ytterligare markförvärv möjliggör rekordårens expansion och miljonprogrammets nya, med tiden mångkulturella bostadsområden i Söderort och på Järvafältet, där Kista blir ett industriellt utvecklingscentrum. I periferin utvidgas Stor-Stockholm som en del av en större Mälarregion.