Stockholm växer i en takt som vi inte sett sedan efterkrigstiden men varken i de nya områdena eller i de befintliga som förtätas skapar vi tillräckligt bra miljöer för Stockholms elever.
Den tidigare starka traditionen av kvalitativt skolbyggande i Stockholms stad riskeras. Från 1800-talet och fram till mitten av förra seklet har skolorna karaktäriserats av högt ställda ambitioner för inne- och utemiljön. Skolans centrala roll under framväxten av det demokratiska samhället motiverade en symbolisk roll i placering och arkitektur – inte sällan veks den bästa tomten för en skolbyggnad ritad av någon av den tidens främsta arkitekter.
Skönhetsrådet anser att det krävs liknande ambitioner idag. Med dagens snabba stadsutvecklingstakt måste skolbyggandet vara en välintegrerad del i stadsplaneringen.
- Det är inte en god samhällsplanering att projektera för ett mycket stort antal bostäder och först i efterhand inse att bostadsområdena kräver plats för skolor
- Skolorna ska inte förläggas till undanskymda och trafikstörda platser eller planeras med för små och påvra skolgårdar
- Befintliga skolgårdar får inte begränsas ytterligare av hastigt lösta planeringsbrister med ditställda paviljonger
Samtidigt som staden står inför en kraftig befolkningsökning rivs högkvalitativa skolbyggnader, som Högdalens gymnasium av Carl Nyrén. En kortsiktighet som är slående då de nya bostäder som planeras i stadsdelen och på den nuvarande skoltomten givetvis kommer att leda till ett behov av nya skollokaler. De befintliga skolbyggnaderna och deras ofta välplanerade skolgårdar i goda sollägen bör istället ses som en resurs för dagens utveckling av skolmiljöer i Stockholm.
Vid nybyggnad bör ingångsvärdet i stadsplaneringen vara att skolan ska vara stadsdelens märkesbyggnad och detta bör avspeglas i så väl som uttryck och kvalitet som i placering. Här faller ett stort ansvar på staden, inte bara som planeringsmyndighet utan också som beställare.
- Framtidens stockholmare bör fortsatt få möta nyfikenhet, kunskap, offentlighet och sociala sammanhang i goda byggnader
- Enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning måste värnas även för skolbyggnader
- Trenden med planerade skolor med gårdsyta per barn som beräknats till mellan fyra och nio kvadratmeter per barn måste brytas
Skönhetsrådet anser att Stockholms tradition med högkvalitativa skolbyggnader riskeras om inte staden aktivt verkar för att planera för nya goda skolanläggningar, detsamma gäller om det kulturarv som de befintliga skolorna utgör inte används på rätt sätt. I ett Stockholm som växer finns plats för högre ambitioner när det gäller de miljöer som Stockholms elever ska växa i.
Läs Skönhetsrådets skrivelse till kommunfulllmäktige här.