Stadsbyggnadsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för stadens fysiska planering, dvs hur Stockholms mark och vatten används. Nämnden ansvarar för översiktsplan och detaljplaner, för bygglov och bygganmälan. Under nämnden lyder stadsbyggnadskontoret, som är den förvaltning som svarar för det praktiska utförandet inom nämndens ansvarsområden.

Översiktsplan

Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och visar grunddragen i användningen av mark- och vattenområden och hur bebyggelsen skall utvecklas, genom såväl nybyggande som bevarande. Översiktsplanen skall också visa hur s k riksintressen skall tillgodoses inom kommunen.

Detaljplan

Genom detaljplaner regleras markens användning och bebyggelsens utformning mer i detalj. Syftet med detaljplanen kan vara att möjliggöra ny bebyggelse eller ändra bebyggelsens innehåll, säkra bevarande eller införa viss bygglovbefrielse mm. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som reglerar bebyggelsens omfattning och användning inom ett visst område.

Planprocessen

Den formella planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I processen skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Samråd skall ske med de som berörs av förslaget och fackinstanser av olika slag skall ges tillfälle att bedöma förslaget.

Normalt och enkelt planförfarande

En normal planprocess innehåller i regel alla de moment som beskrivs nedan. I vissa fall ger dock lagen möjlighet att använda s k enkelt planförfarande. Det får användas om ett planförslag är av begränsad betydelse, om förslaget saknar intresse för en bredare allmänhet och överensstämmer med översiktsplanen. Samrådskretsen bör också vara begränsad.

Vid enkelt planförfarande utelämnas vanligtvis programskedet. I det fallet går man rakt på att upprätta detaljplaneförslag och genomföra plansamråd. I stället för utställning underrättas samrådskretsen direkt om eventuella ändringar av förslaget. Om inte alla i samrådskretsen godkänner förslaget skall de som har invändningar ges tillfälle att under två veckors betänketid skriftligen lämna synpunkter.

I Stockholm är normaltiden för ett normalt planförfarande ca 18 månader och för ett enkelt planförfarande ca 6 månader.

Planbeställning

En planprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer stadsbyggnadskontoret då en ny detaljplan behövs för att ett byggprojekt skall kunna genomföras. I andra fall kan staden själv initiera en detaljplan, då den behövs för utbyggnad av vägar, skolor mm. Ett samarbete inleds sedan mellan kontoret och byggherren där skisser och annat underlag tas fram, ofta med konsulthjälp.

Start-PM

I en startpromemoria till stadsbyggnadsnämnden föreslår kontoret att själva planprocessen påbörjas. I promemorian beskrivs det aktuella projektet och vad planen i huvudsak kommer att behandla, förslag till planområde, vilken planprocess som kommer att användas och tidplan. Byggherrens första skisser bifogas promemorian.

Program

För att möjliggöra diskussion om detaljplanearbetets inriktning etc innan några avgörande bindningar uppkommit görs först ett program som mer anger utgångspunkter och mål för arbetet än lösningar i detalj. Program görs vanligtvis inte vid enkelt planförfarande och inte heller vid normalt planförfarande om det bedöms onödigt.

Programsamråd

Samråd genomförs för programmet på samma sätt som för själva planen så att programmet visas i Tekniska nämndhuset och samtidigt på bibliotek eller annan plats i stadsdelen. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter programsamrådet upprättas en remiss- och samrådsredogörelse.

Plansamråd

Med ledning av programsamrådet upprättas ett planförslag som innehåller plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning, miljökonsekvensbeskrivning och ibland även kvalitets- och gestaltningsprogram.

Om detta förslag samråder sedan staden med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och andra kommuner som berörs av förslaget. Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende, myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av förslaget ges också tillfälle att föra fram synpunkter liksom flera fackinstanser, inom och utom stadens egen organisation.

Planförslaget visas under samrådstiden i Tekniska nämndhuset och samtidigt på bibliotek eller annan plats i stadsdelen. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller öppet hus. Efter plansamrådet upprättas ännu en samråds- och remissredogörelse.

Ställningstagande i stadsbyggnadsnämnden

Planarbetet innebär avvägningar mellan olika intressen, ytterst görs denna avvägning av stadsbyggnadsnämnden. Planens handläggare redovisar inkomna synpunkter och kontorets avvägningar i tjänsteutlåtanden till nämnden, som beslutar om inriktningen för det fortsatta arbetet. Större planarbeten kan redovisas för nämnden vid flera tillfällen under planprocessen.

Utställning/granskning

Det slutliga planförslaget, utställnings-/granskningsförslaget, ställs ut under minst tre veckor i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Förslaget visas samtidigt på bibliotek eller annan plats i stadsdelen. Utställningen/granskningen annonseras i dagspressen och kända sakägare m fl underrättas med brev. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställnings-/granskningstiden.

Antagande

Detaljplanen antas normalt av stadsbyggnadsnämnden. Nämnden kan också besluta att godkänna planförslaget och därefter överlämna planen till kommunfullmäktige för antagande.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att justerat protokoll kungjorts vilket innebär ca fyra veckor efter att stadsbyggnadsnämnden antagit planen, om den inte överklagas.

Överklagande

Den som senast under utställningstiden eller betänketiden skriftligen har framfört synpunkter som inte tillgodosetts kan överklaga beslutet att anta planen. Länsstyrelsen prövar om den som överklagat har rätt att klaga, om planen har hanterats på rätt sätt samt själva sakfrågan. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått del av beslutet - om ingen överklagar till regeringen.

Överklagande till regeringen

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den som klagat till del. Regeringens beslut vinner laga kraft omedelbart.

Fastighetsbildning och bygglov

När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

Genomförandetid

När en ny plan antas ges den även en genomförandetid om högst 15 år. Efter denna tid kan staden, utan krav på ersättning för borttagna byggrätter etc, åter besluta om markanvändning mm i ny plan.