De vanligaste frågorna

Det väcktes frågor kring hanteringen av gravsättningar efter Uppdrag gransknings reportage under våren 2008. Många undrade hur en gravsättning av kista går till inom Stockholms kommun och hur ser Stockholms kyrkogårdsförvaltning på det som visades då i TV-inslaget?

- Vi tar helt avstånd från den hantering som visas i Uppdrag granskning våren 2008. Den är inte bara oetisk utan även ett brott mot griftefriden. Det förekommer inte hos oss, säger Pär Westin, avdelningschef för begravnings- och serviceavdelningen på Stockholms kyrkogårdsförvaltning.

Här svarar han på de vanligaste frågorna kring gravsättning med kista.

Hur vanligt är det med gravsättning av kista?

- Stockholms kyrkogårdsförvaltning förvaltar elva begravningsplatser och utför cirka 6 000 gravsättningar varje år. Av dessa är mellan 500 och 600 gravsättning av kista. De flesta sker i närvaro med anhöriga, bara mellan 20 och 30 gravsättningar av kista sker utan anhöriga.

Hur gör ni gravsättningar av kista när anhöriga inte är närvarande?

- Vanligtvis sker den på morgonen dagen efter ceremonin eller på annan tid som passar in i vår planering. Då hämtas kistan i bisättningsutrymmet och transporteras i täckt vagn, alternativt katafalkvagn, till gravplatsen. Sänkningen av kistan görs med sänkband av kyrkogårdsförvaltningens personal, normalt fyra till sex personer. På de mindre kyrkogårdarna där vi inte har tillräckligt med egen personal anlitas ett bärarlag genom en begravningsbyrå.

Hur gör ni själva utgrävningen av graven?

- Hålet grävs alltid med grävmaskin några dagar innan gravsättningen. I regel läggs all jord på en släpvagn och körs bort och tippas på en upplagsplats. Om det är för trångt att komma fram till gravplatsen med vagn läggs jorden vid sidan av graven. Gravdjupet varierar men normalt gräver vi till dubbelt kistdjup ungefär 2,5 meter vid första gravsättningen inom gravplatsen. Andra kistan gravsätts på cirka 1,5 meters djup.

Hur återfyller ni graven?

- När graven sedan återfylls hämtas jord från upplagsplatsen med en släpvagn. Jorden tippas försiktigt ner i graven. Vid de gravöppningar där jorden lagts bredvid graven lyfter vi ner jorden i graven med grävmaskin.

- All återfyllning sker med största försiktighet för att inte skada kistan. Den jord som används vid återfyllning får inte innehålla större jordklumpar och stenar. Om schaktmassorna innehåller stenar och stora lerklumpar använder vi istället inköpt sand vid återfyllningen. Återfyller man med lerklumparna kommer sättningar att ske under en väldigt lång tid i och med att det blir stora håligheter mellan jordklumparna. Vi använder inte jordlåda på någon av våra begravningsplatser.

- Ovanpå den igenfyllda graven lägger vi upp en cirka 10-40 centimeter hög kulle. Kullen fylls kontinuerligt på allt eftersom jorden sjunker och sätter sig. 

Får anhöriga vara med vid återfyllning av graven?

Gravöppning och återfyllning av gravar sker dagligen på flera av våra begravningsplatser och anhöriga får gärna vara med och se hur det går till. Av arbetmiljöskäl tillåter vi dock inte att de vistas inom arbetsområdet. Arbete med gravschakter kan innebära rasrisk.

Varför sätter sig jorden som läggs på graven?

- Sättningar uppstår alltid när man gräver upp ett schakt och sedan lägger tillbaka jorden. Den jord som grävs upp är betydligt mer packad än den som läggs tillbaka. Det är då ofrånkomligt att jordmassan successivt pressas ihop av sin egen tyngd.

Hur lång tid tar det innan jorden satt sig?

- Totalt brukar jordmassan i en återfylld grav sjunka mellan 10 och 40 centimeter. Man får räkna med att det tar mellan fyra månader och ett år innan jorden satt sig tillräckligt så att det är möjligt att göra graven i ordning och sätta tillbaka gravstenen och så gräs.

- Hur mycket och hur snabbt jorden packas ihop beror lite på jordmassans kvalitet och konsistens. På begravningsplatser där marken består av lera använder vi sandblandad jord för återfyllningen. Sandinblandningen gör att jorden får en jämnare konsistens och att den lättare stabiliseras. På Skogskyrkogården och Strandkyrkogården består marken enbart av sand som stabiliseras ganska snabbt. Där är också gravöverbyggnaderna förhållandevis små vilket gör att vi ofta kan sätta tillbaka gravstenen och så gräs efter bara ett par månader.

På vilket sätt kan det vara ett problem att sättningen tar så lång tid?

- De anhöriga vill ofta att graven ska bli färdigställd så snart som möjligt efter gravsättningen.  Många upplever att det tar för lång tid för jordmassorna att sätta sig. Det är viktigt att den naturliga sättningen får få ta sin tid. Det är inte möjligt att sätta dit gravstenen och anlägga gräsmatta innan den omgrävda jorden i graven sjunkit ihop tillräckligt mycket.

- Under den väntetiden är vi noga med att graven ändå ser snygg och prydlig ut och att det finns en planteringsyta för blommor.

Hur och när färdigställer ni graven?

- När graven till slut ska återställas och vi ska anlägga gräsmatta packar vi det översta jordlagret med maskin. Packningen sker ner till cirka 30-40 cm djup. Vi fyller därefter på med anläggningsjord. Packning av det översta jordlagret gör vi för att inte ska bli ojämnheter i gräsytan under den närmaste tiden. Vanligen bli det dock ändå sättningar längre fram. Då fyller vi upp de uppkomna svackorna.

Finns skillnader beroende på trosinriktning?

- På de muslimska kvarteren är det vanligt att de anhöriga påbörjar återfyllningen själva så att de täcker kistan med sand. Det händer också att de fyller upp hela graven. Vår personal återställer sedan markytan och sår gräs.

- Sedan april 2008 utför Stockholms kyrkogårdsförvaltning också gravöppning och återställande på de judiska begravningsplatserna i Stockholm. Rutinen där är densamma som på stadens egna kyrkogårdar och begravningsplatser.

Hur reagerade ni på Stockholms kyrkogårdsförvaltning på inslaget i Uppdrag granskning?

- Stockholms kyrkogårdsförvaltning tar helt avstånd från den hantering som visats i TV-inslaget där kistan krossas av en grävmaskin. Något sådant förekommer inte hos oss och det är både oetiskt och olagligt. Gravsättning ska inte heller ske på det sätt som visades i TV-inslaget där kistan hängde och dinglade i stroppar från skopan på en hjullastare.

Ytterligare ett inslag från Uppdrag granskning visade hur locket tryckts in på en kista som legat nedgrävd på en av era begravningsplatser. Hur är din förklaring till det?

- Med all säkerhet är det vikten av jordmassorna som tryckt ner locket. På det djup denna kista gravsatts väger den återfyllda jorden upp mot 3,5 ton.

Vilket tryck klarar dagens kistor?

- De normer som finns inom branschen för kistors stabilitet säger att kistlocket ska klara en punktlast på lite över 100 kg. Normen har tagits fram för att kistan inte ska gå sönder om man behöver stå på kistan när man arbetar med till exempel återfyllning kring kistan.

- Det går inte att på ett enkelt sätt att överföra denna norm till vilket jordtryck en kista tål innan den trycks samman. Den svaga punkten är troligen inte själva materialet i kistan utan hopfogningen. 

- Öppning av gravar där gravsättning nyligen skett - som det i detta fall var frågan om - är extremt ovanliga. Det finns därför mycket liten kunskap om hur kistor i praktiken håller när de utsätts för jordtryck. I det aktuella fallet hade kistan pressats ihop av den påfyllda jorden. Dagens kistor tycks inte hålla för det tryck på tre, fyra ton som de återfyllda jordmassorna utgör. Det kan därför hända att kistlocket trycks ihop av tyngden av jordmassorna i samband med att graven fylls upp - trots att arbetet sker med största försiktighet.

Kan vi hjälpa dig med ytterligare svar på frågor, kontakta kyrkogardsforvaltningen@stockholm.se  eller sök Pär Westin på tel 08-508 30 160