Norra begravningsplatsen Grind 5

Svenska Eldbegängelse Stockholmsavdelnings gemensamhetsgrav, ritad av arkitekt Magnus Isaeus

Norra kapellet, ritat av Gustaf Lindgren

Mausoleum på Lindhagens kulle

Stora gravkoret

Norra begravningsplatsen som ligger i Solna kommun invigdes 9 juni 1827 av biskop Johan Olof Wallin. Den är cirka 60 hektar och rymmer cirka 30 000 gravplatser.

Norra kapellet

160 sittplatser, bårtäcke, hörslinga/hörlurar, CD-anläggning, parkering/handikapparkering, toalett/handikapptoalett.

Norra kapellets Kolumbarium är öppet alla dagar 11.00-15.00

Stora Gravkoret

Sittplatser 60, bårtäcke, hörselslinga/hörlurar, parkering/handikapparkering, toalett/handikapptoalett, ramp. 

Inom Norra begravningsplatsen finns ett stort antal vackra och storslagna gravanordningar (stenar, mausoléer) varav många finns på den så kallade
Lindhagens kulle.

Minneslundar och gravkor

Minneslundar skapades som ett anonymt gravskick. Med tiden har minneslundarna fått en mer central plats som smycknings- och meditationsplats vilket ger karaktär åt begravningsplatser och kyrkogårdar.

Wetterstedtska gravkoret (1835) uppfördes efter ritningar av Stockholms hov- och stadsarkitekt Axel Nyström till minnet av greve Gustaf af Wetterstedts avlidna maka Charlotta Aurora. Detta gravkor används för gravsättning av avlidna släktingar av ätten Wetterstedt.

Stora gravkoret (1856-1861) skapades av Carl Gustaf Blom-Carlsson. Kapellet används ofta för begravningsceremonier utan kremering. Det byggdes ytterligare ett kapell, Lilla gravkoret (1885), men det revs i slutet av 1930-talet.

Romersk Katolska församlingens begravningsplats

1783 bildades katolska församlingen i Stockholm. Fram till 1849 fanns ingen speciell kyrkogård för katoliker i Sverige utan de begravdes helt enkelt på stadens övriga kyrkogårdar. Det finns en speciell historia kring hur katolska kyrkogården kom till. I början av 1840-talet förliste en svensk båt vid Portugals kust. Olyckan krävde 200 svenskars liv. Den svenska regeringen ansökte till den portugisiska regeringen om ett eget kyrkogårdsområde för de omkomna, vilken även i framtiden skulle fungera som svensk begravningsplats. Förhandlingar fördes och den portugisiska regeringen la fram förslaget att den svenska regeringen då skulle se till att det anlades en kyrkogård för katoliker i Sverige. Av den anledningen finns en svensk kyrkogård i Portugal och en katolsk kyrkogård i Stockholm.

24 juli 1849 ägde den första begravningen rum på Norra begravningsplatsen. Det var församlingens dirigent av kyrkokören som begravdes. Efter en tid gjordes den Romersk Katolska kyrkogården om och samtidigt byggdes den ut, vilket gjorde den mer attraktiv än den varit från början. Centralt står är ett krucifix (kors) som har blivit en samlingspunkt där man tänder ljus och sätter blommor med tanke på de som är begravda i andra länder.

Tack vare gåvor kunde man 24 maj 1900 börja bygga ett kapell. Det byggdes i kalksten från Gotland efter ritningar från professor Clasons arkitektkontor.

Kyrkogården är 1,3 hektar till ytan och den ägs av de katolska församlingarna i Stockholm.

Under Allhelgonahelgen råder stor aktivitet på den katolska kyrkogården. Så gott som alla gravar är smyckade med ljus. Seden, att tända ljus för de avlidna, ansågs förr som typisk "katolsk" men med åren har det blivit en allmän sedvänja på landets kyrkogårdar. Typiskt för den katolska kyrkogården är den andakt med efterföljande procession bland gravarna som äger rum varje år.

Judiska församlingens begravningsplats

De första judarna som kom till Sverige fick välja mellan att bli utvisade eller bli kristna. I tider när myndigheterna hade mycket att göra, som under Karl XII:s mest hektiska år, lyckades några komma in i landet och undvika dopet. Först 1775 blev det officiellt fastslaget att judar i Sverige kunde få behålla och utöva sin tro. Den som lyckades driva fram det beslutet var Aaron Isaac som blev den första mosaiske trosbekännaren och den förste jude som fick bosättningsrätt i Sverige. Han kom till Stockholm 1774 och arbetade där som sigillgravör.

1776 ansökte Aaron Isaac om att få anlägga en begravningsplats för judar och så småningom avsattes ett område om cirka 0,13 hektar på Alströmergatan i Stockholm. Begravningsplatsen, Mosaiska begravningsplatsen Aronsberg, användes under åren 1782-1888 och har 300 gravplatser.

På grund av motsättningar inom Mosaiska församlingen beslöt en grupp att skaffa en egen begravningsplats. De köpte ett stycke mark om cirka 0,11 hektar belägen vid Kronobergsparken. Mosaiska begravningsplatsen vid Kronobergsparken användes under åren 1787-1857 och har 209 gravplatser.

1980 ändrades namnet från mosaiska till judiska församlingen.

När båda dessa ovanstående begravningsplatser blivit fullbelagda köptes ett nytt område vid Uppsalavägen in. Den cirka 3 hektar stora begravningsplatsen invigdes 24 juli 1857. På begravningsplatsen finns cirka 4500 gravplatser och den är i det närmaste fullbelagd. Kapellet invigdes 1857 och byggdes efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. 1953 restes ett monument, av skulptrisen Margot Hedeman, över de avlidna i koncentrationslägren under andra världskriget.

Det finns även en judisk begravningsplats intill Skogskyrkogården.

Historik

1815 uppläts ett område, som tillhörde Karlbergs kungsgård, till allmän begravningsplats för Stockholms invånare. Den stod klar 1827 och invigdes av biskop Johan Olof Wallin, som också är begravd här. Begravningsplatsen utvidgades och anpassades flera gånger efter stadens växande behov, särskilt under 1860-1870-talen. Äldsta (sydöstra) delen planerades av arkitekten Carl Gustaf Blom-Carlsson efter fransk-klassiskt mönster (en halvcirkelformad plats med alléer).

Kända arkitekter och konstnärer

Arkitekter som Gustaf Lindgren, Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz och Lars Israel Wahlman utvecklade tillsammans Norra begravningsplatsen till en av landets mest imponerande och innehållsrika anläggningar. Det finns många skulpturer, reliefer och andra konstnärliga utsmyckningar som är skapade av några av vårt lands mest framstående skulptörer, till exempel Carl Eldh och Carl Milles.

Arkitekt Jan Wahlman har formgett minneslunden som invigdes 1978. På minneslundens smycknings- och meditationsplats finns en skulpturgrupp av Anita Bruzewitz-Hansson som heter Musik i grenverk.

Kända personer som finns begravda här

Många framträdande personer har fått sitt sista vilorum här: Alfred Nobel (uppfinnare och industriman), Samuel A Andrée (Andrée-expeditionens initiativtagare och ledare), Gösta Ekman (skådespelare), August Strindberg (författare) och Ingrid Bergman (skådespelerska).

Nordens första krematorium

Strax intill Norra begravningsplatsen anlades 1887 Nordens första krematorium, det så kallade provisoriska krematoriet. 1909 revs det i samband med att ett nytt krematorium togs i bruk. Den nya krematoriebyggnaden innehöll (förutom krematoriet) även ceremonilokaler och kompletterades (1925-1926) med ett kolumbarium som är öppet varje dag kl 11.00-15.00. Själva krematoriumet togs ur bruk 1989, efter 80 års verksamhet.

Kontakt

Norra begravningsplatsen
Solna Kyrkväg, Grind 3
171 64  Solna
Telefon: 08-508 301 00
Fax: 08-508 300 80
Trädgårdsmästare: 08-508 301 68 och 08-508 301 70

Kommunikationer

Buss 3, 52, 73, 506, 507 eller 508 till Karolinska Sjukhuset.
Alternativt buss 515 eller 607 till hållplats Linvävartorpet. 

Karta

Telekatalogen, Kartsidorna sid 28 F8
Digital karta, Norra begravningsplatsen

Guidad visning av Norra begravningsplatsen

Boka en privat visning eller följ med någon av de allmänna visningarna. Stockholms stadsmuseum arrangerar. Kontakta 08- 508 31 659