Mandatfördelningen i kommunfullmäktige efter valet år 2010.
I rådssalen i Stockholms stadshus fattar de 101 folkvalda ledamöterna i kommunfullmäktige beslut som berör alla som bor i Stockholms stad.
Ledamöterna utses vart fjärde år då val till riksdag, landsting och kommun hålls. Det parti som får flest röster får flest representanter i fullmäktige och har på så sätt större chans att påverka besluten. En representant i kommunfullmäktige är detsamma som ett mandat.
För att få majoritet i fullmäktige krävs 51 mandat. År 2010 var det första gången sedan 1954 som samma majoritet vann två val i rad. Majoriteten består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Övriga partier i fullmäktige sitter i opposition och har oftast en annan åsikt. Det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för Stockholms stads verksamheter. Ungefär var tredje måndag sammanträder kommunfullmäktige, under ledning av presidiet, och mötena är öppna för alla. Du är välkommen att lyssna på plats i Stadshuset. Det går också bra att lyssna på radio eller följa sammanträdet på webb-tv.
Presidiet bestående av 2:e vice ordförande Ulf Fridebäck (FP), kommunfullmäktiges ordförande Margareta Björk (M) och 1:e vice ordförande Eva-Louise Erlandsson Slorach (S).
Kommunfullmäktige har egna revisorer, stadsrevisionen, som granskar hela den kommunala verksamheten.
Så här går mötena till
Varje möte inleds med interpellationer (frågor som ställs skriftligen) och enkla frågor. Sedan börjar behandlingen av beslutsärenden och motioner. Om en ledamot i fullmäktige vill följa upp ett ärende kan han eller hon ställa en fråga eller en interpellation till någon av borgarråden. Vid en fråga är det bara den frågande och den svarande som får ordet. Vid en interpellation får alla ledamöter delta i debatten.
Frågor behandlas vid en muntlig frågestund. Interpellationer lämnas in i förväg. Både frågor och interpellationer måste röra ett ärende som fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon annan nämnd har rätt att handlägga. Varken fråga eller interpellation leder till beslut.
En motion är ett skriftligt förslag från en ledamot. Till skillnad från en fråga eller en interpellation, leder motionen till ett beslut. Motionen behandlas inte direkt under sammanträdet, utan överlämnas till kommunstyrelsen som ser till att ärendet bereds i berörda nämnder och styrelser. Därefter går motionen tillbaka till fullmäktige. Beslut bör fattas senast ett år efter att motionen väckts.
